Användning av drönare har spridits till allt fler sektorer i takt med att tekniken utvecklats. Så även för energibranschen, där ett antal bolag runtom i landet redan använder de surrande robotarna. Främst rör det sig om övervakning av elnät från luften. Dels i form av driftbesiktningar: alltså de årliga inspektionerna för att se om linorna håller tillräckliga avstånd till omgivande skog, om träden ser friska ut och om det syns några fel på stolpar och ledningar. Och dels för överflygning vid storm eller pågående störning, där drönare kan skickas upp för att lokalisera var ett träd kan ha vält över ledningarna eller var stora snölaster orsakar problem.
Sala-Heby Energi har använt drönare sedan 2019. Affärsutvecklaren Christian Rydebjörk är en av initiativtagarna och numera huvudansvarig för projektet.
– Den främsta fördelen är tidsbesparingarna. Att driftbesikta våra elnät till fots och med fyrhjuling motsvarar i princip en heltidstjänst året runt. När vi i fjol gjorde det med enbart drönare klarade vi av allt på åtta veckor, säger Christian Rydebjörk.
En annan fördel är bättre överblick. Från luften går det exempelvis att upptäcka sjuka eller skadade träd som inte står direkt vid skogsbrynet utan kanske några meter in, men som ändå riskerar att skada ledningarna om de välter. Dessa träd går även att se från helikopter, men det menar Christian Rydebjörk är betydligt dyrare.
– Sen finns det visserligen vissa saker som man inte kan se med drönare, som hur ledningsstolparna mår. Men den typen av avvikelser snappar vi upp vid annan typ av besiktning.
Bolaget äger en hobbydrönare i det övre prisspannet för omkring 25 000 kronor samt en större drönare för professionellt bruk av modellen Matrice 300 som kostar cirka 300 000 kronor. Den avancerade drönaren har GPS-navigering vilket gör att den kan flyga nära högspänningsledningar och transformatorer utan att störas ut av magnetfälten.
Den större drönaren har även en värmekamera vilket har gjort att Sala-Heby Energi också börjat använda den till att övervaka fjärrvärmeledningar. I områden där bolaget vet att det finns ett läckage kan drönaren hjälpa till att lokalisera den exakta punkten. Värmekameran kan se var läckande hetvatten värmer upp den omgivande marken.
– Vi har bara använt drönaren till detta ett par gånger än så länge, men samtliga försök har varit lyckade. Det går att upptäcka läckage ner till 50 timliter, eller 1 kubikmeter per dygn, på en meters djup, säger Christian Rydebjörk.
Andra möjliga användningsområden är att inspektera flishögar, ta fram 3D-ritningar av byggnader, samt utföra flygfotografering som planeringsunderlag för schaktarbeten. Kort sagt låter det som att det finns en hel del jobb för drönare i energibranschen. Hur svårt är det då att använda drönare?
– De som flyger dem utbildas i simulator samt testflyger internt. Sedan årsskiftet måste man ha drönarkort från Transportstyrelsen, men för att klara detta krävs endast ett webbaserat teoriprov, säger Christian Rydebjörk
– Normalt tar det kanske tio timmar i effektiv tid för att lära sig. Det är enklare om man är van vid att spela tv-spel och har ett teknikintresse.
För att använda drönarna krävs tillstånd som måste sökas hos Transportstyrelsen. Vid årsskiftet trädde ett nytt strängare regelverk i kraft (baserat på EU-lagstiftning). Bland annat har kraven rörande drönarkort höjts, men framför allt innebär nuvarande regler att man för flygning utom synhåll i ett visst luftrum måste ansöka om ett så kallat tillfälligt restriktionsområde, som endast delas ut för tvåveckorsperioder. Eftersom flygning utom synhåll är praktiskt vid många uppgifter kan dessa tillståndsprocesser kräva mycket pappersarbete. Och att flyga utom synhåll efter en storm är i praktiken omöjligt, då handläggningstiden hos Transportstyrelsen normalt är flera veckor.
– Dessa regleringar hämmar hela branschen. Trots den stora samhällsnyttan med att använda drönare vid strömavbrott är energibolag inte undantagna från de vanliga reglerna kring att flyga utom synhåll som polis och räddningstjänst är. Dessutom är hela regelverket väldigt komplicerat och gör det svårt för nya aktörer att börja. Här hoppas jag att vi kan få till förändringar, säger Christian Rydebjörk.
Carl Stålberg är inspektör på Transportstyrelsen och menar att de regler som gäller flygning utom synhåll finns av säkerhetsskäl och för att en grundläggande regel inom luftfarten är att ses och synas. Nuvarande infrastruktur för luftrummet är inte anpassad för drönare. För att minimera risken för kollisioner måste därför luftrum bokas upp så att ingen annan får flyga där under hela den aktuella tidsperioden.
– Nu flyger dessa drönare i allmänhet inte jättehögt, men såväl försvarsmakten som polisen och vissa helikopterbolag är verksamma på de här höjderna, säger Carl Stålberg.
– Lagstiftningen ska ju både möjliggöra för drönare och ta hänsyn till resten av luftfartens intressen och allmänhetens säkerhet. Och här tycker jag att det nya regelverket ger tydligare ramar och struktur än vad som var fallet tidigare.
Han förstår emellertid att energibolag kan uppfatta de nya reglerna som krångligare.
Transportstyrelsen är nu i färd med att effektivisera sina it-system för att snabba på tillståndsprocesserna för bolag som ansökt om att flyga med drönare utom synhåll vid driftbesiktningar.
När det gäller överflygning vid storm är det dock knepigare. Drönarflygning som räknas som så kallad statsluftfart, till exempel räddningstjänst och polis, undantas alltså från EU-förordningen och ska istället följa nationella bestämmelser. Dessa myndigheter använder i Sverige en annan tillståndsprocess. Transportstyrelsens jurister utreder i nuläget gränsdragningarna kring vad som är att betrakta som sådan luftfart som undantas från EU-bestämmelserna. Utredningen är emellertid i ett tidigt skede och Transportstyrelsen kan inte säga om den kommer påverka energibolagen.
– Men på lite längre sikt är vår ambition att få en infrastruktur baserad på geozoner, vilket skulle göra det lättare att få flyga med drönare, säger Carl Stålberg.
Drönare och regleringarFör att flyga drönare i ”öppen kategori” (under 25 kilo, inte högre än 120 meter och inom synhåll) fordras att piloten har drönarkort A1/A3 eller A2 och en registrerad operatör.För att flyga drönare i ”specifik kategori” (flygningar som överskrider gränserna i den öppna kategorin, och inte klassificeras som ”certifierad kategori”) fordras att operatören har ett operativt tillstånd och genomfört en riskanalys (PDRA, SORA) samt har en operativ drifthandbok. Energiföretagen driver via EBR arbetsgruppen TU-56, ”Användning av drönare inom medlemsverksamhet”. Syftet är att hjälpa energiföretag att förstå och förhålla sig till drönarregleringar.Läs mer på transportstyrelsen.se under kategorin ”drönare”.
Linus Olin
