”Vi ska bli stålets Tesla”, sa Carl-Erik Lagercrantz när han presenterade planerna på H2 Green Steel under en presskonferens den 23 februari. Lagercrantz – som även är ordförande i batteriföretaget Northvolt – är en av medgrundarna till det nya stålbolag som ska byggas upp från scratch i norra Svartbyn, utanför Boden.
Planen är ambitiös: produktionen av (nästan) fossilfritt stål ska vara igång redan 2024 och 2030 ska bolaget ha en årsproduktion på 5 miljoner ton med inriktning mot bland annat fordons- och vitvarumarknaden. Totalt beräknas satsningen skapa upp till 1 500 arbetstillfällen.
Draglok för klimatet
Bodens kommunalråd Claes Nordlund menade i en intervju att stålsatsningen är det största som hänt sedan Bodens fästning byggdes 1916, och för det lokala energibolaget Bodens Energi väntar en hel del jobb.
– Vi var ju delaktiga i processen rätt länge, men vi var inte säkra på var det skulle hamna till slut. Men det är ju en spännande utveckling – nu går vi från att ha varit en administrativ och militär stad till att bli ett av dragloken för klimatomställningen inom basindustrin, säger Hans Stålnacke, vd på Bodens Energi.
En central del i industrisatsningen är att använda grön vätgas, producerad genom elektrolys, för att reducera syret från järnmalmen – det vill säga samma teknik som den stora stålsatsningen Hybrit där LKAB, SSAB och Vattenfall samverkar.
H2 Green Steel ska bygga en vätgasfabrik med en kapacitet på 800 MW, som kommer att sluka större delen av eltillförseln i den nya fabriken. Företagets elanvändning beräknas hamna på 12 TWh då produktionen är i full gång 2030 (motsvarande knappt tio procent av dagens svenska elanvändning).
– Som lokalnätsägare får vi en indirekt roll i elförsörjningen, det som kan matas från 20 kV-nätet. Det är framför allt Svenska kraftnät som behöver snabba på utbyggnaden av 400 kV-nätet i samarbete med främst regionnätsägaren Vattenfall, säger Hans Stålnacke.
Men med vätgagsfabriken kommer också en mycket stor del spillvärme från elektrolysprocessen och det är en energifråga som Bodens Energi nu undersöker.
– Det blir enorma mängder spillvärme, både höggradig och lågvärdig, i vätgas- och stålproduktionen. Här tittar vi på olika scenarier för att tillvarata spillvärmen, bland annat hur vi skulle kunna förbinda fjärrvärmenäten i Luleå och Boden för att öka möjligheterna för samtliga inblandade parter, säger Hans Stålnacke.
Unika förutsättningar
Att Boden valdes ut som produktionsort beror på ”unika förutsättningar”, enligt Peter Nygårds, industriell rådgivare och ansvarig för lokalinseringsprocessen på H2 Green Steel:
– Det är en idealisk miljö. Vi har tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser, högkvalitativ järnmalm och närheten till hamnen i Luleå. Sedan har vi haft ett mycket gott samarbete med Boden och Luleå kommuner och övriga aktörer i regionen vilket givetvis varit en betydande faktor i lokaliseringsbeslutet, säger han.
Men det är ju väldigt stora elmängder som måste till för att klara produktionen – har ni specifika leverantörer eller var ska elen komma ifrån?
– I Norrbotten finns Sveriges största vattenkraftkälla i Lule älv med 14–15 TWh i årlig produktion. Dessutom etableras nu Sveriges största vindkraftspark Markbygden, som fullt utbyggd kommer att producera 10 TWh per år. Vår bedömning är att det kommer att finnas el så att det räcker till, säger Peter Nygårds som också berättar att företaget för närvarande utvärderar flera stora elektrolysörleverantörer för att få tillgång till rätt kapacitet.
Vilka är de största utmaningarna för er?
– Det finns alltid utmaningar på vägen när man etablerar en ny storskalig processindustri som ska vara kostnadsledande och producera högkvalitativa produkter. Just nu jobbar vi med att säkra en långsiktig tillgång till kraft och en så effektiv och snabb tillståndsprocess som möjligt, säger Peter Nygårds.
Mindre el till södra Sverige
Hans Stålnacke tror dock inte att elförsörjningen i norr blir något större problem för H2 Green Steel, förutsatt att elnäten finns på plats. Värre blir det för den totala energibalansen i Sverige, menar han:
– Det som händer i Norr- och Västerbotten just nu kommer över tid innebära att det blir mindre el som kan skickas söderut . Om tio år är elöverskottet i norr inte längre ett överskott enligt min bedömning, säger Hans Stålnacke.
– Att bygga ny fossilfri elproduktion söder om Dalälven tror jag är nödvändigt för den totala energibalansen i Sverige.
Johan Wickström
