Att åstadkomma negativa utsläpp genom bio-CCS, avskiljning och lagring av koldioxid, är nytt och det finns ännu inte några statliga stödsystem för detta – varken i Sverige eller i andra länder. Energimyndigheten har därför fått i uppdrag av regeringen att under 2021 föreslå hur ett ekonomiskt stöd till bio-CCS kan utformas och de har nu tagit fram ett förslag med omvända auktioner. Stödet baseras på de bud som aktörerna lägger per ton geologiskt lagrad biogen koldioxid inklusive kostnader för transport till lagringsplatsen och lagringen. Det innebär att den aktör som kan leverera tjänsten till lägst kostnad vinner anbudet.
– Detta är ett driftsstöd och kompletterar andra stöd som finns för etablering, projektering och byggande av anläggningarna för bio-CCS, förklarar Anders Pousette, handläggare på Energimyndigheten.
– Tekniken för CCS är beprövad, däremot finns det inte en utbyggd infrastruktur och här ser vi att statsstödet är viktigt innan det finns en marknad för detta.
Ambitionen är att starta 2022
Det är inte specificerat var lagringen ska äga rum, men Norge har goda möjligheter att lagra koldioxiden i akviferer under havsbotten.
Ambitionen, enligt Energimyndigheten, är att första auktionen ska genomföras 2022 och att lagringen ska ske 2026.
– Vi föreslår att stödet ska gälla under 15 år och vi är medvetna om att det är en utmaning politiskt att jobba med så långa perioder, men vi anser att det är nödvändigt om företagen ska våga satsa. De behöver kunna kalkylera med detta stöd i sin investeringsmodell och till en början har de inte några andra intäkter. Detta handlar om helt nya investeringar och en ny marknad, säger Anders Pousette.
I delrapporteringen föreslår myndigheten att en volym på 2,2 miljoner ton ska fördelas på tre auktionstillfällen innan 2030, med en föreslagen fördelning på 600 000 ton, 600 000 ton och en miljon ton.
Detta är något som flera aktörer i energibranschen har reagerat på och menar är för lågt. Stockholm Exergi är en av de som är kritiska.
– Vi är positiva till att använda omvända auktioner om det utformas rätt. Men att lägga sig på så låga nivåer som man nu föreslår gör att flera stora aktörer utestängs från auktionen, då det inte blir lönsamt att göra en sådan satsning. För Stockholm Exergis del handlar det om 800 000 ton biogen koldioxid per år för att det ska bli lönsamt att satsa, och det finns andra aktörer som har ännu högre volymer, säger Fabian Levihn, FoU-chef på Stockholm Exergi och fortsätter:
– Vi kan ha en anläggning i full skala redan 2025. Det är oerhört viktigt att volymen blir rätt redan nu, för att om att kostnaderna för 600 000 ton tas in i regeringens budgetarbete blir det mycket svårt att ändra senare. Då får vi en olycklig inlåsningseffekt.
Stor potential
De beräkningar som har gjorts visar att det finns en potential för bio-CCS i Sverige på minst 20 miljoner ton biogen koldioxid per år i ett 2045-perspektiv. Den tekniska potentialen kan dock vara dubbelt så stor.
– Sverige har extremt bra förutsättningar för bio-CCS genom att vi har en väl utbyggd biogen sektor med pappers- och massaindustrier, kraftvärmeverk och värmeverk som använder biomassa. Sverige behöver fånga in och lagra 3–10 miljoner ton biogen koldioxid per år för att uppnå våra mål till 2045. Resterande andelar kan vi exportera till länder och företag som på egen hand inte kan nå negativa utsläpp, säger Fabian Levihn.
Anders Pousette instämmer och menar att det är angeläget att Sverige snabbt kommer i gång snart med aktiviteter för infångning av koldioxid.
– Där blir driftsstödet viktigt och vi ska nu fortsätta vår dialog med de som ligger i bräschen och förankra så att vi får stöd, som fungerar bra i praktiken, säger Anders Pousette.
Slutrapport i höst
Energimyndigheten kommer att presentera slutrapporten den 15 november och då kommer också förslag med mer detaljerad utformning kring stöden.
I myndighetens uppdrag låg också att undersöka möjligheten att även inkludera biokol i stödsystemet.
– Energimyndigheten ser att biokol, som koldioxidsänka för att bidra till energi- och klimatmål, kan vara relevant i andra sammanhang, men kan då behöva då utredas särskilt. Vi tycker inte att det ska ingå i stöd genom omvända auktioner, avslutar Anders Pousette.
Fakta:Bio-CCS innebär avskiljning, infångning och lagring av koldioxid från förnybara källor och ses som en viktig åtgärd för att få negativa koldioxidutsläpp. Energimyndigheten föreslår i sin delrapport, som presenterades den 15 april, att ett driftstöd för bio-CCS bör utformas genom omvända auktioner.
Energimyndighetens förslag bygger vidare på de förslag som den statliga utredningen ”Vägen till en klimatpositiv framtid” (SOU 2020:4) presenterade förra året. Energimyndigheten ska i sin slutredovisning den 15 november återkomma med ett förslag till mer detaljerad utformning.Föreslagen tidsplan:2022: Auktioner startar.2023: Bud tilldelas till aktörer.2026: Första anläggning i drift hos aktör (tidigast).2026: Inlagring av infångad koldioxid från Sverige kan ske (tidigast).Delredovisningen kan läsas via denna länk till Energimyndigheten.se
Ann-Sofie Borglund
