Sluta stödja biobränslen, uppmanade 500 forskare i ett öppet brev till USA:s president Joe Biden och EU-kommissionen i början av februari. Det var bara ett i raden av kritiska inlägg mot bioenergi under det senaste året.
Greta Thunberg och Greenpeace är andra stora aktörer som gått hårt åt biobränslen och menar att förbränningen bidrar till skogsförstörelse och förvärrade klimatutsläpp. Även i EU:s initiala taxonomiutkast pekades bioenergi ut som en ohållbar ”övergångslösning”.
– Hela utgångspunkten är fel: vi skördar inte skog för energiändamål utan för virkes- och massaprodukter, som i sin tur kan ersätta fossila produkter. Energin kommer från restprodukter som annars skulle förmultna och avge koldioxid ändå, säger Gustav Melin när vi talas vid över en lite svajig Teamslina.
Gustav Melin
Ålder: 58 år.
Familj: Gift med Karin sedan 37 år, fyra vuxna barn och fem barnbarn.
Bor: I Vasastan och Hjo.
Gör på fritiden: Umgås med familjen, tränar, spelar golf, odlar trädgården, lyssnar på poddar och böcker.
Personliga energitips: Idag är det viktigare att använda förnybar energi än att minska energianvändningen. Bästa energitipset är därför att tanka HVO100, biogas eller E85.
Han suckar och verkar lite trött över att behöva dra denna argumentation gång på gång.
Ett viktigt argument för motståndarna är att skogsförbränningen leder till koldioxidutsläpp i det korta loppet – och vi har inte tid att vänta tills träden växt upp igen.
Även detta är en missuppfattning enligt Gustav Melin:
– I all vetenskap räknar man vad som händer med individen eller populationen. Individen, trädet, är alltid klimatpositiv. Det måste växa och samla koldioxid innan man kan elda det. Populationen är hela skogen och den har fördubblats i Sverige de sista hundra åren och ökar varje år i volym.
Det är ovetenskapligt att börja räkna från att man skördar bara på ett enskilt skifte och påstå att det tar 50 år att samla in det igen, menar han.
– Hela skogen växer ju mer än vad vi skördar varje år. Numera har vi dessutom hållbarhetskriterier. Inga biodrivmedel har lett till avskogning de senaste tio åren.
Trots motvinden kan man konstatera att de flesta svenska beslutsfattare, myndigheter och företag ser bioenergi som en central del för att klara klimatomställningen. I Energimyndighetens nya långtidsscenarier, till exempel, är bioenergin ”en viktig pusselbit”.
3 lästips
Arn-trilologin
Jan Guillou
Björnstad
Fredrik Backman
Allt jag fått
lära mig
Tara Westover
Sedan början av 1980-talet har den svenska bioenergianvändningen nästan tredubblats. En viktig anledning är koldioxidskatten 1991 som medförde att det mesta av det fossila bränslet i fjärrvärmen kunde fasas ut i snabb takt.
Idag är bioenergin den största svenska energikällan
och står för runt 38 procent av den totala energianvändningen, mest inom värme- och skogsindustrin. Men potentialen är betydligt större, enligt Svebios beräkningar.
Enligt den färdplan som organisationen presenterade våren 2020 så kan det svenska bioenergiuttaget i princip fördubblas till 2045. Rapporten var ett svar på Fossilfritt Sveriges branschvisa färdplaner som visade på en kraftigt ökad efterfrågan på bioenergi.
– Många menar att biobränslet inte räcker till allt – men det menar vi är fel. Det finns gott om bränsle att ta ut, både biprodukter från industrin, grenar och toppar (grot) och halm. Dessutom borde vi odla energiskog och andra energigrödor, säger Gustav Melin.
Går det verkligen att göra på ett hållbart sätt?
– Vi har haft hållbarhetskriterier för flytande bränslen sedan 2009 som garanterar att råvaran inte får komma från avskogningsmarker eller från naturskyddade områden. I sommar kommer ett liknande regelverk för fasta biobränslen, så vår verksamhet är ordentligt genomlyst och det är bra.
När kärnkraftverken blir för gamla tror vi att det kommer att bli omkring 40 TWh biokraft för ett optimalt kraftsystem.
Gustav Melin bottnar i skogs- och miljöfrågorna. Började odla egna grönsaker som 12-åring och satte även igång med biodling några år senare. Den dåliga skolmaten var en drivkraft för honom att fördjupa sig i ekologiska livsmedel. Efter skolan blev det agronomstudier med sikte på doktorandstudier. Men istället blev det ett hopp ut i näringslivet, till Agrobränsle, vars affärsidé var att odla salix, energiskog – ”en oslagbar gröda för att producera flis till låg kostnad”.
Sommaren 2008 tog han klivet över till vd-stolen på Svebio. Organisationen, med 300 medlemmar, har som huvuduppgift att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljövänligt sätt.
Och enligt Svebios färdplan finns det som sagt gott om möjligheter för bioenergin att växa.
Störst tillväxt framöver väntas inom transportsektorn genom olika biodrivmedel. Men även inom energisektorn finns det stora möjligheter.
– Biokraftverken har producerat runt 11 TWh under senare år, men om vi körde befintliga verk halva året skulle det redan nu ge 20 TWh per år. När kärnkraftverken blir för gamla tror vi att det kommer att bli omkring 40 TWh biokraft för ett optimalt kraftsystem.
Men utvecklingen beror på politiken – det går inte att bygga någon kraftproduktion i Sverige med lönsamhet idag, konstaterar Gustav Melin.
– En viktig åtgärd för att lösa effektproblemen är att varje kraftslag får stå för sina egna kostnader. Ett aktuellt exempel är havsvindkraften, som borde stå för sina anslutningskostnader. Kraftvärmen är ju redan belägen i det lokala elnätet, den behöver inga nya nät men den behövs för att klara effekten.
Under den gångna vintern var det ont om effekt under vissa perioder, men ändå gick inte kraftvärmen för fullt på grund av dålig lönsamhet, menar Gustav Melin.
– Vi gjorde en undersökning den kallaste veckan i februari och det visade sig att av 4 300 installerade MW i biokraftverk var bara hälften i produktion. Ett exempel är Mölndals Energi som slutade producera el när det blev kallt på grund av den nya koldioxidskatten på bioolja. De valde då att inte starta sin oljepanna som går på biooljan. Det här är en helt orimlig ny skatt med bedrövliga konsekvenser.
Även i industrin kommer användningen av bioenergi att öka, till exempel kan den fossila gasolen ersättas med biopropanol. Och även stålindustrin kan bli en potentiell storkund för bioenergiföretagen.
– De stora vätgassatsningarna, som Hybrit, kommer att bli väldigt dyra. Elektrolysörerna måste sannolikt köras större delen av året för att kalkylen ska gå ihop, och det blir ofta relativt höga elpriser med den variabla vindkraften, säger Gustav Melin och lyfter fram biokol som det naturliga alternativet.
– Jag tror att stålbolagen i relativt stor omfattning kommer att använda fossilfritt träkol för sina processer. Man har tidigare använt träkol i 850 år för att göra stål – självklart kan man återigen göra det men på ett modernt sätt.
Vad man än tittar på för område tycks det som att biomassa går att utnyttja, vare sig det gäller att bygga hus eller att producera kläder. Användningsområdena ökar ständigt. Att använda bioenergi i olika slags biokombinat tycks vara en växande bransch för att skapa lönsamhet.
Ett exempel är pyrolys som innebär att biobränsle hettas upp i en syrefri reaktor så att biomassan delas upp i pyrolysgas för el och värme, pyrolysolja till biodrivmedel eller eldningsolja och just träkol, eller biokol – som till exempel kan användas till industrin eller till jordförbättringsmedel.
– Pyrolys kan bli en revolution i energisektorn. Man kommer att kunna köra kraftvärmeverken året runt. På sommaren kan de producera biokol, pyrolysolja och dra igång elproduktionen när det inte blåser. På vintern kan de producera el och värme och samtidigt pyrolysvätska till spetsbränsle, säger Gustav Melin och lyfter fram flera intressanta satsningar just nu, till exempel PyroCell i Gävle och Karlstad Energi och Bioshare i Karlstad.
Den snabbaste ökningen inom bioenergiområdet är drivmedel, som nu är uppe i 23 procent av alla vägtransporter. Produktionskapaciteten ökar kraftigt under kommande år, enligt de prognoser som finns. Drivkraften är den ökande reduktionsplikten som för diesel ska nå 66 procent 2030 och för bensin 28 procent.
Utöver detta vill Gustav Melin se mer generella styrmedel med en hög koldioxidskatt i botten. Först då kan alla bränslen konkurrera på lika villkor, menar han.
– Jag är inte bekymrad över teknik och tillgång på biomassa – det som är viktigt är att få till rätt politik.
Efter två timmar börjar nätet svaja lite i Gustav Melins sommarhus i Hjo. Dags för en slutlig fråga: Har du inte tröttnat på bioenergifrågorna efter alla dessa år i branschen?
– Nej, det här ju mitt huvudintresse, det började långt innan jag började jobba. Dessutom är potentialen fantastisk, inte minst för fattiga länder och regioner. Det blir en helt annan värld än den som drivs av fossil olja.
Johan Wickström
