Sedan 2019 driver Svensk Plaståtervinning Europas största anläggning för återvinning av plast. Nu tar företaget ett steg vidare i den cirkulära ekonomin. På en pressträff den 31 augusti presenterade Svensk Plaståtervinning Site Zero, dess kommande anläggning för återvinning av plastförpackningar i Motala.
Anläggningen, vars första etapp är tänkt att stå färdig 2023, kommer att
fördubbla kapaciteten i den befintliga anläggningen, från 100
000 till 200 000 ton. Tack vare avancerade infraröda sensorer kommer
anläggningen dessutom kunna hantera tolv olika typer av plast, jämfört
med dagens fyra. Investeringen beräknas kosta en miljard kronor och skapa cirka 100 nya jobb i Motala.
–Vi känner inte till någon annan anläggning som är så här stor eller som har möjlighet att återvinna och sortera så många fraktioner som vi har. Och vi känner inte heller till någon som med största sannolikhet kommer vara klimatneutral, säger Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning.
Försörjs av förnybar energi
Inget av plasten som tas emot ska skickas vidare till konventionell avfallsförbränning. Plast som anläggningen inte kan återvinna ska i stället antingen avskiljas för kemisk återvinning, omvandlas till nya kompositprodukter eller skickas vidare till en förbränningsanläggning utrustad med CCS-teknologi för koldioxidinfångning. Anläggningen ska dessutom försörjas med förnybar energi, bland annat från solceller monterade på det 85 000 kvadratmeter stora taket.
Att anläggningar som denna inte redan finns beror på både tekniska och ekonomiska utmaningar. Dels har det varit väldigt svårt att korrekt identifiera (och således sortera) vissa sorters plast, särskilt laminat. Dessutom har det inte funnits en marknad för vissa återvinna plastsorter. Men nu menar Svensk Plaståtervinning att båda dessa förutsättningar finns på plats. Framför allt menar de att det finns en god efterfrågan på återvunna plaster med hög kvalitet.
– Idag ligger återvinningsgraden hos våra kunder på omkring 15 procent vad gäller hushållsförpackningar. Den här investeringen kommer i sig kanske bidra med 25 ytterligare procent, så våra kunder komma ligga någonstans kring 40 procent, säger Mattias Philipsson.
För att det ska vara möjligt att återvinna de resterande 60 procenten menar han att konsumenter behöver sortera sitt avfall bättre, alltså inte slänga plastförpackningar i hushållsavfallet, och producenterna måste ta mer ansvar rörande produktdesign.
I den andra etappen av investeringen, som är tänkt ska vara klar 2025, ska anläggningen utrustas med tvätt- och granuleringskapacitet, vilket i så fall möjliggör ett slutet cirkulärt kretslopp för hela återvinningskedjan för plastförpackningar.
Positivt för energibranschen
Per Everhill, som arbetar med Public Affairs för Tekniska Verken i Linköping, tycker att satsningen är positiv, eftersom energibranschen länge haft ambitionen att minska mängden plast som energiåtervinns i kraftvärmen – dels av klimatskäl, dels också ur ett resurseffektivitetsperspektiv.
–Det har bland annat varit en viktig del i branschens färdplansarbete inom ramen för Fossilfritt Sverige. Utmaningen är att det sätts stora mängder plast på marknaden som tyvärr inte kan materialåtervinnas effektivt. Satsningen på Site Zero innebär att fler plastsorter kan materialåtervinnas och snurra flera varv i ekonomin innan de behöver energiåtervinnas. Det vinner vi alla på, säger Per Everhill
–Vi vill inte elda plast och har själva flera projekt på gång för att minska plastinnehållet i det avfall vi energiåtervinner. Tillsammans med åtgärder som fastighetsnära avfallsinsamling och utökade producentansvar kan vi förhoppningsvis bli bättre.
Helst skulle Per Everhill se att det infördes någon form av styrmedel högt upp i avfallshierarkin som främjar minskade avfallsmängder generellt, till exempel enligt Bonus-Malus-modell.
– Även utan plast finns det tyvärr fortfarande stora mängder avfall kvar som kommer behöva energiåtervinnas under lång tid framöver.
Linus Olin
