Med sex år av förseningar och en slutnota på 7,3 miljarder kronor har Sydvästlänken varit ett starkt kritiserat infrastrukturprojekt. Men sedan den 27 juli är den nu en del av stamnätet och fyller syftet att transportera el från mellersta till södra Sverige, från elområde 3 till elområde 4. Sydvästlänken ska på så sätt dels öka systemstabiliteten, dels minska de stundom mycket stora prisskillnader som råder mellan olika elområden.
– Vi är otroligt lättade över att äntligen kunna tilldela marknaden den här extra kapaciteten, säger Sverker Ekehage, senior projektledare på Svenska kraftnät.
– Växelströmstationerna, luftlederna och kablarna har följt tidplanen. Det som drog ut på tiden var omriktarstationerna. Det var beklagligt, men vi gjorde prover som visade att det inte var säkert att koppla in dem. Och vi kunde inte äventyra funktionen i stamnätet.
Stabilare elsystem och jämnare priser
Hur stor skillnad innebär då Sydvästlänken för energisektorn? De båda länkarna på 600 MW vardera stärker driftsäkerheten i nätet genom ökad överföringskapacitet och den ökade snittkapaciteten förbättrar också systemstabiliteten, enligt Sverker Ekehage. I och med att det är HVDC-länkar bidrar Sydvästlänken även med nätförbättringsfunktionalitet:
– På en del punkter i stamnätet har det i vissa lägen varit svårt att hålla spänningen på en jämn och stabil nivå, och här hjälper Sydvästlänken till på ett väldigt bra sätt. Istället för att vår driftavdelning hela tiden måste övervaka och justera så sätter man nu in ett värde och så ligger det här själv och balanserar på det värdet. Det är fördelen med den här tekniken, säger Sverker Ekehage.
Rörande elpriserna är det ännu för tidigt att märka av en förbättring för elområde 4. Det beror på att invigningen av Sydvästlänken sammanföll med en förlängd revision av Ringhals 3 till den 27 augusti, vilket har tvingat Svenska Kraftnät att av säkerhetsskäl upphandla stöd av Rya kraftvärmeverk samt sänka överföringskapaciteten. Därför har priserna i elområde 4 fortsatt ligga på höga nivåer med i genomsnitt 71 öre per kWh under vecka 26–31 jämfört med systempriset på 54 öre per kWh.
Påverkan på höstens priser
Från slutet av augusti och under hösten och vintern menar dock Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia, att Sydvästlänken bör kännas av på elmarknaden.
– Det går ju inte att säga säkert, men jag uppskattar att elpriserna för elområde 4 bör ligga kring 6–8 öre över systempriset under hösten, förutsatt att hydrologin inte försämras än mer. Utan Sydvästlänken skulle det varit ett par ören högre. Det är ju ett ordentligt tillskott den medför, säger Johan Sigvardsson.
Under somrarna menar han dock att elområde 4 måste räkna med höga priser även framöver, i och med kärnkraftsbortfallet när dessa anläggningar genomgår sina årliga revisioner.
– Allt annat lika blir det bättre än innan Sydvästlänken, men elpriserna under somrarna kommer fortfarande vara väldigt beroende av det hydrologiska läget samt av bränslepriserna, som nu ligger på extrema nivåer i och med den ekonomiska återhämtningen, säger Johan Sigvardsson.
På längre sikt, om tio till femton år, menar Johan Sigvardsson att Sydvästlänken minskar något i betydelse på grund av hur elkartan kommer att ritas om med massiva ökningar av produktion och konsumtion i olika delar av Sverige samt i våra grannländer.
– I vårt huvudscenario räknar vi med att det tillkommer betydligt mer elproduktion i elområde 4 fram till 2035, till största del i form av havsbaserad vindkraft. Samtidigt bör elområde 1:s överskott krympa i och med alla industrietableringar som pågår i norra Sverige.
– Det är inte omöjligt att vi om femton år har en situation där elområde 1 blivit ett högprisområde medan elområde 4 ligger kring systempris, säger Johan Sigvardsson.
"Tempot måste öka"
Carl Berglöf, expert inom kärnkraft och elnätsteknik på Energiföretagen, menar att det behövs betydligt fler och framför allt snabbare elnätssatsningar för att Sverige ska klara elektrifieringen. Sydvästlänken skulle kompensera för avvecklingen av Barsebäck 1 och 2 som beslutades 1997.
– Men först nu – 24 år senare – tas denna kompensatoriska åtgärd i drift. Det är ett exempel på hur långa tidshorisonter vi har att göra med när det gäller att utveckla kraftsystemet. Om ytterligare 24 år ska vi ha ett utvecklat kraftsystem som ska leverera dubbelt så mycket el som idag för att vi ska kunna elektrifiera samhället. Tempot i utvecklingen av kraftsystemet måste öka väsentligt, säger Carl Berglöf som samtidigt påpekar att stamnätskapaciteten på senare tid i stället krympt på grund av en förändrad produktionsmix.
Som ett första steg efterlyser han att Svenska kraftnät blir bättre på att utnyttja den redan befintliga stamnätsinfrastrukturen.
– Energiföretagens medlemmar har resurser som kan bidra till ökad överföringskapacitet i stamnätet. Det är viktigt att elproduktion och nätutbyggnad utvecklas hand i hand för en effektiv överföring av el inom landet. Det ger det mest kostnadseffektiva kraftsystemet. För att nå dit behöver Svenska kraftnät definiera vilka egenskaper de behöver och hur de ska anskaffas, säger Carl Berglöf.
SydvästlänkenHallsberg–Barkeryd – 19 mil växelström (400 kV)Barkeryd–Hurva – 25 mil likström (2 x 600 MW)Kostnad: 7,3 miljarder kronor. I projektet ingår även tre nya växelströmsstationer och fyra nya omriktarstationer.
Linus Olin
