Efter Island konsumerar Norge mest el per capita i världen. Det är vattenkraften som står för 90 procent av elproduktionen. Såväl hushåll som industri är redan i hög grad elektrifierade och viktiga industrier har i många fall lokaliserats till Norge på grund av den stabila och rikliga tillgången på billig el från vattenkraft, det gäller i synnerhet aluminiumsmältverk.
I Nordenergis rapport från i maj väntas efterfrågan på el öka med 52 TWH till 190 TWh fram till 2050, i det så kallade lågkoldioxidscenariot.
Norge är nettoexportör av el idag, och väntas så förbli med en produktion på 200 TWh år 2050. I maj invigdes Nordlink till Tyskland och mot slutet av 2021 ska Statnets nya kabel till Storbritannien vara klar. De har en sammanlagd överföringskapacitet på 1 400 MW, vilket kommer att leda till ett något högre elpris i Norge på kort sikt.
Nya industrier ökar efterfrågan
Industrisammansättningen gör att Norge till och med mer än de andra nordiska länderna inte bara behöver möta ökad efterfrågan på el, utan också se till att den är fortsatt konkurrenskraftigt prissatt.
– Den elintensiva industrin ger tydliga besked till oss om att den inte tål en utveckling där ökad efterfrågan ger högre priser, säger Toini Løvseth, direktör for kraftmarknad och elektrifiering på Energi Norge.
Den ökade efterfrågan på el bedöms komma från nya industrier som datacenter och batterifabriker, elektrifiering av oljeutvinningen på Nordsjön, vätgas till industrin och transporter samt elfordon.
Det bör tilläggas att om all den gröna vätgas, ammoniak och så vidare som diskuteras blir verklighet handlar det om långt mer el än i de nuvarande prognoserna. Att förklara skillnaden är inte alltid lätt, menar Toini Løvseth.
– Ambitioner är bra, men de kan inte användas för prognoser och som underlag för investeringar i kraftproduktion och elnät. Det är en stor utmaning för energiföretagen att förklara att klimatpolitiska, nationella industriambitioner och företagares målbilder är visioner, inte prognoser, säger hon.
Klicka på illustrationen nedan för att förstora den.
Vindkraften växer mest
Effektiviseringar och ökat tillflöde i vattenkraftverken väntas ge ett tillskott på 10 TWh under perioden. Men vindkraften väntas stå för lejonparten, och öka från dagens 10 TWh till över 40 TWh 2050.
– Om omställningen ska ske med fungerande marknads- och produktionsekonomiska förutsättningar är det uppenbart att lösningen är en enorm utbyggnad av vindkraften.
Sedan ett år har dock inga nya koncessioner beviljats och motståndet mot vindkraft i Norge är starkt med ett debattklimat som Toini Løvseth beskriver som förskräckligt.
– Utbyggnad av landbaserad vindkraft är lönsamt och vi har fantastiska vindförhållanden i Norge, men vi måste få social acceptans för att kunna bygga.
En möjlig väg att öka den sociala acceptansen för vindkraftsetableringar som diskuteras i Norge är att ge lokalsamhällen mer betalt. Idag är kommunernas enda intäkt från vindkraftverken fastighetsskatt. Det kan jämföras med att många kommuner med stora vattentillgångar är väldigt rika. De får en andel av den utvunna kraften, naturresursskatt och koncessionsavgifter.
Bristande social acceptans är en viktig orsak till att blickarna vänds mot havet. Det finns en förhoppning om att havsbaserad vindkraft ska ta fart efter 2030, men det kräver teknologisk utveckling och att kostnaderna går ned för att bli verklighet.
Decentraliserat transmissionsnät
En annan utmaning är att få elnätet på plats för att möjliggöra elektrifieringen.
Jämfört med Sverige har Norge tack vare vattenkraften ett mer decentraliserat transmissionsnät. Norge ligger också före Sverige då de största investeringarna i transmissionsnätet gjorts under de senaste tio åren, vilket gör det tekniskt lättare att fortsätta utbyggnaden.
– Men vi behöver få en snabbare tillståndsprocess för att få fart på nätutbyggnaden. Det får dock inte ske på bekostnad av lokal förankring, för då får vi ingen social acceptans, betonar Toini Løvseth som också efterfrågar mer planläggning på nordisk nivå.
– Det sker för lite evaluering av hur de olika nationella planerna påverkar varandra. En tätare samordning hade varit en styrka för oss.
Efterfrågan tredubblas i DanmarkDanmark väntas procentuellt sett öka sin elefterfrågan mest bland de nordiska länderna, från 36 TWh till 133 TWh år 2050, enligt Nordenergis rapport. Den kraftiga efterfrågeökningen väntas komma från såväl elektrifiering av existerande industri som ny elintensiv industri, bland annat datacenter. Största efterfrågetillväxten, hela 50 TWh, väntas dock P2X (power-to-x) till industri och transporter stå för, till exempel produktion av vätgas och elektrobränslen.
Över 90 procent av Danmarks elproduktion väntas komma från vindkraft 2050. Produktionen väntas öka från dagens cirka 20 TWh till 120 TWh, varav 80 procent beräknas vara havsbaserad vindkraft.
Carl Johan Liljegren
