Redan som ung bestämde sig Foluke Ishola att satsa på sin utbildning.
– Jag ville vara självständig, tjäna mina egna pengar och kunna lita på min egen kompetens.
Hon studerade kemiteknik på både master- och kandidatnivå i sitt hemland Nigeria.
– Jag gjorde min grundutbildning där, men förhållandena var svåra. Det saknades ibland elektricitet och jag kunde inte utföra mina experiment på bästa sätt. Jag ville komma utomlands för att forska mer avancerat.
Universitetet hade ett samarbete med andra lärosäten, och på så sätt hamnade Foluke Ishola på Högskolan i Borås.
– Jag lämnade min familj – min man, vår son som bara var bara nio månader och vår dotter som var tre år – och reste. Min doktorandtjänst var utan lön och jag fick bara ett litet stipendium från Nigeria så familjen kunde inte följa med. Men min mamma och min man uppmuntrade mig. Vi tänkte att det var viktigt inför framtiden att jag fick möjlighet att skaffa mig en bra utbildning. Tanken var att jag skulle komma tillbaka och få en bra tjänst på universitetet i Lagos säger Foluke Ishola.
Tiden i Borås blev tuff, men slitet lönade sig. Foluke Ishola kunde lägga fram sin avhandling om membranbioraktorer för etanolproduktion efter bara tre år och sju månaders forskningsarbete, vilket är rekordsnabbt.
Med doktorshatten i handbagaget satte hon sig på flyget hem till Nigeria – för att där inse att planeringen inte riktigt höll. Universitet i Lagos kunde inte erbjuda henne, den första nigerianska kvinna med doktorsexamen i bioenergi på ingenjörsfakulteten, en tjänst på rätt nivå.
– Jag var mer kompetent än de flesta, men bland annat för att jag var kvinna tog det stopp.
Lösningen blev att 2017 återvända till Sverige och nu väntade en ettårig tjänst som postdoktorand på Chalmers. Den här gången flyttade hela familjen. Men när året var över och det var dags att söka nytt jobb kom nästa utmaning.
– Jag gick på SFI och lärde mig svenska, jag hade en avancerad svensk examen – men fick inga jobb. 2020 fick jag till slut kontakt med Göteborg Energi och kunde börja praktisera där via Jobbsprånget som miljöingenjör. Nu har jag fått en anställning.
– Det var viktigt för mig att få ett jobb och kunna bidra med min kompetens. Jag trivs väldigt bra och är tacksam över att jag fick möjligheten.
Vad skulle du säga till en arbetsgivare som tvekar inför att anställa en medarbetare som inte har svenska som modersmål eller som har utbildat sig i något annat land?
– För att Sverige ska fortsätta att utvecklas måste man bli bättre på att våga anställa personer med en annan bakgrund. Vi saknar mycket i Nigeria, och utbildningen i Sverige kanske håller högre kvalitet, men jag tror att svenska arbetsgivare behöver bli bättre på att upptäcka talanger och inte stirra sig blinda på ett cv. Du kan alltid utvecklas och lära dig bättre svenska – bara du får chansen.
JobbsprångetJobbsprånget finansieras av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt av Tillväxtverket. I nuläget är cirka 350 arbetsgivare anslutna, inom både offentlig och privat sektor.Jobbsprånget är avsett för nyanlända med en akademisk examen inom teknik, arkitektur, vetenskap, farmaci eller företag/ekonomi, födda utanför EU. Kandidaten måste ha goda kunskaper i engelska och vara registrerad på Arbetsförmedlingen.
Exempel på företag som använder sig av Jobbsprånget är Eon, Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö, Gävle Energi, Göteborg Energi och Vattenfall.
www.jobbspranget.se
Malin Age