Man kan med fog säga att de franska el- och gasmarknaderna är hårt reglerade. Men man kan också hävda att energimarknaden för konsumenter både är strikt reglerad och konkurrensutsatt, fast inte fullt ut. Verkar det komplicerat? Det är det.
Som hushållselkund i Frankrike kan man välja mellan två olika typer av reglerade tariffer som tillhandahålls av det statliga elbolaget EDF. Dessa tariffer är fasta, men justeras minst en gång per år beroende på hur elpriset utvecklas.
Nästa planerade höjning, i februari 2022, beräknades tidigare bli 10–15 procent. Den inskränktes dock till 4 procent, efter ingripande från regeringen, som i september drog ned skatten på el och satte ett tak på gaspriserna fram till i april 2022 efter att de stigit med 57 procent hittills i år.
Pristak skyddar hushåll
Pristaket skyddar 5 miljoner hushåll med rörliga gasprisavtal från vidare uppgångar. Tidigare hade man också utlovat 580 miljoner euro i särskilda subventioner för att hjälpa fattiga konsumenter att klara av de allt dyrare energiräkningarna. Ytterligare prisuppgångar på el i november och december gör att tarifferna egentligen borde höjas med cirka 27 procent i februari. För närvarande planeras för fler åtgärder för att kunna hålla nere priset till konsumenterna till de tidigare utlovade 4 procenten. Beslut väntas i januari 2022.
EDF:s fasta årsavgift för el varierar mellan drygt 100 och 500 euro beroende på vald spänning. Spänningen avgör också priset per KWh och det är för närvarande fastställt till 0,13–0,19 euro/kWh. Dessutom finns en tredje valmöjlighet för de som har annan uppvärmning än el, där elpriset varierar över dygnet mellan 0,12 och hela 0,63 euro per KWh.
Slår man ut de olika kostnaderna i den genomsnittlige fransmannens elräkning landar priset på 0,19 euro/kWh. Av dessa svarar energin för 38 procent, distribution för 27,5 procent, och fyra olika skatter för 34,5 procent.
Förutom statliga EDF finns sedan 2007, då konkurrens tilläts för att pressa priserna, ett femtiotal mindre aktörer som konkurrerar på elmarknaden. Prismässigt är skillnaden emellertid inte mer än 6–7 procent. Och sedan 2007 har tarifferna de facto stigit med över 50 procent, främst på grund av högre skatter, men också kontinuerligt stigande avgifter för distribution.
En fransk storkonsument av el (9 kVA och 8 500 KWh) betalade i genomsnitt drygt 500 euro per år 2007 och cirka 1 000 euro per år 2020. Prisuppgången har resulterat i att ett tak införts på vissa delar av skatten. Men konstruktionen med fasta tariffer gör att EDF:s konkurrenter bara kan påverka den tredjedel av priset som är själva elproduktionen när de försöker locka kunder. Och som så ofta vid närmare granskning sitter djävulen i detaljerna.
EDF säljer till konkurrenter
EDF, som tillverkar all kärnkraftsel i Frankrike, går normalt med förlust i sin konsumentverksamhet, och måste sälja en fjärdedel av sin kärnkraftsel (100 TWh) till sina konkurrenter för 0,042 euro per KWh (42 öre/KWh). Allt över 100 TWh som konkurrenterna efterfrågar avropas dock till marknadspris.
Hittills i år handlar det om ytterligare 46 TWh kärnkraftsel för 0,065 euro per KWh. Inför 2022 har de efterfrågade volymerna ökat ytterligare till 160,3 TWh, vilket fått elpriserna att skjuta ännu mer i höjden.
Konstruktionen gör att ju fler fransmän som väljer alternativa leverantörer, desto svårare får leverantörerna att få tillgång till den billiga kärnkraftselen. De högre priserna på denna kärnkraftsel och el producerad med kol, olja och gas ger en dominoeffekt på tarifferna som gör att det franska elpriset väntas stiga ytterligare framöver. Här är EDF den stora vinnaren. Varje procentenhet högre elpris beräknas höja bolagets rörelseresultat med cirka 150 miljoner euro.
Nysatsning på kärnkraft
Företag som levererar gas till konsumenter har utlovats kompensation för att täcka kostnaderna för pristaket mot konsumenter under vintern. En särskild skatt på EDF:s vinster från de höga elpriserna har diskuterats, men inte blivit av. Huvuddelen av vinsterna går ju ändå rakt ned i statens kassakistor.
Någon motsvarighet till de gula västarna för att få ned el- och gaspriserna har inte förekommit denna höst. Dock har det inte saknats politiska utspel. Industrin är inte lika skyddad som konsumenterna och möjligheten att vinna politiska poäng gentemot framför allt Tyskland har varit svåra att motstå för president Macron, som behöver stärka sin position inför valet våren 2022.
Mest uppmärksamhet har hans förslag om en nysatsning på kärnkraft som ett led i Frankrikes återindustrialisering och för att säkerställa den inhemska tillgången på el fått. Något som kritiker menar är orealistiskt med tanke på kostnaderna och tiden det tar att bygga nytt.
EDF:s byggnation av ett 1,6 GW EPR (tryckvattenreaktor) i Flamanville, Normandie, påbörjades 2007. Den är mer än tio år försenad och väntas inte bli klar förrän 2023. Slutnotan beräknas bli 12,4 miljarder euro, jämfört med budgeterade 3,3 miljarder euro.
Trots det väntas Macron ge EDF i uppdrag att bygga ytterligare 6 EPR:er och har satsat pengar på att utveckla SMR (små modulära kärnkraftverk). Den första planeras stå färdig 2030.
Man ska kanske inte avfärda planerna alltför lättvindigt. Frankrike har en stark tradition av statligt styrda och ägda företag, och kärnkraftsindustrin är viktig. Den är landets storleksmässigt tredje, efter bil och flyg.
Avstängd kärnkraft
2014 fattade den franska regeringen beslut om att kärnkraftskapaciteten skulle begränsas till den dåvarande nivån på 63,2 GW och dessutom begränsas till 50 procent av Frankrikes totala elproduktion till 2025. Planen var att 14 av landets äldsta verk skulle stängas ner senast 2025, ett datum som flyttats fram till 2035. Den franska lagen om energiomställning för grön energi kräver inte någon nedstängning av fungerande reaktorer, men den innebär att EDF måste stänga äldre reaktorer för att få ta nya i bruk.
Den rika tillgången på kärnkraftsel borde borga för stor stabilitet, men gör det inte alltid i praktiken. Många av kärnkraftverken är gamla. I genomsnitt har reaktorerna varit igång mer än 35 år, vilket gör att de behöver mycket underhåll. Eftersom verken är belägna inne i landet och kyls med flodvatten tvingas de även stänga när värmeböljorna slår till med för varmt vatten och låga vattennivåer som följd. 2020 var reaktorerna i genomsnitt tvungna att stängas av under en tredjedel av tiden.
Så sent som i mitten av december kom ytterligare ett exempel på att leverensstabiliteten är sämre än vad man skulle önska. I samband med planerat underhåll upptäcktes fel på rören i säkerhetssystem i två reaktorer i Civaux varpå dessa och ytterligare två reaktorer i Chooz med samma konstruktion stängdes. Totalt handlar det om 6 GW (knappt 10 procent av kärnkraftselen) som stängs ned. Bara i år innebär nedstängningen en förlust på 1 TWh och först i april beräknas alla fyra reaktorerna vara igång igen. Stoppet sätter ytterligare press på eltillförseln i en redan besvärlig försörjningssituation, och tajmingen är olycklig både för Macron och EDF.
Utbredd energifattigdom
Åter till vad konsumenterna betalar. Tillgång till kärnkraft och reglerade priser gör att fransmännen betalar mindre för elen än grannländernas invånare. Jämfört med EU-genomsnittet betalade fransmännen 13 procent mindre för sin el under 2020. Men totalt sett är energinotan trots det ofta hög, och även i Frankrike är energifattigdomen utbredd.
3,8 miljoner hushåll lade mer än tio procent av sin inkomst för att betala energiräkningen och enligt den statliga informationsbyrån Médiateur national de l’énergie brottas nästan varannan person i åldrarna 18–34 år med att betala sina elräkningar.
En avgörande orsak till de höga energiräkningarna är den mycket höga andelen gamla bostäder med dålig eller obefintlig isolering. 75 procent av alla franska bostäder har energiklassificering D eller lägre. 40 procent, eller närmare 12 miljoner bostäder, tillhör de lägre kategorierna E, F och G som är två-tre gånger mer energikrävande än vad som krävs av en modern bostad (och då är kraven i Frankrike betydligt lägre än i Sverige)
För att komma tillrätta med problemet stöttar Frankrike energieffektiviseringar. Nu finns en ny lag som stipulerar att fastigheter i de sämsta energiklasserna inte kommer att få hyras ut på nytt efter januari 2025 och att deras hyror inte får höjas. Tanken är att detta ska driva fram renoveringar. Men många fattiga hushåll som äger sina bostäder befinner sig i ett moment 22. De har inte råd att investera i energisparande renoveringar och de 100 euro om året i energibidrag till låginkomsthushåll som infördes 2015 räcker inte långt när energiräkningarna ska betalas.
Källa: AleaSoft Energy Forecasting
Kärnkraften dominerar i elmixenKärnkraften är överlägset störst i den franska elmixen och står för cirka 70 procent av landets elproduktion. Efter USA är landet världens största kärnkraftsnation med 57 reaktorer med en samlad kapacitet på cirka 62,4 GW i drift.
Frankrike är dessutom vanligtvis en stor nettoexportör av el. Under det senaste decenniet har landet exporterat upp till 70 TWh netto årligen. Exporten går huvudsakligen till Italien, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Schweiz och Luxemburg.Här kan du se i realtid var den franska elen kommer ifrån
Carl Johan Liljegren
