– Ingen jäkel ska komma in på min mark med maskiner.
Markägaren Anders Tagesson är påtagligt ilsken när han intervjuas i lokaltidningen Barometern efter regeringens beslut den 22 september att bevilja nätkoncession för ledningen Nybro-Hemsjö i Kalmar län.
Den nio mil långa sträckan är ena delen i en strategisk elledning mellan Ekhyddan och Hemsjö. Redan runt 2010 började Svenska kraftnät planera för ledningen och 2014 påbörjades samrådsförfarandet.
Därefter har det blivit en lång räcka med överklaganden från lokalbor som inte vill lämna ifrån sig mark och myndigheter som menar att ledningen inte tar tillträcklig hänsyn till miljövärden, vilket lett till nya omarbetade förslag från SvK. Samtidigt är detta en nyckelförbindelse för att stärka det kritiska snittet mellan elområde 3 och 4, öka driftsäkerheten och möjliggöra el från kommande havsvindkraft.
Det är en klassisk målkonflikt som till viss del har lösts upp genom regeringens beslut, men den andra delen av sträckan återstår att prövas. Fortsättning följer.
Exemplet ger en tydlig bild av komplexiteten i elnätsprojekt.
– Det har varit ett komplicerat ärende, där vi har anpassat planen successivt för att ta hänsyn till lokala naturintressen. Vi har haft två ordinarie samråd och arton kompletterande samråd. Sedan vi startade detta projekt har förutsättningarna skärpts också, säger Per Eckemark, chef för Svenska kraftnäts nätdivision.
Enorm utmaning
Svk hamnar ofta i skottgluggen dessa dagar beroende på överföringsbrister, allt större krav på snabb elektrifiering från industrier och nya flöden i kraftsystemet. Att kapa ledtiderna för elnätet har blivit som ett mantra i debatten för att klara den snabba förändringen.
Idag tar hela processen runt 10–12 år för högspänningsledningar. Den 1 augusti infördes en del lagförändringar för att snabba på utbyggnadstiden, till exempel att möjliggöra parallella processer och tidigare förprojekteringar.
Men utmaningen är ändå enorm. Sverige har ett av Europas äldsta stamnät där de äldsta delarna är runt 60–70 år och där reinvesteringsbehoven är omfattande. Samtidigt måste stamnätet byggas ut med 550 mil under kommande två decennier.
– Även reinvesteringarna måste tillståndsprövas genom att vi ökar spänningen i befintliga ledningar. Men vi jobbar intensivt internt för att korta ledtiderna genom hela värdekedjan, ambitionen är att halvera ledtiden. En viktig del är att parallellställa alla viktiga aktiviteter. Vi har också intensifierat samarbetet med EI och har en tidigare dialog med kommuner och försvarsmakten, säger Per Eckemark.
Klicka på grafiken nedan för att förstora den
I början av 2021 lämnade SvK tillsammans med de stora regionnätsföretagen ett antal förslag till regeringen för att snabba på elnätsprocesserna, där en av åtgärderna är att göra elnät till riksintresse.
– Vi anser att transmissionsnät ska vara ett riksintresse eftersom det oftast kommer till korta när man väger olika intressen mot varandra i en prövning. Till exempel har vägar och järnvägar en högre vikt.
Även teknikvalet är en central fråga och något som återkommer i de flesta komplicerade ärenden, till exempel i Ekhyddan-Hemsjö-ärendet.
– Vi måste få vägledning från regeringen att det är luft som gäller. Systemmässigt fungerar det inte med kabel på höga spänningar mer än på korta sträckor. Det blir mindre driftsäkert, dyrare och sämre elkvalitet. I Norge har Stortinget fattat beslut om att det är luftledning som gäller för ledningar över 130 kV, säger Per Eckemark.
Vissa aktörer menar att Svk skulle behöva ta ett större ansvar och bygga mer proaktivt utifrån prognoser – hur ser ni på det?
– Vi gör systemplaneringen utifrån våra prognoser och marknadsanalyser. Men för att få koncession måste det bygga på en prognos om elmarknadsnytta och ett resonemang om driftsäkerhet. När det gäller anslutningar har vi ett kösystem och ansluter när det är tekniskt möjligt.
Inga snabbspår
Men nu när industrier i norr måste ha elnät på plats på kort tid för att klara expansionen – finns det inga snabbspår?
– Nej, det finns det inte. Men vi jobbar på ett nytt sätt i Norrland tillsammans med Vattenfall för att snabba på handläggningstiderna. Det är ett pilotförsök som underlättats genom de nya reglerna om tillståndsprocesser, säger Per Eckemark.
Det är svårt att hitta en enkel ändring som kan kapa tid. Det är ett hårt arbete för att trimma alla processer.
När elnätsbolagen är klara med sina processer, samråd och miljöundersökningar med mera skickas ansökan (stam- och regionnät) till Ei, som beslutar om nätkoncessioner för linje. Även där har trycket ökat i takt med utvecklingen.
– När jag tillträdde för drygt tre år sedan var vi 21 personer, nu är vi 45, säger Daniel Norstedt, avdelningschef på Ei.
– I fjol fick vi 15 miljoner kronor extra för tillståndsverksamheten. Men dessa medel ska primärt inriktas på gamla surdegar som blivit liggande, det gäller främst gamla tillstånd som ska förlängas.
På Ei går man igenom ansökan snabbt för att se om det finns några knäckfrågor eller något som saknas. När det kompletta underlaget är inne skickas det på remiss till alla berörda aktörer.
Målet för Ei är att kunna komma till beslut inom 12 månader – men spridningen är stor.
– Ärenden kan vara allt från en 500-metersanslutning till ett industriområde till en 30 mil lång stamnätsledning. Det är klart att förutsättningarna är olika. Vi har en snittid på 18 månader idag.
Vad kan ni göra för att korta tiderna?
– En konkret sak är att kunna plocka upp ärenden så snabbt som möjligt om vi hade haft fler handläggare. Vi har också utvecklat ett digitalt ansökningssystem som vi tror ska kunna korta tiderna. Då ska det inte gå att skicka ansökan om den inte är komplett, säger Daniel Norstedt.
I september fick Ei också i uppdrag att testa nya arbetssätt och metoder tillsammans med Lantmäteriet och Länsstyrelserna efter ett förslag från Komet (Kommittén för teknologisk innovation och teknik).
– Vi är väldigt positiva till det. Det kan leda till snabba förändringar. Nu kan vi testa att arbeta i parallella processer med Lantmäteriet. Vi håller på och undersöker vilka projekt som kan bli aktuella.
Kommer vi klara att halvera elnätens ledtider till 2025?
– Det krävs att alla aktörer gör sin hemläxa, sin del. Ansökningarna från elnätsföretagen skulle i vissa fall kunna förbättras. Men det är nog svårt att hitta en enkel ändring som kan kapa tid. Det är ett hårt arbete för att trimma alla processer, säger Daniel Norstedt.
– Samtidigt blir lagstiftning och praxis kring artskydd allt tuffare och då krävs det mer underlag och det är utmanande utredningar.
Klicka på grafiken nedan för att förstora den
För landets elnätsföretag blev det lite enklare att planera för elnät i och med regelförenklingarna som trädde i kraft i augusti.
– Det finns klart positiva saker här, som att ledningsrätt kan göras parallellt med koncessionsprocessen och att tiden för att överklaga begränsas. Men det behövs mer, konstaterar Ingela Lindqvist, jurist på Energiföretagen.
I början av året lanserade branschföreningen sin tidslinje för att minska elnätens ledtider. Här har man kunnat bocka av ett par punkter på sistone.
– Men en viktig del som saknas är att elnätens klimatnytta måste lyftas upp och kunna vägas mot andra nyttor. Det är något som klimaträttsutredningen jobbar på. Även teknikvalsfrågan är central och vi vill också att man ser elnäten som ett sammanhängande system. Nu prövar man varje snutt för sig.
Men hur ska man hantera acceptansfrågorna – det är få som blir glada när marken röjs upp för ledningsgator bakom knuten?
– Ja, det är en stor utmaning. Vi har utbildningar för våra medlemmar kring hur man ska tänka i mötet med markägare. Det är viktigt att ge tid till detta och ha muntlig kontakt och prata innan grävmaskinerna kommer. Det gäller att skapa en förståelse för varför vi gör detta, säger Ingela Lindqvist.
Samarbete med kommuner
Även samarbetet med landets kommuner behöver fördjupas så att elnätsföretagen vet vad som är på gång.
– I många kommuner jobbas det stenhårt kring detta medan andra är mer i en uppvaknandefas. Vi måste ju veta om det finns planer på ett nytt bostadområde. Så mitt råd till kommuner är att prata med sitt elnätsbolag, säger Ingela Lindqvist.
På SKR (Sveriges kommuner och regioner) har elnätsfrågan kommit mer på agendan under de senaste åren. Bland annat har SKR haft ett seminarium med SvK om hur kommunerna ska hantera frågan.
– Elnätsfrågan behöver hanteras mer strategiskt och fler, vilket fler och fler kommuner har insett. Vi uppmuntrar kommunerna att ha tidiga kontakter och regelbundna dialoger med elnätsföretagen, säger Ann-Sofie Eriksson, sektionschef på SKR.
Ett bra exempel som SKR lyfter upp är Helsingborgs kommun, där kommunen i samarbete med Öresundskraft gjort en långsiktig plan för elanvändning och effektbehov.
Det är uppenbart att det inte finns någon enskild lösning som kan lösa utmaningen med långa ledtider, utan det handlar om att optimera processer och kapa lite tid i alla delar – och att göra ännu skarpare miljöanalyser.
I fallet Ekhyddan-Hemsjö har den norra delen återremitterats till Ei. Nu måste SvK ta fram mer noggranna analyser på artskydd och habitat. Samtidigt är detta en nyckelledning även för att kunna ta emot havsbaserad vindkraftsproduktion, som nu ligger i pipen i stora volymer.
– Vi har redan sagt nej till 4 000 MW havsvindkraft på grund att vi inte har denna ledning på plats. Nu tror vi att södra delen blir klar till 2025–26, vilket kommer underlätta en del för övriga anslutningar, säger Per Eckemark på SvK.
Hur kommer havsvindkraften påverka ert arbete – det blir ju ännu mer nättillstånd att hantera?
– Det krävs koncession för det också och tillstånd för vattenverksamhet, men vi har bedömt att det är enklare med denna typ av tillståndsprövningar. Fast det är många nya utmaningar att ta tag i och vi behöver förstärka ledningar runt hela landet för att klara havsvindkraften, säger Per Eckemark som dock är optimistisk kring regeringens mål att halvera ledtiderna till 2025.
– Jag tror att det går att klara – jag är optimist. Men det krävs en väldigt intensiv samverkan mellan alla parter.
Ingela Lindqvist på Energiföretagen instämmer delvis.
– Gör vi som idag går det inte att halvera tiderna. Vi behöver skruva på allt: lagstiftning, tillämpning och ännu mer kaffe med markägarna, säger hon.
Johan Wickström
