Intresset för vätgas har skjutit i höjden under det senaste året. Anledningen är de stora industriella satsningarna för att producera till exempel fossilfritt stål, järn, metanol och biobränslen med vätgas i processerna. Det är många svenska bolag som står i startgroparna.
Men hur ska Sverige få till den vätgasproduktion som behövs? Nu har Energimyndigheten – efter dialog med branschen – presenterat en vätgasstrategi som är tänkt att användas som riktpunkt för att möta de nya behov som uppstått.
Utgångspunkten är att vätgasen ska produceras genom elektrolys med fossilfri el (där vatten spjälkas till vätgas och syre). Energimyndigheten föreslår två planeringsmål för vätgasen: 5 GW elektrolysörskapacitet till 2030 och 15 GW till 2045. (1 GW el ger 164 000 ton vätgas med 65-procentig elektrolysörskapacitet.)
– Vi har försökt spänna bågen och skapa utrymme för de behov som vi sett. Men det viktiga här är att se till helheten. Det handlar om att få till regelverk som ger ramar och tydlighet och att tillgången på fossilfri el blir tillräcklig. Det kanske blir den största utmaningen, säger Mattias Eriksson, projektledare för strategiarbetet på Energimyndigheten.
Inga konkreta styrmedel
Om målen ska uppnås innebär det en ökad elanvändning på mellan 60 och 126 TWh per år (vilket kan jämföra med dagens totala svenska elproduktion, cirka 160 TWh). Intervallet beror på kapacitetsgraden i elektrolysörerna, det vill säga hur stor del av tiden som de kan användas, beroende på hur elpriset ser ut.
Strategin säger inget om hur konkreta styrmedel ska utformas för att stötta vätgasutvecklingen – det behöver analyseras och utredas vidare, enligt Mattias Eriksson.
– Det kan komma att behövas ekonomiska incitament men det måste vara kompatibla med befintliga styrmedel och EU:s satsningar och det behöver utredas på ett bra sätt utifrån de behov som finns. Jag tror att olika affärsmodeller, tekniker och distributionssystem kan växa fram organiskt och fungera tillsammans, säger Mattias Eriksson.
”Bra med planeringsmål”
För energibranschen är strategin välkommen:
– Det är bra med planeringsmål och få in alla myndigheter på samma bana. Det handlar om att mobilisera och förbereda för expansion. Och det är också bra att det finns ett så tydligt fokus på att ta fram regelverk, säger Lars Andersson, ansvarig för vätgas på Energiföretagen som hoppas att strategin implementeras snabbt:
– Det är viktigt att alla vaknar upp nu och att det inte tar för lång tid. Många av våra företag är på väg att investera i vätgas, så allt behöver komma på plats snabbt.
Men satsningen på fossilfri vätgas bygger ju på billig fossilfri el och under senare tid har vi haft rekordhöga elpriser – det ger väl sämre förutsättningar?
– Ja, det har varit höga elpriser nu beroende på många olika anledningar, men vi kan inte planera för vätgasen utifrån dagsnoteringar. Den här prisutvecklingen stjälper inga framtidsplaner, men är en wake up-call för att se till att överföringen fungerar och att det behövs mer elproduktion, säger Lars Andersson.
Saknar ekonomiska stödsystem
Uniper är ett av företagen som har en tydlig satsning på vätgas, bland annat genom samarbeten med kemiföretaget Perstorp samt Liquid Wind som ska producera elektrobränslen
– Det är en ambitiös strategi med tydliga mål där Sveriges konkurrenskraftiga fossilfria energimix lyfts fram som möjliggörare för att nå viktiga klimatmål. Det är ett gediget arbete där Energimyndigheten täckt många av de nyckelfrågor som kan möjliggöra en nationell vätgassatsning, säger Malin Dahlroth, affärsutvecklingschef Uniper Sverige.
Hon är dock besviken på att det inte finns förslag på ekonomiska stödsystem för att kunna förverkliga strategins målsättningar.
– Man stannar vid att säga att det finns behov av ekonomiska incitament. Det är en svaghet i strategin och är en fråga som är alltför viktig för att negligera eftersom vår bedömning är att det krävs stödsystem för att få fart på vätgasekonomin, säger Malin Dahlroth.
Även Vattenfall, som arbetar med flera vätgasprojekt, ser positivt på förslaget till vätgasstrategi och vill att regeringen skyndsamt fastställer den.
– Det är angeläget att det går snabbt då flertalet åtgärder i strategin är tidskrävande men samtidigt centrala att få på plats för att möjliggöra en upptrappning av vätgassatsningarna, säger Karin Nikavar, rådgivare regulatoriska frågor, Vattenfall.
Vattenfall hade dock gärna sett fler förslag för att stimulera efterfrågan av fossilfri vätgas:
– Fler sektorer borde få en tydlig övergångsplan till en hållbar energianvändning genom införandet av kvotplikter som accelererar omställningen. Vi hade även önskat en ökad tydlighet kring hur vätgasproduktionen ska göras flexibel och hur Sverige kan skapa förutsättningar för att bygga vätgaslager, säger Karin Nikavar.
Risk med långsiktiga mål
Även branschorganisationen Vätgas Sverige välkomnar utredningen och tycker att den är genomarbetad, men anser dock att ambitionsnivån kunde vara högre.
– Det är en fin kokbok men få tydliga recept och få konkreta mål utöver elektrolysörskapaciteten till 2030 och 2045. Det finns en risk med att styra mot mål som ligger så långt fram i tiden utan ett antal kontrollpunkter på vägen, säger Björn Aronsson, verksamhetsledare på Vätgas Sverige.
Han tycker inte heller att beskrivningen att man måste börja från scratch stämmer när det gäller regelverk och teknik:
– Vi har använt vätgas i 100 år så det finns faktiskt en hel del lagar, regler och standarder att utgå från. Vi har redan idag tankstationer för vätgas och vätgaslager som är godkända. Det finns en bra bas att utgå ifrån.
Även Ulf Troedesson, tidigare vd för Siemens och numera konsult och rådgivare, tycker att ambitionsnivån är för låg:
– Strategin har en bra struktur och är genomarbetad, men ambitionen är för låg och bör ha tydligare mål. Bara stålsatsningarna från H2 Green Steel och LKAB behöver ju närmare 10 GW el för sin vätgasproduktion. Man skulle kunna lyfta Sveriges komparativa fördelar och varit lite kaxigare, säger Ulf Troedsson och fortsätter:
– Vi har bland de bästa förutsättningarna i Europa att bygga industri kring vätgas. Vi måste också lyfta fram den teknikindustri som vi kan bygga runt vätgas. Magdalena Andersson satte ju målet att vi ska ta ledartröjan i den gröna omställningen – då skulle vätgasen kunna vara en viktig del.
Nu har strategin lämnats in till regeringskansliet, och Mattias Eriksson hoppas på en snabb behandling.
– Den ska beredas skyndsamt har de sagt och vi ska träffa dem i nästa vecka. Så vi får se hur det går, säger Mattias Eriksson.
Planeringsmål i vätgasstrategin
(elektrolysörskapacitet)2030 5 GW (ger utsläppsminskningar på 1,5-3 miljoner ton koldioxid)
2045 15 GW ( ger utsläppsminskningar på 7–15 miljoner ton koldioxid)
Kapacitetsfaktor elektrolysör 95 % 70 % 50 %
Driftttimmar 8 400 6 189 4 421
Elanvändning 2030 (TWh) 42 31 22
Elanvändning 2045 (TWh) 126 93 66
Johan Wickström
