I många av de mest segdragna elnätsprojekten är teknikvalet den springande punkten.
– Många gånger måste vi utreda kabelalternativ enligt Energimarknadsinspektionen. Men det är normalt fyra-fem gånger dyrare att anlägga och framför allt har det betydligt större tekniska utmaningar, med förhöjda felströmmar och elkvalitetsproblem. När det blir fel på en kabelanläggning tar det dessutom betydligt längre tid att reparera än vid ett avbrott på en luftledning, säger Sofia Miliander, koncessionsspecialist på Ellevio.
– Markägare lägger generellt mycket energi på att argumentera för att vi ska lägga kabel och då får vi inga synpunkter på luftledningssträckningen. De kommer först i ett sent skede då det är mer komplicerat att ändra sträckningen.
Att installera kablar på lägre spänningsnivåer är dock vanligtvis inga problem, tvärtom. En stor del av de lokala elnäten har lagts ned i marken de senaste decennierna, inte minst efter stormen Gudrun. Men med ökad spänning ökar också komplexiteten, framför allt i kabelskarvarna (var 700–900 meter).
Ellevio, liksom Svk och de flesta övriga regionnätsföretag, vill ha ett politiskt beslut i frågan så att tillståndsprocessen kan bli effektivare.
– I Norge har stortinget beslutat att regionnätet och transmissionsnätet i första hand ska byggas i luft. Och även i Danmark, som har fler ledningar under mark, har man börjat se ökade utmaningar med kablar på högre spänningar.
Detta scenario är inget som tilltalar LRF (Lantbrukarnas riksförbund), vars medlemmar ofta berörs vid nätutbyggnad.
– Utbyggnaden är ett problem för oss. Det tar mark i anspråk, vi kan inte skörda nära stolparna och det försvinner skog som skulle kunnat brukas. Det handlar om höga samhällsekonomiska kostnader på sikt, säger Björn Galant, äganderättsexpert på LRF.
Han betonar dock vikten av infrastruktur för lantbrukarna, varav många uppgraderar sina gårdar på olika sätt.
– Vi är starkt för ett modernt elnät, men vi tycker att man bör undersöka om det går att bygga en teknik där intrången blir mindre. På längre sträckor och de allra högsta spänningsnivåerna förstår vi att det inte går, men man skulle kunna göra fler tester på lägre spänningsnivåer – 70–130 kV.
Björn Galant skulle vilja se en oberoende utredning av hur läget är i Danmark och vilka slutsatser man kan dra därifrån.
– Om vi då skulle bli övertygade om att det inte går att bygga kablar på de här spänningarna, så kan vi ju inte gå i bräschen för att bygga dåliga elnät, säger han.
Sofia Miliander på Ellevio har förståelse för att det kan uppstå starka känslor kring större elnätsprojekt.
– Men det är ändå en relativt liten del av marken vi tar i anspråk och markägarna får ersättning. Samtidigt måste vi jobba ännu mer på att genomföra bra samrådsprocesser där vi kan förklara våra val. Får vi synpunkter på sträckningen försöker vi anpassa oss, och om det inte går är det viktigt att tydligt förklara varför.
– Det bästa vore om vi inte behövde lägga så mycket energi på att förklara teknikvalet utan istället kunde lägga krutet på att få till en så bra luftledningssträckning som möjligt.
Läs mer: Regionnätets funktion och utformning.
Johan Wickström
