Förslaget om minskade anslutningsavgifter för havsbaserad vindkraft är kraftigt försenad och skulle ha presenterats redan före valet 2018, i linje med Energiöverenskommelsen. Flera vindkraftsföretag har därför avvaktat med satsningar på vindkraft till havs.
Den lösningen som nu presenteras innebär att Svenska kraftnät får i uppdrag att bygga ut transmissionsnätet till havsbaserade vindkraftverk. Regeringen vill framför allt se att nätet byggs ut till havsområden där det finns förutsättningar att ansluta flera vindkraftsparker. Vidare vill de på detta sätt skapa mer likvärdiga förutsättningar för anslutning mellan havs- och landbaserad vindkraft. Energiföretagen tycker dock att det är fel väg att gå.
– På detta vis gynnar man ett kraftslag på andra kraftslags bekostnad. Vi vill hellre se att man utgår från marknadsmässiga grunder och vi tror att det inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att vara lönsamt att bygga havsbaserade vindkraftsparker även när ägarna står för anslutningsavgiften, säger Lars Andersson, sakkunnig inom vindkraft på Energiföretagen.
– Regeringens förslag innebär att kostnaden för utbyggnaden kommer att betalas av elnätskunder och andra elproducenter, något som vi inte alls är positiva till, säger Lars Andersson vidare.
Potentialen för den svenska vindkraften till havs bedöms som riktigt stor. Enligt Havs- och vattenmyndighetens havsplaner kan den havsbaserade vindkraften stå för 23–31 TWh/år. Det är också den potentialen som regeringen vill förverkliga.
– Mer vindkraft till havs kommer att bidra till balansen i kraftsystemet och bli ett viktigt tillskott på elmarknaden, säger energiminister Anders Ygeman i ett pressmeddelande.
– Det blir visserligen ett tillskott och vi är positiva till havsbaserad vindkraft. Men att i nuläget subventionera ett väderberoende kraftslag är inte det vi behöver bäst nu. Vi ser att dessa subventioner försvårar konkurrenssituationen för exempelvis kraftvärmen, som är viktig för att balansera systemet. Det riskerar därmed att leda till en ännu större obalans, säger Lars Andersson.
Förslaget är nu skickat på remiss och ska besvaras senast den 3 maj. Det föreslås träda i kraft i augusti 2021.
Ann-Sofie Borglund
