Det är i början av januari, men SMHI:s väderprognoser visar att det på vissa platser väntas ihållande regn i flera dagar. Det som förut betraktades som normalvinter är numera något annat i Sverige och vintersäsongen har på många platser blivit både kortare och med betydligt mindre snö (även om det blev en rejäl köldknäpp i början av februari).
För en bransch som levererar värme är detta en verklighet man måste ta höjd för. Under senare år har dessutom konkurrensen från främst värmepumpar ökat liksom bördan från olika styrmedel. Att presentera svarta siffror i resultatet blir därför allt svårare. Vad är det då som krävs för att klara lönsamhetskraven?
Kristina Lygnerud, är chef för energigruppen på Svenska Miljöinstitutet, IVL och docent i företagsekonomi vid Högskolan i Halmstad. Hon skrev redan för tio år sedan, som en del av sin avhandling, om risker i fjärrvärmeföretagen.
– De största riskerna var marknadsmässiga, men bolagen hade kunskap och fokus på de tekniska riskerna. Det finns en ökad medvetenhet idag, men det krävs ett nytänkande och att man vågar ta in annan kompetens i bolagen än dem med teknisk bakgrund, säger Kristina Lygnerud.
Hon har följt frågan om fjärrvärmebolagens utmaningar i flera år och skrev för några år sedan en vetenskaplig artikel kring utmaningarna för fjärrvärmeaffären, där hon gjort djupintervjuer med fem svenska fjärrvärmebolag.
– Min studie visade att bolagen insett behovet av att göra nya saker som att exempelvis erbjuda tjänster, men i och med att de fortfarande gick med vinst var drivkraften för större förändringar i affären liten. Så länge ens gamla affärsmodell genererar vinst är det svårare att göra något nytt. Det är där många fjärrvärmebolag varit och därmed missat olika möjligheter, menar Kristina Lygnerud.
Det hon ser som viktiga delar i fjärrvärmebolagens nya affärsmodeller är ett större kundfokus där de i högre utsträckning samarbetar med kunderna. Hon tar lågtemperatursystem som exempel, som inte enbart ger tekniska fördelar genom att man kan ta vara på mer restvärme, utan att de också leder till en närmare kundrelation.
– Där krävs att man skräddarsyr lösningar för varje projekt, vilket automatiskt gör att man får en närmare och långsiktig kundrelation. Den ökade närheten till kunden är ett unikt försäljningsargument och också en viktig motvikt till den ökade digitaliseringen som ofta leder till att man kommer långt från sin kund, säger Kristina Lygnerud och fortsätter:
– Jag skulle vilja se att man i Sverige i högre grad skiftade affären från produktion till distribution och lagerhållning. Om man vågar koppla på lågtemperaturlösningar på detta toppar man med en helt ny kund_relation.
Några som tänker nytt kring både sin fjärrvärmeaffär och värmeproduktionen är Karlstads Energi. När Erik Kornfeld tillträdde som vd på bolaget hösten 2018 blev det också första steget i en tydlig förändringsresa för energibolaget.
– Jag samlade personalen och vi diskuterade framför allt fyra frågor: Var är vi idag, hur ser det ut i omvärlden, vart vill vi och hur kommer vi dit? Vi satte upp flera mål till 2025 och en vision att vi ska vara främst med ny energi och därmed ett föregångsbolag, säger Erik Kornfeld.
Ett av bolagets viktigaste mål är att ha Sveriges nöjdaste kunder – något som man har lyckats bli vad gäller elhandel för privatpersoner både 2018 och 2020. På fjärrvärmesidan placerade bolaget sig också bra 2020 med en andraplats både på privat- och företagssidan.
Erik Kornfeld erkänner att det är kaxiga mål, men menar samtidigt att det är viktigt att sikta högt när man vill göra större förändringar.
I praktiken märks förändringarna bland annat genom en ny organisation. Numera finns en enhet för affärsutveckling, där man har fokus på att utveckla produkter och affären både nu och på längre sikt. Som en del i detta har bolaget anställt en affärsutvecklare som har sin arbetsplats på Innovation Park i Karlstad. Där finns bland annat startupbolag, RISE och Paper Province, som är ett företagskluster inom skogsbaserad bioekonomi.
Jag skulle vilja se att man i högre grad skiftade affären från produktion till distribution och lagerhållning, säger Kristina Lygnerud, Svenska Miljöinstitutet.
– Som en följd av förändringen har vi brutit upp värmeavdelningen i en avdelning för energiproduktion, som har fokus på hur vi kan minska kostnaderna för vår produktion, och en avdelning för energitjänster som har fokus på leveransen till kund, berättar Erik Kornfeld.
Hittills har man utvecklat energitjänster, solcellslösningar och olika digitala lösningar. De utreder också möjligheterna att utöka affären med fjärrkyla. En annan viktig del i förändringsarbetet är att få till fler samarbeten med kunder, men också med andra parter i innovationsprojekt.
– Våra forsknings- och innovationsprojekt är starkt kopplade till färdplanerna och hur vi ska bli en fossilfri nation. Det gäller inte minst inom omställningen av transportsektorn, där finns också en stor betalningsförmåga. Fjärrvärmen är kärnan för att kunna göra det på ett resurseffektivt sätt, säger Johan Thelander, affärsstrateg på Karlstads Energi.
I fjol avslutades en genomförandestudie där Karlstads Energi, tillsammans med startupbolaget BioShare, har studerat att producera fossilfritt flygbränsle vid kraftvärmeverket. Och nyligen startades två stora forskningsprojekt med stöd från bland annat Energimyndigheten kring demonstration av förgasning av biobränsle respektive en satsning på vätgas där överskottsvärmen används i fjärrvärmesystemet.
– Det är bra exempel av vad det lett till att vi finns på Innovation Park. Tillsammans med andra kan vi undersöka möjligheterna att bredda verksamheten och utnyttja vår produktion och infrastruktur till mer än att enbart producera värme och el, säger Johan Thelander.
Vi undersöker möjligheterna att utnyttja vår produktion och infrastruktur till mer än att enbart producera värme och el, säger Johan Thelander på Karlstads Energi.
Att jobba med utveckling via partnerskap, på det sätt som Karlstad Energi och många andra energibolag gör i allt större utsträckning, blir allt viktigare. Det menar Daniel Lundqvist, som ansvarar för marknadsfrågor kring fjärrvärme och fjärrkyla på Energiföretagen:
– Att jobba med basen i företaget – produktionen och distributionsnätet – samtidigt som man ska arbeta med kundnära snabbfotade affärer är en tuff utmaning, särskilt för de företag som inte är så stora att de har egen kompetens för båda dessa områden.
– Där bli partnerskap allt viktigare. Då kan man få in kompetens i bolaget som man själv inte besitter.
Även om det verkligen inte saknas utmaningar för fjärrvärmebolagen, tycker Daniel Lundqvist samtidigt att det finns mycket bra som görs. Han pekar på att fjärrvärmebolagen har blivit betydligt bättre på kundrelationer och kundsamarbeten jämfört med för tio år sedan, då kritiken från många kunder var hård. Han menar också att energibolagen har blivit bättre på att kommunicera hållbarhetsfrågor och där man med lösningar som CCS och avgiftning – genom energiåtervinning av avfall – kan komma att bli en än viktigare spelare miljömässigt.
Mårten Haraldsson vid Profu håller med Daniel Lundqvist om de framsteg som görs, men båda betonar att det behöver göras betydligt mer. 
Mårten Haraldsson har länge arbetat med fjärrvärmefrågor på ett strategiskt plan. Han har nyligen tagit fram en projektplan för Fjärrvärmens affärsmodeller 2.0 tillsammans med Anders Sandoff, lektor på Handelshögskolan i Göteborg.
– Under åren 2010–2013 genomfördes forskningsprojektet Fjärrvärmens affärsmodeller. Startskottet för det projektet var att fjärrvärmebolagen och deras agerande på marknaden var ifrågasatta av främst kunderna, berättar Mårten Haraldsson.
Forskningsprojektet ledde till en rad förändringar hos fjärrvärmebolagen, framför allt genom en ökad kunddialog och en mer moderat prisutveckling på fjärrvärme.
– Nu står fjärrvärmebolagen för delvis nya utmaningar, där den kanske allvarligaste är att själva produkten fjärrvärme är ifrågasatt på flera olika sätt och slår mot själva kärnan i affärsmodellen, säger Mårten Haraldsson.
Han pekar på att fjärrvärmen åstadkommer en rad fördelar genom att energiåtervinna avfall, elda svåra restbränslen från skogen, använda spillvärme och att producera el och värme i kraftvärmeverk.
– Idag är flera av dessa nyckelresurser ifrågasatta, både att förbränna avfall och restprodukter från skogen. Kraftvärmen värderas visserligen högt av politiker, men i praktiken införs allt fler styrmedel som motverkar den.
– Vi har fått signaler att branschen famlar och samtidigt behöver energibolagen snabba på förändringstakten. Jag hoppas därför att vi kan genomföra Fjärrvärmens affärsmodeller 2.0, för det krävs att branschen nu tar ett helhetsgrepp om frågorna, avslutar Mårten Haraldsson.
Ann-Sofie Borglund
