Den tredje elkabeln har varit ett hett diskussionsämne under senare år på Gotland, särskilt i spåren av återkommande elavbrott och basindustrins behov. De två befintliga kablarna från 1980-talet börjar också bli ålderstigna.
2017 gav Svenska kraftnät (SvK) ett negativt besked i frågan om att bygga en tredje kabel, men efter en första omsvängning i höstas så lyfts nu planerna fram i myndighetens årsredovisning för 2020.
– En tidig analys visar behov av en ny förbindelse kring 2030 och därmed behöver vi snart komma gång med nätutredningen. Resurssituationen på SvK, där vi behöver ta hänsyn till många andra projekt som också är prioriterade, gör det möjligt att starta arbetet först under tredje kvartalet i år, säger Erik Böhlmark, ansvarig för Gotlandsutredningen på Svenska kraftnät (SvK).
Utredningen ska genomföras i samverkan med berörda elnätsbolag: Vattenfall Eldistribution och Gotlands Elnät, dotterbolag till GEAB (Gotlands Energi).
– En del röster höjs för att använda de utredningar som genomfördes för några år sedan, men de lösningar som var på bordet då designades för andra behov, säger Erik Böhlmark.
– Det är viktigt att vi nu beaktar nya drivkrafter som industrins ökade elbehov och den kraftiga ökningen av havsbaserad vindkraft för att nå fram till en bra helhetslösning.
Ökad efterfrågan hos Cementa
SvK pekar även på totalförsvarets behov som en grund för en mer robust och driftsäker elförsörjning. Men helt avgörande för den ökade efterfrågan på el är de investeringar som Cementa planerar för cementproduktionen vid fabriken i Slite.
Anläggningen står redan idag för omkring 30 procent av elanvändningen på Gotland. Med investeringar i koldioxidavskiljning, CCS, räknar Cementa med att elbehovet femdubblas till omkring 1,5 TWh.
– I en av våra norska fabriker byggs nu världens största koldioxidavskiljningsanläggning och det banar väg för att vi kan accelerera det arbete som är knutet till hur vår anläggning på Gotland ska moderniseras med en förstudie som pågår, säger Cementas hållbarhetschef Karin Comstedt Webb.
– Vår tydliga ambition är att ha en anläggning på plats till 2030 men det bygger till stor del på att elinfrastrukturen gör det möjligt.
Den ”önskelista” som Cementa har listat för det fortsatta arbetet är att regeringen sätter tryck på SvK för att få en ny förbindelse klar till 2030 och att ett parallellt arbete med uppgradering av det gotländska elnätet ges högsta prioritet.
Utmanande tidsplan
Kalle Blomberg, vd för Gotlands elnät, menar att det är en utmanande tidsplan att bli klar till 2030.
– Vi vet att processen är tidskrävande‚ inte minst tillståndsdelen och när det är frågan om den spänningshöjning som kommer att krävas. Vårt arbete med kapacitetshöjning av elnätet kommer nu att accelereras.
Han tillägger att fokus från företagets sida i nätutredningen kommer att vara den nya förbindelsens funktion och kapacitet med kravställning kring de delarna.
– Vi behöver hantera den mängden energi som kommer att finnas i elnätet på Gotland på rätt sätt. Vi har stora punktlaster och ett ökande behov på konsumtionssidan, men också en stor mängd intermittent och förnybar elproduktion med redan idag 50 procent av energibehovet som på årsbasis täcks av produktion på Gotland.
– Många gånger under året går vi från import till export på kort tid. Vi förutspår även en kraftig ökning av förnybar elproduktion och då främst inom vind och sol. Det gäller att elnätet på Gotland och en fastlandsförbindelse kan hantera det på ett driftsäkert sätt, säger Kalle Blomberg.
Tryck från politikerna
Politiskt finns trycket på ett högt tempo i processen. Energiminister Anders Ygeman säger till Sveriges Radio att Cementas behov måste vara vägledande för när den nya förbindelsen ska vara på plats och att staten även ska bidra genom att förenkla byggprocessen för nya ledningar.
Hanna Westerén, socialdemokrat och en av Gotlands två riksdagsledamöter, kallar SvK-beskedet oerhört efterlängtat och glädjande:
– Det är positivt dessutom att ansvarigt statsråd så tydligt betonar att Gotlands behov ska styra. Det här beskedet är fullkomligt avgörande för att Gotland ska kunna ställa om, inte minst i fråga om Cementas produktion. Det är dock i sammanhanget viktigt att peka på tidsaspekten. Processerna måste effektiviseras avsevärt, säger hon.
De gamla ledningarna ska fasas ut
Svenska kraftnät bedömer att det på omkring tio års sikt finns ett tydligt behov av ytterligare en överföringsförbindelse till Gotland för att möta framtida efterfrågan på el. Dessutom behöver nuvarande förbindelser, två elkablar från 80-talet på tiomilasträckan Västervik–Visby (Ygne), fasas ut runt 2035. Ledtiden för en ny förbindelse beräknas till omkring tio år.
Fredrik Mårtensson
