Utanför Oskarshamn, vid Oskarshamns kärnkraftverk, ligger SKB:s anläggning Clab där det använda kärnbränslet från Sveriges kärnkraftverk mellanlagras i väntan på ett färdigt slutförvar i Forsmark. I början av året meddelade Vattenfall att mellanlagret, som har varit i drift sedan 1985, kommer att nå sitt tak på 8 000 ton under 2023.
Sedan tidigare har SKB ansökt om ett utökat tillstånd, berättar Johan Dasht, vd för SKB.
– Ansökan om utökat tillstånd för mellanlagret till 11 000 ton ingår i den övergripande ansökan om slutförvarsystem. Vi ser mellanlager, inkapslingsanläggning och slutförvar som ett sammanhängande system som kräver ett gemensamt beslut. Mellanlagret behöver dock inte byggas ut för att kunna lagra ytterligare 3 000 ton.
Beslut måste komma i sommar
Slutförvarsansökan skickades in 2011 och efter att ha granskats och prövats i Mark- och miljödomstolen och av Strålsäkerhetsmyndigheten ligger ansökan sedan en tid tillbaka hos regeringen som ännu inte har tagit ett beslut. Under tiden som slutförvarsansökan har dragit ut på tiden har mellanlagret i Oskarshamn fyllts på.
– Ska vi kunna säkra kapaciteten i mellanlagret efter 2023 måste vi nu få ett beslut eftersom regeringsbeslutet följs av ytterligare en tillståndsprövning i Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Eftersom detta beräknas ta nästan två år är vår sista deadline 31 augusti i år, säger Johan Dasht.
SKB har meddelat ägarna till Sveriges kärnkraftverk att om det inte kommer ett beslut i tid kommer inte Clab kunna ta emot använt kärnbränsle i slutet av 2023. Det innebär att reaktor 2 vid Forsmarks kärnkraftverk inte kan återstartas efter revisionen 2024 och att ytterligare tre reaktorer, som ska återstartas året efter, inte kan tas i drift.
”En unik situation”
Vattenfall, som äger sju svenska reaktorer, är mycket bekymrade över utvecklingen.
– Situationen som har uppstått är unik och väldigt kritisk, men i grunden är det ingen nyhet för vare sig oss eller regeringen. Redan för två år sedan diskuterade vi detta med Anders Ygeman och vi har även uppdaterat statsministern och andra ministrar om detta scenario, säger Torbjörn Wahlborg, chef Business Area Generation vid Vattenfall och styrelseordförande för SKB.
– Om regeringen inte kan ta ett beslut trots att allt är färdigutrett så är det otroligt beklagligt, många kan känna sig svikna. Kan vi inte återstarta reaktorerna hamnar Sverige i en energikris som vi kunde ha undvikit.
Torbjörn Wahlborg betonar att det var politiker i Sveriges riksdag och regering som en gång tog beslut om att Sverige skulle bli en kärnkraftsnation, och att SKB och Vattenfall sedan dess har tagit ansvar för såväl drift som att ta fram en lösning för slutförvar.
– Under 40 års tid har vi lagt nästan 50 miljarder kronor på att ta fram ett slutförvarssystem som har granskats av Mark- och miljödomstol, myndigheter och även miljörörelsen.
– Allt är färdigt och ligger nu på Per Bolunds bord för ett beslut. Är det nu inte dags att lägga partipolitiska hänsyn åt sidan och ta ett regeringsbeslut, säger Torbjörn Wahlborg.
Oskarshamn använder vetorätt
I början av maj meddelade miljöminister Per Bolund att regeringen överväger ett separat beslut om mellanlagret Clab i Oskarshamn för att undvika att det blir fullt. Andreas Erlandsson, Oskarshamns kommuns socialdemokratiska kommunalråd, berättar att kommunen har rätt till veto i frågan och tänker använda den för att säga nej till ett separat beslut om utökning av mellanlagret i Oskarshamn.
– Vi kommer bara godkänna en ökning av kapaciteten i mellanlagret om det samtidigt tas ett slutgiltigt beslut om slutförvar. Oskarshamn kommer inte ge efter för ett separat beslut, här är kommunfullmäktige enig. Vi använder oss av vårt veto och säger nej, säger Andreas Erlandsson.
Under våren skickade Oskarshamns kommun, i samarbete med Östhammars kommun, ett brev till statsminister Stefan Löfven med flera ståndpunkter och en önskan om tidsplan, men kommunerna har ännu inte fått ett svar.
Andreas Erlandsson, som är besviken över att inte ha fått ett svar av sina partikamrater i regeringen, förklarar varför det är viktigt att inte separera besluten:
– Vi har tagit hand om använt kärnbränsle, ett av världens farligaste ämnen, i snart 40 år i ett mellanlager som inte har rätt säkerhetsnivå för långsiktig förvaring. När kommunen gav tillstånd till ett mellanlager på 3 000 ton 1978 fanns ingen metod för slutförvar – nu finns det en metod som har godkänts i alla processer.
– Redan 2008, när vi höjde kapaciteten till 8 000 ton, var vi tydliga med att det var max om det inte togs ett beslut om slutförvar. Per Bolund måste skilja på motstånd mot kärnkraft och kärnavfall. Det är dags att ta ansvar för ett avfall som vi och tidigare generationer har skapat.
I ett skriftligt svar till Tidningen Energi förnekar Per Bolund att det är hans politiska ideologi som bromsar och försvårar ett beslut om slutförvar.
– Nej, det stämmer inte. Däremot har jag som miljöminister ett stort ansvar för att fatta ett väl grundat beslut som också ger den trygghet som jag tycker att svenska folket förtjänar - det vill säga att det här avfallet kan hållas avskilt från människa och miljö i hundra tusen år.
Enligt Per Bolund är slutförvaret av använt kärnbränsle en prioriterad fråga i regeringen, men också en komplex fråga som kräver att regeringen beaktar alla delar och synpunkter noga. Han kan inte ge besked om när Oskarshamn kommun, SKB och Vattenfall kan förvänta sig ett beslut i frågan.
– För närvarande inväntar regeringen slutförandet av ett så kallat samråd enligt Esbokonventionen med Polen.
– Det går inte på förhand säga om ärendet därefter kräver ytterligare handläggningsåtgärder, men regeringen kommer arbeta prioriterat och så skyndsamt som möjligt med att förbereda ett beslut.
Även om SKB får ett slutgiltigt beslut den 31 augusti och tillståndsprövningen går som planerat kommer det enligt Johan Dasht att dröja i storleksordningen 15 år innan Sveriges slutförvarssystem är färdigt.
– Det finns en felaktig bild av att så fort regeringen tar ett beslut kan vi sätta spaden i marken. Prövningen går då tillbaka till Mark- och miljödomstolen och fortsätter även hos Strålsäkerhetsmyndigheten. Dessutom har fördröjningarna bromsat vårt arbete, och det är orimligt att tro att alla kontrakt och avtal är färdiga.
– Vi pratar om investeringar på cirka 19 miljarder kronor och 1500 nya jobb. Det tar två eller tre regeringar till innan vi kan börja bygga och sedan ytterligare tio år innan slutförvaret är färdigt, säger Johan Dasht.
Pierre Eklund
