Vinterns topplasttimme inträffade den 12 februari kl 8.00–9.00 då Sveriges elförbrukning uppgick till 25 500 MWh, vilket är 2 300 MWh högre än fjolårets toppnotering.
– Läget var inte speciellt ansträngt. Men det beror på att vindkraften producerade ovanligt mycket – 66 procent av sin effekt. Om den hade producerat mindre hade läget varit sämre, säger Erik Hellström, elmarknadsanalytiker på Svenska kraftnät (SvK).
I rapporten – Kraftbalansen på den svenska elmarknaden 2021 – framgår att om vindkraften hade producerat 9 procent under denna timme (vilket är den antagna tillgängligheten för vindkraft för topplasttimmen), hade inte de befintliga importmöjligheterna räckt till. Då hade det behövts andra åtgärder.
– Om effekten inte räcker till i drifttimmen efter att import, balanseringsresurser och effektreserv utnyttjats fullt så återstår manuell frånkoppling av förbrukning för den timmen. Men det har hittills aldrig hänt i Sverige.
Totalt sett har vindkraften levererat i snitt 32 procent av installerad effekt under vintern 2020-21, mot 43 procent förra året. Under 90 procent av tiden har den producerat minst 9 procent av installerad effekt under åren 2007-2016.
Effektläget inför vintern
Effektläget inför den kommande vintern 2021–22 ligger i nivå med den gångna vintern. Det blir en liten förbättring, 100 MW, tack vare att det tillkommer mer vindkraft. Enligt SvK:s prognos blir det ett underskott på 1 600 MWh under topplasttimmen om det blir en så kallad normalvinter.
Men balansen ser väldigt olika ut i landet. I södra Sverige (SE3 och SE4) blir det totala underskottet 9 200 MW under topplasttimmen. Huvudsakligen kommer detta täckas med effekt från norra Sverige men det ställer även krav på import.
I takt med att mer vindkraft tillkommer stärks effektbalansen successivt fram till 2024-25, då underskottet ökar igen, upp till 2 500 MW.
– Då tar elektrifieringen fart samtidigt som det blir mindre kraftvärme. I vår prognos tar vi dock ingen hänsyn till eventuella flexibilitetsåtgärder. Med mer flex kommer effekttopparna att bli lägre, men det är svårt att bedöma hur mycket flexresurser som kan realiseras och när de blir av, säger Erik Hellström.
Bättre läge i sommar
I SvK:s rapport görs även analys över sommarens driftsituation. Under förra året fick SvK köpa in stödtjänster för ett par hundra miljoner kronor på grund av den ansträngda driftssituationen och för att klara stabiliteten. Bland annat tecknades ett avtal med Vattenfall om att fasa in en av Ringhals reaktorer under sommaren. Men i år ser läget bättre ut.
– Vi har förstärkt elnätet och kärnkraftsrevisionerna ligger mer gynnsamt för vår del, säger Erik Hellström.
Men analysen visar dock att det är väldigt stora skillnader mellan elområdena under sommarmånaderna. Under topplasttimmen i juni kommer de norra elområdena att ha ett överskott på hela 7 800 MW, medan södra Sverige vid samma tidpunkt har ett underskott på 3 800 MW. Detta ställer stora krav på överföringskapaciteten, som vanligtvis är begränsad under sommaren på grund av planerade ledningsarbeten.
– Snitt två – mellan norra och södra Sverige – bör kunna hantera det. Den maximala handelskapaciteten är 7 300 MW och ofta är kapaciteten över 6 000 MW, säger Erik Hellström.
Nya internationella elflöden
En ytterligare komplikation är de nya ledningar som Danmark och Norge byggt till Tyskland och England. Det ger nya flöden på marknaden som belastar transmissionsnätet, vilket medfört att SvK måste begränsa överföringskapaciteten mellan länderna mer än normalt.
– Det borde dock inte påverka effekttillräckligheten för Sverige. Däremot kommer flödena i normala driftsituationer bli mer öst-västliga och medelpriserna i Sverige går sannolikt upp något på grund av detta, säger Erik Hellström.
Effektbalansen vintern 2021/22 (MWh/h) Normalvinter 20-årsvinter
SE1 3 200 3 100
SE2 4 400 4 200
SE3 -6 200 -7 300
SE4 -3 000 -3 300
Riket -1 600 -3 300Prognosen för effektbalansen under topplasttimmen.
Källa: Kraftbalansen på den svenska elmarknaden 2021
Johan Wickström