Om fem år kommer cirka 250 000 ton batterier från tåg, bilar och andra elfordon att ha nått slutet på sin livslängd. Men det finns gott om kapacitet kvar i dessa batterier. I dag används bara en femtedel av batteriets fulla kapacitet, vilket medför stora konsekvenser för miljön.
Ett forskarteam under ledning av Koteshwar Chirumalla på Mälardalens högskola, undersöker nu hur fordonsbatterier kan få ett andra liv:
– Den återstående kapaciteten i batterierna skulle kunna användas för att lagra förnybar energi från vindkraftverk och solpaneler till exempel.
Batterierna kan också användas som reservkraft ute i kommunerna för att driva gatubelysning eller laddning av elbilar på parkeringsplatser. De skulle också kunna driva mindre fordon som elcyklar, skotrar och fritidsbåtar.
Intresset för att återanvända batterier från elfordon är stort, men hittills har få företag vågat satsa. Koteshwar Chirumalla tror att det beror på kunskapsbrist, till exempel om teknisk status på batteriet och vilken applikation det kan passa bäst till.
Batterierna kan också ge upphov till nya affärssamarbeten. Koteshwar Chirumalla tror att forskningsprojektet Recreate kan spela en stor roll i att koppla ihop företag som på olika sätt har en koppling till batterier. I Recreate deltar bland andra Volvo Equipment, Bombardier Transportation, Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö, Mälarenergi och Kablage Produktion.
Tillsammans analyserar nu företag och forskare hur ett batteris värdekedja ser ut och vilka användningsområden som kan vara aktuella.
– Det handlar att ta fram en cirkulär affärsmodell. Vi kartlägger nu hinder och möjligheter och ser hur företagen kan hitta möjligheter att samarbeta på ett bra sätt för att ge batterierna ett andra liv.
Det finns flera utmaningar med att få in batterierna i kretsloppet, menar Koteshwar Chirumalla:
– Vi behöver hitta en metodik för hur batterierna ska samlas in, hur de tekniska förutsättningarna hos varje batteri kan undersökas och vad de passar bäst för i ett andra liv. Det en rad logistiska frågor som måste lösas.
Det saknas också regler för hur återanvända batterier får användas.
– Även jag blev förvånad när jag insåg att det finns så många olika typer av batterier med olika kemiska sammansättning och i olika format. det är en stor teknisk utmaning.
Den cirkulära affärsmodellen bygger på att man utnyttjar det man tillverkat så länge det går, avslutar Koteshwar Chirumalla:
– Det här är en viktig samhällsutmaning. Ett andra liv för batterierna minskar klimatpåverkan, kapar produktionskostnader och kan spela en stor roll för att lagra el från förnybara energikällor.
Marie Kofod-Hansen
