Den 14 juli kommer EU-kommissionen lägga fram nya förslag på hur utsläppshandeln ska utvecklas som en del i klimatlagstiftningspaketet Fit for 55.
- Det är jätteviktiga förslag som vi kommer att jobba med under de närmaste 1,5 åren innan Europaparlamentet och Ministerrådet fattar beslut, säger Fredrik Hannerz, chef på Utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket.
Även om det är en lång process från förslag till beslut så menar Fredrik Hannerz att mycket av kommissionens förslag kommer att genomföras, och av de diskussioner som förts att döma kommer utsläppshandeln som verktyg i klimatarbetet att bli ännu viktigare.
Handeln väntas breddas till att inbegripa tre nya sektorer som idag är undantagna: vägtransporter, uppvärmning av bostäder och sjöfart.
Transporter kan komma med
Transporter står för omkring en fjärdedel av utsläppen i EU. I Sverige har vi inte så stora utsläpp från uppvärmning av bostäder, men i Europa är de ganska betydande, omkring en tiondel av totalen. (Totalt över hela livscykeln står byggnader för 36 procent av utsläppen och 40 procent av energianvändningen.)
- Sannolikt kommer ett parallellt handelssystem att skapas för de nya sektorerna. Så gjordes när Europaflyget inkluderades i ETS. Risken är annars stor att det blir obalanser och att prisbilden störs i det existerande ETS-systemet, säger Fredrik Hannerz.
Han lyfter även fram att om vägtransporter tas med i ETS-systemet kommer det att leda till en helt annan typ av dynamik än vi sett tidigare. Inom vägtransporter är betalningsviljan ganska stor och det finns ganska gott om tillgängliga alternativ. Industrin har däremot färre alternativ på kort sikt.
Eftersom det redan finns en uppsjö av olika nationella skatter och andra styrmedel inom vägtransporter menar Fredrik Hannerz att ETS-systemet sannolikt kommer att läggas ovanpå de nationella styrmedlen och att det kommer att läggas på de ganska fåtaliga bränsledistributörerna uppströms. (En intressant aspekt med två parallella ETS-system när det gäller vägtransporter är att eldrivna transporter hör till det gamla systemet.)
”Föregångare borde gynnas”
En omdebatterad fråga är hur det blir med den fria tilldelningen av utsläppsrätter framöver. Här har svensk sjöfart intagit en väldigt intressant position, menar Fredrik Hannerz. De vill nämligen inte ha någon fri tilldelning av utsläppsrätter.
- Regelverket för fri tilldelning är snårigt och ibland konservativt. Det gynnar inte alltid de som verkligen går före utan snarare de som kan effektivisera existerande teknik. En viktig fråga för Sverige blir rimligen att bidra till att de verkliga fossilfria föregångarna gynnas mer.
På ett sätt kan man säga att EU:s utsläppshandelssystem är konservativt. Det gynnar existerande företag som är effektiva, men inte nya aktörer som är nytänkande och som kanske skulle gynnas av mycket höga utsläppspriser.
- Hur man bäst gynnar de företag som verkligen siktar på nollutsläpp redan nu och inte på 20 eller 40 procent lägre utsläpp behöver komma högre upp på dagordningen i Europa, säger Fredrik Hannerz.
Carl Johan Liljegren
