Svebio har undersökt elproduktionen och effektförhållanden under en av de kallaste veckorna i februari 2021. Undersökningen visar att endast 46 procent av kapaciteten i landets biokraftvärmeverk användes då och det fanns en outnyttjad kapacitet på drygt 2000 MW.
– Jag har länge varit förvånad över att det finns så mycket biokraft installerad, men att så lite används de kallaste dagarna på året. Vår undersökning bekräftar den bilden, säger Gustav Melin, vd på Svebio.
Det finns flera förklaringar till att det ser ut så här, men främst beror det på att de företag som har biokraftvärmeverk har värmeproduktion som sin främsta prioritering. Det gäller både energibolag och pappers- och massabruk.
– Att dessa bolag inte producerar el trots att elbehovet är högt beror också på att elmarknaden idag inte värdesätter och betalar för förnybar elleverans, svängmassa, tjänster för stabilare nät eller närhet till kunderna, säger Gustav Melin och fortsätter:
– De företag som har biokraftvärmeverk skulle kunna komplettera med pannor som enbart producerar värme och därmed kunna producera mer el från kraftvärmeverket, men det högre elpriset under de kallaste dagarna motiverar inte en sådan investering, utan det krävs andra incitament.
Gustav Melin menar att ett bättre utnyttjande av den befintliga kapaciteten i biokraftvärmeanläggningar är det billigaste sättet att lösa en rad problem i det svenska elsystemet – såsom kapacitetsbrist, effektbrist och balansproblem. Svebio föreslår därför flera åtgärder för att den befintliga produktionskapaciteten ska utnyttjas bättre. De vill framförallt se följande förändringar:
- Ta bort den nyligen införda skatten på RME och andra biooljor för uppvärmning.
- Tillsätt en utredning som tar fram styrmedel som gör att man fullt ut kan utnyttja biokraftens resurser för att erbjuda planerbar elproduktion och flexibilitet. Utred värdet av svängmassa, nätstabiliserande egenskaper, reservkraft och närhet till konsument.
- Återinför begreppet MWkm och låt elproducenter stå för sina kostnader för transport av el via nät till kund på en marknad längre bort.
Mölndal Energi är ett av de energibolag som har biokraftvärmeverk. Anläggningen producerar årligen 341 GWh fjärrvärme och 91 GWh producerad el. Produktionen är helt fossilfri sedan 2018, då den sista fossila eldningsoljan byttes ut mot biooljor. Den gångna vintern hade Mölndal Energi kunnat producera mer el i kraftvärmeverket genom att låta en del av värmeleveransen komma från sin panna med bioolja, men den nyligen införda skatten på bioolja för uppvärmning satte stopp för detta.
– Politiker säger ofta fagra ord om kraftvärmen, men vi straffas gång på gång för vårt miljöarbete och de ekonomiska marginalerna blir allt mindre. Att införa skatt på biooljor gör det ännu tuffare för oss och ekonomiskt var det inte försvarbart att köra pannan med bioolja i vintras, säger Christian Schwartz, vd på Mölndal Energi.
Han anser att ett av de stora problemen är att Sverige har en energy-only-marknad, där kraftverk enbart får betalt för den el de levererar och inte för några system- eller miljötjänster.
– Mölndal Energi producerar förnybar energi och levererar lokalt. Dessutom tar vi bort effekt- och elbehov genom att vi producerar fjärrvärme. Men inget av detta får vi betalt för i den marknadsmodell som infördes på 1990-talet. För att lösa många av dagens problem och få flera biokraftvärmeverk att producera mer el behöver marknadsmodellen göras om i grunden, säger Christian Schwartz.
Vid sidan om energibolagen så producerar även landets pappers- och massabruk biobaserad el och värme. Södra producerar årligen 2 TWh el, varav 1,5 TWh el används i de egna processerna och resterande del säljs på spotmarknaden. Även Södra hade kunnat producera mer el i vintras, men även här är det värmen – i form av ånga – som prioriteras.
Bolagets har tre massabruk – i Värö, Mörrum och Mönsterås – vilka kräver både mycket el och ånga. Det som styr elproduktionen på bruken är ångbalansen. Södra har en totalt installerad elkapacitet på 315,5 MW vid massabruken, men de inte har användning för all lågtycksånga (processvärme) som skulle falla ut om turbinerna kördes fullt, vilket gör att det i praktiken har en maxkapacitet på runt 273 MW.
– Om vi hade haft behov av mer värme i processen skulle vi kunnat producera mer el. Nu får vi begränsa produktionen av högtrycksånga till turbinerna eftersom vi inte har avsättning för lågtrycksångan, säger Andreas Martinson, energistrateg på Södra.
Värmen i form av ånga använder bolaget till sin egen verksamhet i framförallt torkprocessen och i kokeriet, men restvärme går också till närliggande fjärrvärmenät. Det händer att Södra producerar mer värme än de har behov av för att kunna producera el, men då får de friblåsa den värmen det vill säga den går rakt ut i luften och då blir verkningsgraden väldigt låg.
– Ett sätt öka värmebehovet är att lägga fler industrier i anslutning till befintliga bruk, för genom ett ökat värmebehov finns det också en tydligare drivkraft att producera mer el, säger Andreas Martinsson.
Elproduktionen är en konsekvens av Södras verksamhet, men det är inte deras huvudverksamhet och därmed inte högsta prioritet menar Andreas Martinsson.
– Det vi skulle kunna göra för att producera mer el är att använda fler kondensturbiner. Men samtidigt börjar biokraftvärme bli allt mer ifrågasatt i EU och om vi då ska göra investeringar på omkring 300 miljoner kronor i kondensturbiner bör vi bedöma att det är en lönsam satsning de närmaste 20 åren och det gör vi inte med de signaler vi får just nu, menar Andreas Martinsson.
Gustav Melin tycker att exemplen från Mölndal Energi och Södra är representativa för några av de utmaningar som biokraftvärmeägarna står inför vad gäller möjligheterna att producera mer el. Svebio hoppas nu få positiv respons från politiker på de förslag som presenteras i rapporten. Om det inte sker någon förbättring vad gäller styrmedlen till kraftvärme riskerar flera befintliga anläggningar att läggas ner, menar Gustav Melin. Dessutom väljer energibolag bort nyinvesteringar i kraftvärme och bygger i allt högre utsträckning värmeverk.
– Att kraftvärmen får bättre villkor ser jag som helt avgörande för att vi ska ha ett väl fungerande elsystem framöver, avslutar Gustav Melin.
Läs hela rapporten "BIOKRAFT OCH EFFEKTSITUATIONEN I KRAFTSYSTEMET 2021" genom att klicka här
Ann-Sofie Borglund
