Det var i maj 2020 som Härnösandsbolaget Absolicon fick klartecken från Energimyndigheten att bygga sin demonstrationsanläggning, 500 meter från företagets huvudkontor i centrala Härnösand. Myndigheten beviljade då 8 miljoner kronor som medfinansiering till parken, som kommer vara 3 000 kvadratmeter stor med en total effekt på 1,5 MW när den står klar 2023.
Kopplas in till fjärrvärmen
Om några veckor är första delen av anläggningen klar, cirka 0,5 MW, som då kommer att kopplas in till Hemabs fjärrvärmenät.
– Det här är ett spännande projekt. Vi är nog först i landet att ha en tredje part som producerar värme. Nu ska vi se hur tekniken levererar, säger Jonathan Grip, chef för utveckling och projekt på Hemab.
Hela anläggningen förväntas producera cirka 1 GWh per år från och med 2023, vilket ska ställas i relation till Härnösands årliga förbrukning på 200 GWh fjärrvärme.
Solvärmen levererar dock inget under de kalla vintermånaderna, utan 75 procent av värmen kommer under sommaren. Detta skulle dock på sikt kunna lösas med säsongslager, till exempel i konstgjorda sjöar med isolerande lock, vilket bland annat finns i Danmark.
– Det är något vi kanske får fundera på längre fram. Det vore bra att kunna förlänga säsongen, säger Jonathan Grip.
Upp till 160 grader
För Absolicon är pilotanläggningen en viktig del för att visa att tekniken fungerar som det är tänkt.
– Det här är första steget. Vår förhoppning är att få bygga en 10–15 gånger större anläggning här uppe. Då skulle vi kunna täcka hela sommarlasten, säger Benjamin Ahlgren, projektledare på Absolicon.
Absolicons teknik använder en silverspegel som koncentrerar solljuset i ett rör med trycksatt vatten. Spegeln följer solen under dagen och tekniken kan ge temperaturer upp till 160 grader. Men i Härnösand har man dimensionerat anläggningen så att den levererar 120 grader. En solig sommardag ska solvärmeparken kunna leverera cirka en fjärdedel av Härnösands effektbehov.
Stor potential
Benjamin Ahlgren tror att solvärmen kan få ett stort genomslag, både i industrier och inom fjärrvärmen.
– Jag tror inte att vi kommer att förbränna lika mycket på sikt, varken fossila bränslen eller skog, se bara på debatten om biomassans hållbarhet i Sverige. Ser vi ut över Europa så värms majoriteten av fjärrvärmen med fossil kol och naturgas, så därför börjar allt fler länder införa solvärmestöd, till exempel Frankrike, Tyskland och Österrike, säger Benjamin Ahlgren som efterlyser ett liknande stöd i Sverige:
– I nuläget kostar det cirka 50-60 öre per kWh för solvärme, medan pellets kostar 40–50 öre. Med 50 procents investeringsstöd skulle solvärmen nå de volymer som krävs för lönsamhet.
Hur Hemab ska gå vidare med solvärmen är inte bestämt än.
– Det finns inga beslut än vad vi ska göra efter detta pilotprojekt. Vi behöver titta på hur vi kan få fram den billigaste och mest hållbara värmen och då kan solvärme vara ett intressant komplement till pannorna, säger Jonathan Grip.
Johan Wickström
