– Det här blir en viktig tillgång för att kunna optimera produktionen, prioritera mer elproduktion när efterfrågan är stor och öka leveranssäkerheten, säger Magnus Eriksson, chef för affärsområde Värme inom Mälarenergi efter styrelsebeslutet om investeringen i det nya energilagret.
Sanering av oljerester i de tre oljebergrummen, eller ”skeppen”, inleds under 2021 med en ambition att konverteringen till hetvattenlager ska vara färdig om tre år.
En liknande investering i Hudiksvall som genomförts av Värmevärden har delvis varit en förebild för Mälarenergi, som även studerat tekniklösningar i Finland.
– Sedan finns det skillnader också som att det i vårt fall är tre skepp och vi inte tänkt oss att vattnet ska cirkulera mellan dessa, jämfört med exempelvis lösningen i Hudiksvall. Vårt lager kommer bygga på densitetsskillnaden mellan varmt och kallt vatten där vattenmassorna skiktar sig, säger Magnus Eriksson.
– Vi hoppas på driftsättning i olika steg med en ambition att ha ett lager klart till nästa driftsäsong och de resterande två klara 2023 och 2024.
Ackumulartortanken har bidragit
Det har gått mindre än två år sedan Mälarenergi invigde en 82 meter hög ackumulatortank – ”termosen” – vid kraftvärmeverket i Västerås. Den termosen rymmer 27 000 kubikmeter, vilket kan jämföras med de tre bergrummen som totalt innehåller 300 000 kubikmeter.
– Termosen var också en viktig del av vår förnyelseresa och gav möjligheter att lägga ner block 1 och 2. Det gjordes också mycket för att få en bättre tryckhållning ute på nätet, så den har på ett väldigt positivt sätt bidragit till att skapa ett stabilt nät.
– Våra nya anläggningar har inte den kapacitet som fanns en gång i tiden utan vi behöver redan vid 4-5 minusgrader trycka bort elen till förmån för värmen, så med termosen och ett nytt underjordslaget kan vi jämna ut produktionen i förhållande till förbrukningstoppar av el och fjärrvärme, säger Magnus Eriksson.
Optimerad produktion
En följdverkning av det nya energilagret är att den produktionsenhet som byggdes 1969 kan plockas bort efter att ha funnit som reserv under många år. Mälarenergi ser också betydligt större möjligheter att planera och optimera sin kraftvärmeproduktion. Systemet blir exempelvis mindre känsligt för planerade driftsstopp.
– Vår baspanna 6 har minst ett stopp per år och att då kunna köra bergrummet vid underhållsarbeten är en viktig del av lönsamhetskalkylen.
”Unikt lager”
Symboliken är tydlig när gamla oljebergrum nu får ny användning för att minska koldioxidutsläppen.
– En utvecklingsvåg för termiska lager kom efter oljekriserna på 70-talet och man ser ett ökat intresse igen. Motivationen handlar bland annat om att minska de fossila utsläppen och öka resursutnyttjandet. Men antalet realiserade nya lager är fortfarande få, säger Julia Kuylenstierna, forskningsprogramansvarig för Termisk energiomvandling vid Energiforsk.
– Västeråslagret är unikt och det blir intressant att följa utvecklingen. Det handlar inte om någon standardlösning utan det krävs särskilda förutsättningar och här har Mälarenergi tagit tillvara gamla bergrum som lagerutrymmen.
Oljebergrummen i VästeråsDe tre tidigare oljebergrummen i Västerås är 150–180 meter långa och ligger i anslutning till kraftvärmeverket. De togs i driften i början av 1970-talet men har stått oanvända sedan 1985.Konverteringen till energilager för hetvatten beräknas kosta 80 miljoner kronor, där Naturvårdsverket står för 15 miljoner kronor i delfinansiering genom Klimatklivet.En liknande satsning har genomförts av Värmevärden i Hudiksvall – läs mer här.
Fredrik Mårtensson
