Ålen i Europa har varit akut hotad och rödlistad hos Artdatabanken sedan 2005. Orsaken är bland annat miljögifter och att den blivit av med uppväxtområden i sötvatten. Ett annat problem är att ålarna inte tar sig igenom vattenkraftverk. För att vända den negativa utvecklingen förordar EU:s ålförordning åtgärder som minskat fiske, minskad dödlighet i kraftverk och utsättning av importerade ålyngel.
Det här är bakgrunden till Krafttag ål – ett program som startades 2010 av ett tiotal stora vattenkraftföretag tillsammans med myndigheten Fiskeriverket, numera Havs- och vattenmyndigheten, och som drivs av Energiforsk.
De medverkande företagen i Krafttag Ål genomför årligen åtgärder för att rädda ålen. Lekvandrande ålar fångas, transporteras förbi kraftverken och släpps
sedan längst nedströms i det aktuella vattendraget. Den typen av åtgärder har genomförts i Göta älv, Lagan, Motala ström och Mörrumsån. Importerade ålyngel har också satts ut i Västerhavet för att få ålen att öka i antal.
I en forsknings- och utvecklingsdel har man tagit fram ny kunskap om ålen med koppling till vattenkraftverk. Det handlar om att utveckla en mer skonsam drift, bygga fiskvägar och och lära sig mer ålens vandring. Projekten har ökat kunskapen om hur tekniska lösningar i kraftverk kan förbättra ålens passage nedströms. Genom att undersöka ålars beteende och studera hur deras vandringsväg mot kraftverket ser ut har olika lösningar tagits fram.
Vi sätter totalt ut mer än 120 000 ålyngel varje år i våra vattendrag, utifrån våra vattendomar, säger Jakob Bergengren, miljöingenjör på Tekniska Verken.
Det finns flera exempel på att åtgärderna inom Krafttag ål har burit frukt. Under flera år har man till exempel på Statkrafts kraftverk i Laholm samlat in ålyngel för vidare transport till Lagan.
– Sedan ett par år ser det ut som att ålbeståndet ökar. Under 2019 samlade vi in mer än 260 kilo ålyngel, vilket motsvarar cirka 260 000 glasålar. Trenden verkar hålla i sig. Ökningen är enorm, för 2009 kunde vi bara samla in 29 kilo, säger Henrik Jatkola, kraftverkschef på Statkraft.
De små ålarna simmar upp under en ränna i kraftverket och sedan hamnar de i en ålyngeluppsamlare. Därefter transporteras de med bil i frigolitlådor med andningshål till olika sjöar där de släpps ut och får växa till sig. Sedan är förhoppningen att de ska starta sin vandring till Sargassohavet, slutmålet för alla ålar.
Tekniska verken i Linköping köper in ålar från England som de sedan sätter ut bland annat i Motala ström.
– Vi sätter totalt ut mer än 120 000 ålyngel varje år i våra vattendrag, utifrån våra vattendomar. Men det är mycket som återstår att ta reda på när det gäller ålen, från yngel till lekmogen blankål, säger Jakob Bergengren, miljöingenjör på Tekniska verken.
Johan Tielman, miljöchef på Uniper Hydropower, har deltagit i Krafttag ål sedan starten. Företaget var tidigt ute med att sätta in ett ålgaller som gör att ålen kan passera genom vattenkraftverket utan att komma till skada:
– 2008 satte vi in ett ålgaller i Ätrafors. Det var det första av sitt slag i landet. Gallret har fungerat väldigt bra och har blivit en modell för åtgärder i andra anläggningar, säger han och fortsätter.
– Krafttag ål har lett till ett otroligt bra samarbete både inom branschen och med myndigheter. Vi har hjälpts åt med att hitta anpassade lösningar för många företag.
Med start 2022 ska all vattenkraft i Sverige omprövas enligt en nationell plan för moderna miljövillkor som beslutats av riksdagen.
– Det är viktigt att det finns en samsyn kring hur ålen ska hanteras i kommande samverkansprocesser eftersom ålförvaltningen har ett nationellt perspektiv medan omprövningarna ska göras per kraftverk, säger Johan Tielman.
Sara Sandberg, miljöansvarig på Fortum, och tidigare ansvarig för programmet Krafttag ål på Energiforsk:
– Vi har lärt oss mycket inom Krafttag ål och den kunskapen kommer vara värdefull i den regionala samverkan som påbörjas inom kort. Kunskapen kommer både från utvecklingsprojekten, som har dokumenterats i rapporter och modellverktyg, och från de åtgärder som utförts i praktiken under årens lopp.
Långsiktiga insatser för ålenKrafttag ål är ett samarbete mellan ett tiotal vattenkraftföretag, Energiforsk och Havs- och vattenmyndigheten. Programmet startade 2010. Krafttag ål består av två delar: dels frivilliga åtgärder som fångst och nedtransport av blankål och utsättning av ålyngel, dels forsknings- och utvecklingsinsatser för att öka kunskapen om tekniska lösningar vid kraftverk. Ållarverna kommer från Sargassohavet och transporteras av strömmar mot Europas kuster. När ålen vuxit upp till blankål vandrar den tillbaka till Sargassohavet där den sedan dör efter lek. Källa: Havs- och vattenmyndigheten.
Marie Kofod-Hansen
