Det var i slutet av november förra året som EU-kommissionen presenterade taxonomiförordningen för en hållbar finanssektor med fokus på klimatet.
– Taxonomin har behandlats som ett ärende för finanssektorn, men kommer att ha väldigt stor påverkan på energibranschen och för dem som använder el och har redovisningsplikt, vilket är bolag med fler än 500 anställda, säger Carl Berglöf, expert inom kärnkraft på Energiföretagen, som följt frågan på nära håll under två år.
De positiva signaler som kommit under arbetets gång för förnybar energiproduktion har för svensk del bytts till icke hållbart i det befintliga förslaget, där endast 13 procent av den svenska elproduktionen uppfyller hållbarhetskriterierna. Detta trots att svensk vattenkraft och bioenergi klarar strikta EU-krav på hållbarhet.
EU:s taxonomiförordningEU:s taxonomi är ett verktyg som klassificerar vilka investeringar som är miljömässigt hållbara och ska driva på investeringar för att nå EU-målet om en klimatneutral ekonomi till 2050.
EU-kommissionen presenterade i slutet av november 2020 ett utkast till taxonomi, vilken ledde till 46 600 remissvar. En ny omarbetad akt beräknas komma i april. Det förslag som nu har presenterats har två akter, vilka har fokus på målen att minska klimatpåverkan och anpassa till klimatförändringar. Taxonomin ska omfatta ytterligare fyra miljöområden, vilka utgår från miljömålen.
Många detaljkrav på vattenkraft
Vattenkraften definieras visserligen som en hållbar sektor, men beläggs med en lång lista detaljkrav. Så i praktiken är det bara en liten del av vattenkraften som kan klassas som hållbar.
– Kraven går långt utöver gällande EU-rätt och åsidosätter i praktiken den svenska nationella planen för vattenkraft. Resultaten skulle paradoxalt nog kunna bli att vattenkraften inte kan möjliggöra ökade volymer vind- och solkraft, vilket är vad man framför allt vill åstadkomma med detta förslag, säger Anton Steen, ansvarig för samhällskontakter på Fortum Sverige.
Regeringen har nu i huvudsak en bra position. De lyfter upp både vattenkraftens och bioenergins viktiga betydelse för Sverige.
De största förlorarna i förslaget är verksamheter inom biobaserad energiproduktion och biodrivmedel. Bland annat så klassas all biobaserad produktion av el och värme som övergångsteknik och ska fasas ut. Det riskerar att leda till att nödvändiga investeringar i bioenergi både blir mer osäkra och dyrare.
Kärnkraft ingår i detta skede inte i taxonomin utan ska behandlas senare. Det beror på att EU-kommissionen vill utreda kärnkraftsfrågan ytterligare med hänvisning till frågan om slutförvar. Från den svenska energibranschen är många kritiska till att EU har valt ut kärnkraften på detta sätt och inte tar ett samlat systemperspektiv.
För vätgas däremot är Sverige ett av få länder som kan uppnå de stränga kraven med el från den generella elmixen. Även om detta är positivt för just Sverige så riskerar det att båda försena och fördyra vätgasutvecklingen i EU.
Avgörande för energibranschen
En analys som ELS Analysis har gjort på uppdrag av Energiföretagen visar att styreffekterna av taxonomin väntas bli omfattande. Fler kommer att välja gröna värden på marknaden, medan det som inte klassas som hållbart kan betraktas som en potentiell risk.
– Det handlar om biljontals euro som ska investeras under detta århundrade. Riksbanken och andra banker väntar nu på besked, så att man satsar pengar på rätt saker. När kriterierna är fastlagda kommer det att vara som att öppna dammluckor då en stor mängd kapital kommer att söka rätt aktiviteter, säger Carl Berglöf och fortsätter:
– Det kommer att vara väldigt avgörande för energimarknaden vad som inkluderas och inte. Taxonomin är inget som påverkar på marginalen, utan den kommer att styra de stora penningflödena i samhället.
Att inte omfattas av taxonomin kan få flera kostsamma konsekvenser för energibolagen, menar Carl Berglöf och pekar till exempel på dyrare finansiering av moderniseringsarbeten inom befintliga produktionsanläggningar liksom att bygga nya kraftverk. Det påverkar även energibolagens hållbarhetsportfölj med sänkt kreditvärde som följd, vilket i sin tur leder till dyrare upplåning och ökade kostnader generellt.
Regeringen har agerat
Den svenska regeringen har fått kritik från olika håll för att ha varit passiva vad gäller svenska intressen i taxonomin.
– Regeringen var sena på bollen, men har nu i huvudsak en bra position. De lyfter upp både vattenkraftens och bioenergins viktiga betydelse för Sverige och faran med att införa dubbla standarder som inte är linje med gällande EU-rätt, säger Anton Steen.
Miljö- och klimatminister Per Bolund var i sin tidigare statsrådspost som finansmarknadsminister ansvarig för regeringens arbete med taxonomin. Han anser däremot att regeringen har tagit en mycket aktiv roll i förhandlingarna om taxonomiförordningen, men han är inte nöjd med att en del av hållbarhetskraven har blivit för hårt ställda.
– Taxonomin får inte bli kontraproduktiv för energiomställningen, säger Per Bolund.
Regeringen anser att all bioenergi och biobränsle som lever upp till hållbarhetskraven i förnybartdirektivet bör anses hållbara i taxonomin. Regeringen har också framfört att vattenkraften är viktig för att nå våra mål på klimat- och energiområdet, inte minst genom sin roll som reglerkraft, och menar att det nuvarande utkastet inte bygger på befintlig lagstiftning i tillräcklig utsträckning.
– Det behövs påtagliga förändringar både vad gäller energi och skog för att regeringen ska ställa sig positiv till akten. Sverige har i de här delarna stöd av flera andra medlemsländer och jag utgår från att kommissionen kommer att ta hänsyn till våra synpunkter, säger Per Bolund.
I början av mars skickade Sverige tillsammans med nio andra EU-länder, bland annat Finland och Estland, ett gemensamt brev till EU-kommissionen där man protesterar mot de nya kraven på bioenergi i taxonomiförslaget. I brevet skriver länderna att det är avgörande att fast bioenergi som uppfyller hållbarhetskriterierna i EU:s förnybarenergidirektiv också ska klassas som en hållbar investering enligt taxonomin.
Tusentals remissvar
Konsultationen kring kommissionens förslag till taxonomin avslutades den 18 december. EU-kommissionen skulle ha återkommit med en slutgiltig akt redan den 31 december, men då det kom in 46 600 remissvar var det inte genomförbart. De mest högljudda protesterna kommer från tio länder som hotar att blockera taxonomin för att kommissionen utesluter naturgas som hållbart. Med tanke på den omfattande kritiken är det osäkert när ett nytt förslag kan komma från EU-kommissionen, men troligtvis under april.
Sex miljömål för hållbarhetFör att en aktivitet ska anses vara hållbar enligt taxonomin måste den väsentligt bidra till minst ett av de sex uppställda miljömålen. Samtidigt får aktiviteten inte påtagligt skada något av de andra målen. Målen är:1. Minska utsläpp och klimatpåverkan.2. Anpassning till klimatförändringar.3. Hållbart användande och skydd av vatten och marina resurser.4. Omställning till cirkulär ekonomi, med förbättrad avfallshantering och återvinning.5. Förhindra och kontrollera föroreningar.6. Skydda biologisk mångfald och ekosystem.
Hållbarhetsexpert tonar ner oron
- Att aktiviteter inte ses som hållbara i taxonomin tror jag inte kommer att skapa några akuta problem för enskilda bolag, säger Karl-Oskar Olming, hållbarhetsexpert på SEB.
EU:s taxonomiförordning klassificerar vilka aktiviteter som är miljömässigt hållbara. Det gör att det blir enklare att rikta pengar till satsningar som verkligen är hållbara och bättre skilja dem från aktiviteter som skulle kunna benämnas greenwash.
– Nu kommer det finnas en gemensam definition av vad som är hållbart och göra det enklare att jämföra olika investeringsalternativ, säger Karl-Oskar Olming.
EU-kommissionen har i taxonomiförordningen inledningsvis valt att fokusera på klimatpåverkan. I det förslag som presenterades i november förra året uppfyller endast 13 procent av svensk energiproduktion hållbarhetskriterierna. Något som har fått såväl den svenska energibranschen som regeringen att reagera.
Farhågan är framför allt att det kommer bli svårt att attrahera pengar till svensk energiproduktion om den inte ses som hållbar enligt taxonomin. Karl-Oskar Olming förstår oron, men tonar ner faran.
– Bara för att man inte uppfyller kraven som hållbar i taxonomin betyder inte det att man är ohållbar och inte får någon finansiering. För många bolag är förhoppningen att de genom att göra kompletteringar kan öka andelen som uppfyller taxonomin, så det är inget akut om bolag inte gör det från början, säger Karl-Oskar Olming.
Det som han ser som en brist vad gäller taxonomins syn på energiproduktionen är att EU-kommissionen inte fullt ut har tagit hänsyn till att det är väldigt olika förhållanden runt om i EU. Karl-Oskar Olming tror dock att det kan komma förändringar i det förslag som ska presenteras i vår.
– Och om det inte blir då så kommer revideringar av taxonomin att göras vart tredje år. Jag är övertygad om att remissvaren från konsultationen noga kommer beaktas, säger han.
Ann-Sofie Borglund
