Tävlingen Startup 4 Climate startade 2020 med syfte att stötta innovationer som kan minska utsläppen av koldioxid och snabba på energiomställningen. Tävlingen riktar sig till svenska startupföretag som har affärsidéer med bäring på energiomställning, och organiseras av Godel och Ellevio.
Nu är vinnarna för 2021 års tävling korade: Ligna Energy som utvecklar batterier av trä och Krafthem som utvecklat ett virtuellt kraftverk. Ett trettiotal startupbolag har deltagit i tävlingen, där de tre kriterierna som använts för att välja ut vinnarna är: minskade utsläpp av växthusgaser, effektiviserad energianvändning och beteendeförändringar som bidrar till hållbar konsumtion.
Bolagen har även fått presentera sina affärsidéer för en expertjury bestående av bland annat affärsängeln Jane Walerud och elkraftsprofessorn Lina Bertling Tjernberg. De två vinnarbolagen belönas med en miljon kronor var samt ett antal rådgivningstimmar med någon av jurymedlemmarna.
– Gemensamt för de två vinnarna är att vi ser stor potential i att deras innovationer kan skynda på klimat- och energiomställningen. Ligna och Krafthem har utgått från konkreta behov i energisystemet, tänkt utanför ramarna och vågat vara kreativa. Vi tror att det finns verklig klimatnytta i deras idéer, säger Johan Lindehag, jurymedlem och vd på Ellevio i en kommentar.
Miljövänliga träbatterier
Peter Ringstad, vd för batteribolaget Ligna Energy, tycker det är superkul att företaget korats till vinnare.
– Det har varit ett väldigt bra gäng med andra bolag vi tävlat mot, så det är mycket inspirerande att ha blivit utvalt ur gruppen, säger Peter Ringstad.
Lignas affärsidé är att utveckla och leverera miljömässigt hållbara batterier av trä. Dessa är avsevärt säkrare än litiumjonbatterier, men har lägre energitäthet. Bolaget planerar att både producera batterierna i egen regi samt via licenstillverkning, för att enklare skala upp produktionen till den globala marknaden.
De tilltänkta användningsområdena är två. I ett första steg riktar sig företaget mot energilagring för sensorstyrning inom Internet of Things (IoT). Exempelvis sensorenheter i framtidens fastigheter för att mäta saker som temperatur och luftkvalitet.
– Ett uppkopplat samhälle kommer kräva miljarder sensorenheter av olika slag, och dessa behöver kraft. Det är vår entry market, säger Peter Ringstad.
Det andra tilltänkta affärsområdet är lagring i större skala. Som energilager för fastigheter med solceller samt batterilager för frekvensreglering av elnätet.
– Men för att komma igång med leveransen inom dessa områden krävs en större produktionskapacitet, vilket är varför vi siktar in oss på IoT-sensormarknaden först.
Redan nu används produkten i demonstrationsprojekt för potentiella kunder.
– Vårt fokus nu och under hela 2022 är produktionsuppskalning samt marknadsföring och försäljningsaktiviteter. Det är framför allt de sistnämnda sakerna vi ska använda prispengarna till, säger Peter Ringstad.
Virtuella kraftverk
Krafthem har utvecklat en plattformslösning för ett virtuellt kraftverk, som med hjälp av artificiell intelligens kopplar ihop stora mängder distribuerade kraftresurser till en enda portfölj av flextjänster som kan säljas till nätoperatörer som Svenska Kraftnät och lokalnätsbolag.
– I dagsläget har vi cirka 3 000 kraftresurser. Främst elbilsladdare, men även en del batterilager, solceller och värmepumpar. Samt några vattenkraftverk och vindkraftverk, säger vd:n John Diklev.
Bolaget är endast ett år gammalt men säljer redan dagligen flexibilitetstjänster till Svenska Kraftnät. Krafthems team består av nio personer varav sex är heltidsanställda. Den största andelen har en bakgrund inom matte eller fysik.
– I dagsläget omsätter vi cirka 200 000 kronor i månaden. Närmast förbereder vi oss på att kunna delta i projektet SthlmFlex.
Fokus framöver är att expandera portföljen i såväl Sverige som Nordeuropa, samt att fila vidare på tekniken, som bygger på avancerade statistiska algoritmer. Här ska prispengarna komma till användning.
John Diklev menar emellertid att bolagets huvudutmaning är att utbilda potentiella samarbetspartners om varför de borde sälja flextjänster.
– Ofta är det låg förståelse för att flexibilitet är en så viktig del av elnätet och att det finns rejäla intäktsströmmar i att bidra till den. Dessutom bidrar man också till ökad klimatnytta och säkerhet. Så vi lägger mycket fokus på att informera om detta, säger John Diklev.
Linus Olin
