Effkterna av de höga energipriserna har slagit hårt mot stora delar av Europa som tidningen Energi beskrivit tidigare i en artikel om Italien. I Spanien är energipriserna förstasidesnyheter. Anledningen är elräkningarnas uppbyggnad. Elpriset redovisas baserat på ett ”timindex” beräknat av marknadsoperatören (REE). Det gör att så fort priserna är höga blir det feta dagliga rubriker, vilket också ofta leder till politiska åtgärder. När priserna är lägre så minskar intresset.
Inledningen av 2021 var extrem. I början på januari var dagspriset det högsta på 19 år, 95,0 euro/MWh, som en följd av skyhög efterfrågan i samband med stormen Filomena. Sedan tvärvände det. Genomsnittspriset i februari var de lägsta i hela Europa, 28,5 euro/MWh; till och med lägre än priset på den nordiska elbörsen Nord Pool. Förklaringen denna månad var låg efterfrågan, mycket vind och därmed lite gas i elmixen
För närvarande är priserna skyhöga. I oktober ökade grossistpriset på el med runt 30 procent jämfört med september och nådde ett genomsnittspris på drygt 200 euro /MWh. Som högst var priset 319 euro/MWh (som en jämförelse låg det genomsnittliga elpriset i Sverige på 26 till 87 euro/MWh, beroende på elområde).
Sänkta skatter
Enligt den spanska konsumentorganisationen OCU väntas den genomsnittliga hushållselräkningen på 292 kWh i oktober månad stiga till 100 euro. Detta skulle innebära en ökning med 14,4 procent jämfört med september månad, som i genomsnitt nådde 87,40 euro. Hittills i år har kostnaden för mindre elkonsumenter stigit med 33 procent.
För att dämpa effekterna för hushållen utfärdade regeringen ett omfattande dekret med sänkta skatter och tillförsel av medel till elsystemet i mitten av september. Regeländringarna är tänkta att gälla fram till i mars då gaspriserna väntas gå ned. Sammantaget väntas åtgärderna sänka statens intäkter med 1,4 miljarder euro,
Redan tidigare hade elproduktionsskatten, som är 7 procent på marknadspriset och utgår på alla typer av elproduktion, suspenderats. Denna förlängdes nu till januari. Den ”särskilda elskatten” sänktes från 5,1 procent till 0,5 procent, vilket är den lägsta tillåtna skatten i EU. Andelen av intäkterna från utsläppsrättsauktioner som kan användas för att sänka elräkningar utökades från 900 miljoner euro till 2 000 miljoner euro.
Dessutom sattes ett tak för gasprisets inverkan på gasräkningen i oktober på 4 procent, när den borde ha ökat med 28 procent. Mellanskillnaden är ett slags lån och ska portioneras ut i framtida räkningar.
Tar av energibolagens ”övervinster”
Spanien har en historik av att ta av energibolagens ”övervinster” och dra ned på skatterna för att lätta bördan för konsumenter. Något som energibolagen sedan bestrider i domstol, och oftast vinner med många års fördröjning.
Denna gång begränsas de vinster som vattenkraftsbolagen och andra producenter av förnybar el kan göra på grund av att de höga internationella gaspriserna tryckt upp elpriset. På så sätt räknar regeringen med att kanalisera cirka 2,6 miljarder euro från energiföretagen till konsumenterna under de kommande sex månaderna.
För att skydda de allra fattigaste konsumenterna förlängs det nuvarande förbudet att stänga av konsumenter som inte betalar sina energiräkningar från 4 till 10 månader. Regeringens uttalade löfte till befolkningen är att årets samlade elräkning i inte ska överstiga 2018 års plus inflation. Trots ovanstående åtgärder lär man med säkerhet misslyckas, men utan dem skulle kostnaden för den genomsnittliga månadsräkningen enligt OCU ha stigit till 132,3 euro.
Normalåret 2019 konsumerade Spanien totalt 265 TWh el. Landet importerar cirka 10 procent av elbehovet från Frankrike, men exporterar också mycket till Portugal. Nettoimporten ligger kring 3 procent.Andelen förnybara energikällor (inklusive icke-förnybart avfall) i den nationella elmixen ökade från 24 procent 2009 till 38 procent 2019. Ett problem framöver är dock att fyra av Spaniens sju kärnkraftverk ska stängas före 2030. Tillsammans har de en kapacitet på 4 GW. Målet är att 73 procent av elen (främst vind och sol) ska vara förnybar till 2030.
Carl Johan Liljegren
