Runt hälften av Sveriges kommuner har en successivt minskande befolkning, vilket innebär en utmaning för fjärrvärmebolagen på dessa orter. Pajala är en av de kommuner som har drabbats hårt av en minskade befolkning. Sedan 1968 har kommunen tappat 49 procent av invånarna och från 2005 har det skett en minskning med 12 procent. Idag har kommunen nära 6 000 invånare.
För knappt tio år sedan fanns det stora tillväxtplaner och en målsättning på att öka till 16 000 invånare. Det berodde på de storslagna planer som fanns i Tapuligruvan utanför Pajala. Northland Resources planerade storskalig gruvdrift av järnmalm, men bolaget gick i konkurs 2014 och med dem gick de stora utbyggnadsplanerna av Pajala i stöpet.
– Man hann göra ritningar på hur Pajala skulle växa med bland annat nya bostadsområden, vilka skulle värmas med fjärrvärme. Man hann även lägga ner några ledningar för fjärrvärme, berättar Christer Eriksson, vd på Pajala värmeverk.
Nu är gruvan åter i gång med ny ägare och det finns en förhoppning om att den ska generera arbetstillfällen, om än i betydligt mindre omfattning än vad som diskuterades när Northland Resources ägde gruvan.
– Nu är befolkningsminskningen marginell och förhoppningsvis kan gruvan ge nya jobb och fler som flyttar in. För fjärrvärmen är kundläget stabilt, men vi har samtidigt väldigt små marginaler på intäktssidan, säger Christer Eriksson.
Han anser att en av de viktigaste frågorna framöver är att fjärrvärmebolag ses som en viktig part för att uppnå ett hållbart samhälle.
– Här kommer även synen på biobränsle in. Om skogsflis ses som ett bra alternativ till att ersätta fossila bränslen, så är det till vår fördel. Men diskussionerna på bland annat EU-nivå är ju snarare det motsatta. För oss är skogsbränslen helt centralt. Vi verkar ju mitt i en skogsbygd där vi tar vara på rester från skogen, säger Christer Eriksson och fortsätter:
– Majoriteten av våra bränslen kommer från två närliggande sågverk och vi har treåriga avtal, men vi handlar också på spotmarknaden. Bränslefrågan tar en stor del av min arbetstid. Tid som jag gärna hade lagt på affärsutveckling och digital utveckling.
Den andra utmaningen som Christer Eriksson lyfter är svårigheten att rekrytera personal.
– Sedan 2019 så är det certifieringskrav på pannskötare. Det gör det ännu svårare för oss att rekrytera driftspersonal. Tidigare hade vi delad beredskapsjour i kommunen, men det går inte längre med certifieringskraven. Numera är därför all beredskapspersonal på värmeverket extern. Det har varit ett tungt lass att ro i land, men det har gått vägen.
– Pajala värmeverk har också diskuterat med närliggande fjärrvärmebolag om möjligheterna att låna personal av varandra över några dagar.
– Vi är bara fyra personer på bolaget, så blir någon sjuk är det väldigt sårbart.
Ann-Sofie Borglund
