Medierapporteringen kring EU:s energiläge har varit intensiv de senaste veckorna. Högre global ekonomisk tillväxt och därmed kraftigt stigande efterfrågan på energi har lett till galopperande priser på naturgas och därmed också el. Bristfälliga överföringssystem för el och gas inom och mellan Europas länder har förvärrat situationen. Ovanpå det har Ryssland, som står för en knapp tredjedel av Europas naturgasimport, inte ökat sina gasleveranser till Europa i takt med efterfrågan, vilket försvårat situationen ytterligare. Gaspriset har en betydligt större inverkan på elpriset än utsläppsrätterna (se faktaruta).
– Man kan konstatera att vi har haft otur. Men jag hoppas att vi drar lärdom av det här och – inte minst med tanke på klimatet – inser att vi måste vara beredda på och därmed också bygga för att klara av det värsta, säger Erik Bergkvist, EU-parlamentariker för s.
Verktygslåda med åtgärder
Nu har EU-kommissionen presenterat en verktygslåda med åtgärder som medlemsländerna snabbt kan sätta in själva inom befintliga rättsliga ramar. Det handlar bland annat om att tillhandahålla inkomststöd till energifattiga konsumenter, införa tillfälliga skattesänkningar till hushåll och införa stöd till företag.
Huvudsyftet med EU-kommissionens verktygslåda är att hantera det kortsiktiga behovet av att minska energikostnaderna för trängda hushåll och företag, utan att på medellång sikt skada EU:s inre energimarknad eller den gröna omställningen. En balansgång som kommissionen menar är både möjlig och nödvändig.
– Kommissionen har på kort tid lyckats komma fram till förslag på hur de kortsiktiga problem som de höga energipriserna orsakar för hushåll och företag kan lösas, konstaterar Erik Bergkvist.
34 miljoner i energifattigdom
Även om vi i Sverige också har höga elpriser och skillnader i elpriser mellan elprisområdena som vi inte är vana vid så är läget inte lika akut här som på många andra håll i Europa. Totalt beräknas 34 miljoner människor leva i energifattigdom i Europa, och fler riskerar att drabbas på grund av negativa ekonomiska effekter av pandemin.
– I Sverige handlar det inte om att vi inte har råd att värma våra hus. Men i vissa delar av Europa har folk inte råd, och med den annalkande vintern så innebär det att folk faktiskt kan frysa ihjäl. Där är det aktuellt med rent kontantstöd, säger Erik Bergkvist.
”Vi måste snabba på investeringarna”
För svensk del finns just nu inga planer på några riktade stöd eller lättnader. Men om det blir en lång kall vinter med fortsatt mycket höga elpriser är det inte uteslutet att det kan bli aktuellt med stöd till behövande hushåll och små och medelstora företag. På grund av erfarenheterna från pandemin är beredskapen också god att snabbt vidta åtgärder, om så skulle behövas.
Blickar man bortom de akuta åtgärderna som behöver vidtas så är kommissionens förslag mer relevanta också för Sverige.
– Konsekvenserna av flaskhalsarna och den dåliga överföringskapaciteten har gjort det uppenbart att vi måste snabba på investeringarna i överföringskapacitet i och mellan länder och forcera utbyggnaden av grön energi så att vi kommer bort från beroendet av fossila bränslen. Och vi måste vara beredda på att det blir framtungt, säger Erik Bergkvist.
Översyn av prismodellen
En fråga som också adresseras i kommissionens förslag är om den rådande marginalprissättningsmodellen på el har spelat ut sin roll, vilket företrädare för Spanien och Frankrike hävdat. Eftersom prishöjningarna orsakas av globala förhållanden är det osannolikt att alternativa marknadsmodeller skulle ge ett bättre resultat, menar kommissionen. Men den ger ändå uppdrag åt Acer (byrån för europeiska tillsynsmyndigheter på energiområdet) att undersöka för- och nackdelar med den nuvarande marknadsmodellen.
– Att Frankrike och Spanien ifrågasätter marginalprissättningen beror på nationella intressen och traditioner. Men de har ingen majoritet. Att prissättningen för närvarande har brister beror på att den gröna produktionen inte är tillräckligt uppbyggd. När det är gjort och marknaden normaliseras blir detta en ickefråga, för då fungerar marginalprissättningen, säger Erik Bergkvist.
Gaspriset har störst inverkan på elprisetPrisökningen på gas har nio gånger större inverkan på elpriset än prisökningen på koldioxid. Från januari 2021 till september 2021 har priset på EU:s utsläppsrätter ökat med cirka 30 euro/ton koldioxid, vilket innebär en kostnadsökning för el producerad av gas med cirka 10 euro/MWh (om man antar att effektiviteten är 50 %) och för el producerad från kol med cirka 25 euro/MWh (om man antar att effektiviteten är 40 %). Detta uppvägs av den konstaterade ökningen av gaspriset på cirka 45 euro/MWh under samma period, då denna innebär att kostnaden för att producera el ökar med cirka 90 euro/MW.
Källa: EU-kommissionen
Carl Johan Liljegren
