Att klara utbyggnaden av elnäten är en av de centrala frågorna för att klara klimatomställningen. Men ledtiderna från förslag till färdigt elnät är väldigt långa. En av utmaningarna är att det är många tidskrävande administrativa processer inom olika myndigheter som ligger efter varandra under projektens gång.
I mitten av september gav regeringen ett uppdrag åt Energimarknadsinspektionen, Lantmäteriet och Länsstyrelserna för att de tillsammans ska utveckla och testa nya arbetssätt i syfte att korta ledtiderna.
Energimarknadsinspektionen ska efter dialog med Länsstyrelserna välja ut ett antal elnätsprojekt (region- eller transmissionsnät) som kan hanteras i uppdraget. Valen av projekt ska göras utifrån kriterier som till exempel att de har potential att bidra till klimat- och samhällsnytta eller kan förebygga lokal effektbrist. Projekten ska också befinna sig i olika faser av tillståndsprocessen.
Utgår från färdigt förslag
Regeringsuppdraget utgår från ett förslag från Kommittén för teknologisk innovation och etik (Komet).
– Vi på Komet fångade upp behovet och konkretiserade ett förslag. Vi utformade skrivningarna i förslaget med målet att de skulle kunna användas direkt i ett kommande regeringsuppdrag, säger Anna Fridén, kanslichef på Komet.
Komets arbete ska ta sin utgångspunkt i regeringens strategiska samverkansprogram. Inom ramen för samverkansprogrammet för näringslivets klimatomställning har kortare ledtider diskuterats under en längre tid.
– Det är när myndigheterna kan arbeta med riktiga ärenden som de verkliga utmaningarna och problemen kommer upp. Det är komplexa frågar som förutom samverkan också handlar om teknik och regelverk. Här får nu de berörda myndigheterna en möjlighet att hitta former för hur de kan jobba mer tillsammans och dessutom testa nya arbetsmetoder, samtidigt som de handlägger viktiga ärenden, säger Anna Fridén.
Viktiga samhällsaspekter
Det kan ta omkring tio år från det att behovet av en transmissions- eller regionledning konstateras tills den nya ledningen kan tas i drift. Hur lång tid hela processen tar beror på en mängd faktorer som till exempel projektets omfattning, typ av nätkoncession, miljöpåverkan samt kontakter och avtal med markägare.
Tillståndsprocessen upplevs av många som krånglig, men den behövs och vi måste hitta nya former för hur den ska gå till, menar Anna Fridén:
– Det är viktiga samhällsaspekter som ska beaktas när elnätet ska byggas ut och därför måste en effektiv tillståndsprocess finnas där. Frågor man kan ställa är till exempel: Hur ser underlagen ut som kommer in? Vilka aktörer kan samverka bättre? Hur ser regelverket ut, vilka fungerar och vilka måste utvecklas? Finns det några flaskhalsar och tidstjuvar?
I Komets uppdrag ingår att kontinuerligt leverera policyutvecklande förslag till regeringen. Komet har lämnat andra förslag som handlar om att regeringen behöver skapa förutsättningar för försöksverksamhet i verklig miljö och har flera nya förslag på gång. Det handlar om att hitta arbetssätt som fungerar med den snabba förändringstakten i samhället och som både främjar ansvarsfull innovation och utvecklar offentlig förvaltning.
– Vi kommer med spänning att följa det här uppdraget kring ledtiderna. Jag tror att det kan tjäna som ett gott exempel på hur försöksverksamhet kan bedrivas och därmed få en positiv inverkan på andra sektorer inom den offentliga verksamheten, säger Anna Fridén.
– Vi har mycket att vinna på att olika aktörer kan testa nya lösningar. Det kan handla om en ny produkt, tjänst eller process som bygger på ny teknik eller användning av befintlig teknik på nya sätt. Men det kan som i detta exempel också handla om att pröva nya arbetssätt, affärsmodeller eller regelverk. Målet är att snabba upp lärandet.
Obalans mellan teknik och regelverk
Under de första åren har Komet arbetat med om samspel mellan teknik och regelverk. Med de underlagen som utgångspunkt har Komet nu fördjupat såväl kunskapsinsamling som analysarbete inom området, med särskilt fokus på arbetssätt vid regelutveckling. Komet har bland annat undersökt och sammanställt en problembild utifrån ett svenskt perspektiv. En viktig slutsats är att arbetssätten för regelutveckling behöver utgå från en mer cirkulär process:
– Det innebär bland annat att arbetssätten behöver utvecklas när det gäller uppföljning av hur befintliga regler fungerar. Men också att vi behöver bli bättre på att överbrygga den kunskapsobalans som finns mellan de som utvecklar teknik respektive de som utvecklar regler. Båda dessa frågor kommer vara i fokus under hösten.
Komet – Kommittén för teknisk innovation och teknikKommittén för teknisk innovation och etik (Komet) arbetar på uppdrag av regeringen med policyutveckling i syfte att skapa goda förutsättningar för innovation och konkurrenskraft och verkar samtidigt för att Sverige ska vara ledande på ansvarfull utveckling av teknik.Komet har genom sitt uppdrag möjlighet att lämna såväl kunskapshöjande underlag som olika typer av förslag till regeringen. Hittills har Komet lämnat 19 skrivelser till regeringen. Komet har även tagit fram ett webbaserat verktyg för självutvärdering av ansvarsfull teknikutveckling www.ansvarsfullteknik.se
Läs mer på kometinfo.se
Marie Kofod-Hansen
