På onsdagen (8 september) presenterade regeringen sina gröna budgetsatsningar för att stödja industrins klimatomställning. En av de viktigaste delarna är att införa ett driftstöd för bio-CCS, det vill säga avskiljning, lagring och infångning av biogen koldioxid, som kan bidra till negativa utsläpp.
I linje med Energimyndighetens utredning som lämnades under våren vill regeringen nu införa ett system med omvända auktioner för bio-CCS med start 2022. De aktörer som kan leverera tjänsten till lägst kostnad vinner anbudet. Den första utbetalningen är tänkt att ske 2026 – och därefter avsätts 400 miljoner kronor per år under perioden 2026–2040, totalt 6 miljarder kronor.
”Budgeten behöver bli större”
Förslaget är välkommet i energibranschen, där många aktörer står i startgroparna för CCS-satsningar. Men volymerna är alldeles för små för att få riktig effekt menar många. Enligt Stockholm Exergi, som ligger i framkant i utvecklingen med sin pilotanläggning i Värtahamnen i Stockholm, finns det risk att bara mindre anläggningar nu kan delta.
– Det är mycket positivt att negativa utsläpp och bio-CCS nu är en del av regeringens klimatarbete. Det behövs för att vi ska nå våra klimatmål. Förslaget att skapa ett driftstöd till bio-CCS via en omvänd auktion med start 2022 är bra. Budgeten som föreslås behöver dock vara betydligt större för att ge det nödvändiga stöd som behövs för en storskalig introduktion av bio-CCS-tekniken i Sverige, säger Fabain Levihn, forskningschef på Stockholm Exerg och fortsätter.
– Med den här nivån ser vi en risk att det i praktiken endast blir mindre anläggningar som kan delta i den omvända auktion som ska hållas 2022. Det riskerar att kostnaden per infångat ton koldioxid blir större och att vi kommer att få betydligt färre ton i kolsänka än nödvändigt för att Parisavtalets klimatmål ska nås.
Även Vattenfall instämmer i att volymerna är för låga:
Johan Wickström
