Elanvändningen i Norrbotten kommer att öka markant när stora företag som LKAB och H2 Green Steels lägger om till fossilfri produktion. Enligt Energiföretagens analyser från i våras kan elanvändningen fördubblas till 2045, och runt två tredjedelar av denna ökning förväntas komma i norra Sverige (SE1).
– Norrbotten och norra Västerbotten har tagit ledartröjan när det gäller den gröna omställningen, Men elbehovet i Norrbotten måste lyftas fram tydligare i den nationella debatten kring elförsörjning, säger regionråd Nils-Olov Lindfors (c).
Internationella företag står på kö för att få etablera sig i Norrbotten och Västerbotten där tillgången på närproducerad energi hittills varit god. Men nya analyser av effektbehovet i länets 14 kommuner visar att kapaciteten i elnätet kanske inte kommer att vara tillräcklig när stora elintensiva industrier satsar på en grön omställning och flera företag som vill etablera sig står på kö i vissa av länets kommuner.
Viktigt med kontinuerliga analyser
Den elnätsanalys som presenterades under våren 2020 har redan blivit inaktuell. I de nya analyserna, som presenterades under sommaren 2021, har fokus legat på att tydligare beskriva elnätskapaciteten i länets 14 kommuner utifrån ett regionnätsperspektiv med prognoser över det framtida effektbehovet fram till 2028 i Norrbotten och norra Västerbotten.
– Utvecklingen går så snabbt att behovet av fördjupade elnätsanalyser blir något som vi kontinuerligt måste ta fram, berättar regionrådet Nils-Olov Lindfors.
Länets kommuner delas in i tre olika grupperingar utifrån tillgänglig effekt. De kommuner som har minst kapacitet är Överkalix, Övertorneå och Haparanda kommun med 0–10 MW ytterligare tillgänglig effekt.
– Kapaciteten i elnätet räcker för de behov vi har nu, men jag ser i dagsläget inte att det finns något intresse från några extremt elintensiva industrier att etablera sig i Övertorneå. Det finns internationella företag som är intresserade av att starta företag i kommunen, men de har alla haft en koppling till besöksnäringen och har inga stora behov av en hög kapacitet i elnäten, säger Anna Andersson, kommundirektör i Övertorneå.
Kommuner med mer effekt
Arjeplog, Arvidsjaur, Kalix, Kiruna och Älvsbyns kommun har alla möjlighet att utöka effektuttaget relativt kraftigt, även om LKAB:s framtidsplaner förstås kommer att påverka förutsättningarna i Kiruna kommun. I Kalix kommun finns en nyare stamnätstation i Djuptjärn som kan bli en viktig resurs för fortsatt utveckling.
Boden, Luleå, Piteå, Jokkmokk, Pajala och Gällivare har alla stamnätsstationer med god kapacitet och framför allt i Boden och Jokkmokk är förutsättningarna för nyetablering goda. I Boden kommer förstärkningar av kapaciteten inom kort som en följd av H2 Green Steels etablering. Och i Gällivare kommer Hybrit och LKAB:s planer att påverka kapaciteten i Gällivare. Gruvverksamheten i Pajala har gett upphov till stora utökningar av kapaciteten och det finns möjligheter till ytterligare förstärkningar. I Piteå och Luleå finns nätförstärkningar planerade.
”Behöver se över våra egna effektbehov”
De industriella satsningarna kommer att få stor inverkan på elförsörjningen i Norrbotten.
– Det här är bara början, det finns många planer för den här regionen. Därför måste vi se över våra egna effektbehov, säger Nils-Olov Lindfors.
För att klara det ökade elbehovet kommer det att behövas en utbyggnad av såväl elnät som elproduktion för att säkerställa att utvecklingen inte hindras, menar Nils-Olov Lindfors:
– Ledtiderna för elnätsutbyggnaden, från idé till färdig ledning, måste bli kortare.
Utan ett väl fungerande elnät blir det svårt att genomföra den gröna energiomställningen, säger han.
En annan utmaning är att de små kommunerna inte har någon möjlighet att bygga de stora industriparker som krävs för att de här företagen ska etablera sig.
–Kommunerna som redan har en välutbyggd infrastruktur med tillgänglig kapacitet är mer attraktiva än de som inte har det. Det kan leda till att de större kommunerna bara fortsätter växa och att de små kommunerna inte kan hänga med. Potentiella investerare är inte intresserade av de långa ledtider som är aktuella för utbyggnaden av elnäten, säger Nils-Olov Lindfors.
Marie Kofod-Hansen