När Anna Jäderström började på Svenska kraftnät 2004 – som första jobb efter sin examen i teknisk fysik – fanns det i princip två stödtjänster på den svenska elmarknaden: en som stabiliserade frekvensen (FCR) och en som såg till att frekvensen återställdes inom en kvart (mFRR). Ett antal större vattenkraftverk bistod med de resurser som behövdes.
– Det säger något om den tiden. Det var ett förutsägbart elsystem där det fanns gott om tid att aktivera resurserna, säger Anna Jäderström, som numera är chef för SvK:s balansmarknad.
Idag har SvK en bredare palett av tjänster som utvecklats i takt med förändrad produktionsmix, fler internationella flöden och snabbare svängningar. Och allt fler aktörer säljer nu effekt till dessa marknader i olika form. Nu finns det sex stödtjänster vars uppgift är att se till att frekvensen ligger stabilt på 50 Hz, då elproduktion och elkonsumtion är i balans. Det är vid frekvensavvikelserna som stödtjänsterna går in och stöttar – oftast under morgontimmarna.
Växande marknad
Det här är en växande och dynamisk marknad. Idag omsätter den runt 1,5 miljarder kronor, och fram till 2024 beräknas den bli dubbelt så stor, runt 3 miljarder kronor. Samtidigt sänks trösklarna för att ta sig in på marknaden, med lägre budstorlekar (från 0,1 MW) och enklare förkvalificering, vilket ger utrymme för fler leverantörer.
– Det är redan nu en hel del nya aktörer som kommit in för att sälja på dessa marknader. Det kan till exempel vara datahallar, fastighetsbolag eller företag som har laddstolpar som kan bidra med förbrukningsflexibilitet.
Men än så länge är intresset inte så stort som man skulle kunna tro, enligt Anna Jäderström.
– Det är en stor tröskel att få in detta på agendan. Det är ju inte företagens kärnverksamhet och våra produkter är inte alltid så lätta att förstå. Jag hoppas att fler företag anmäler sig framöver.
Nytt regelverk på gång
Ytterligare ett hinder är att försäljningen måste gå genom ett balansansvarigt företag, men även här är det förändringar på gång. Inom de närmaste åren kommer tjänsterna att kunna säljas av så kallade balanstjänsteleverantörer.
– Då blir det möjligt för alla typer av företag att leverera direkt till våra marknader. Vi färdigställer nu ett förslag på hur regelverket bör se ut och som sedan ska godkännas av Energimarknadsinspektionen. Det här följer av EU:s direktiv – på sikt är tanken att företagen ska kunna sälja stödtjänster i hela EU, säger Anna Jäderström.
Antalet stödtjänster utökas successivt. Våren 2020 kom den snabba frekvenstjänsten FFR (även kallad Ferrari) som ska leverera inom en sekund – vilket kan passa för batterier och förbrukning. Och vid årsskiftet sätter den nya tjänsten FCR-D (ned) igång. Den ska reglera ned frekvensen när produktionen överskrider konsumtionen, vilket historiskt inte har varit någon utmaning. Men idag är läget annorlunda.
– Det vore väldigt bra om vindkraften kunde vara med och leverera på denna marknad – men det är inte så många anläggningar som anmält sig ännu tyvärr. Det är kanske lite svårt att se businesscaset här och vi behöver bli ännu bättre på att förklara kravbild och stötta i processen, säger Anna Jäderström.
– Här måste vi hitta effektiva sätt att verifiera leveranserna och veta hur man ska mäta hur stor neddragningen har varit.
Nya förslag på gång
I skrivande stund arbetar Svenska kraftnät med ett regeringsuppdrag om hur stödtjänsterna ska utvecklas, vilket ska presenteras i mitten av oktober. Tanken är att man ska se över befintliga frekvenstjänster men även se om det behövs nya former av stödtjänster, till exempel reaktiv effekt och skyddsmekanismer av
olika slag. Men Anna Jäderström vill inte avslöja något på förhand.
Om stödtjänsterna utökas på detta sätt är det ett välkommet inslag i branschen. I en debattartikel i Ny Teknik i våras skrev till exempel Fortums chef för produktionsstyrning, Simon-Erik Ollus att det behövs fler nya stödtjänster för att skapa stabilitet: ”Dagens princip är att lägga alla resurser på brandkåren men inga resurser på det förebyggande brandskyddet.”
Hur stödtjänsterna kommer utvecklas återstår att se. Men en sak verkar säker: stödtjänsterna kommer att bli viktigare framöver. Och de kommer troligen att inkludera allt fler aktörer på ett eller annat sätt.
4 tips till företag som vill bli leverantör av stödtjänster1. Vad kan ert företag erbjuda? Fundera på era möjligheter att styra er elproduktion/elförbrukning.2. Tanka kunskap. Besök Svenska kraftnäts hemsida, där ni också kan anmäla er till en kontaktlista och få nyheter om stödtjänster. De balansansvariga företagen och olika branschorganisationer har också mycket know-how.3. Anmäl intresse via formulär på Svenska kraftnäts hemsida där ni beskriver er anläggning/resurs så utförligt som möjligt och listar era frågor.4. Maila Svk:s funktionsbrevlådor för respektive stödtjänst med era frågor. Ni kan också be om ett videomöte med Svenska kraftnät för ytterligare vägledning.
Johan Wickström
