I småländska Gislaved är siktet inställt på att bli en energimässig pluskommun till 2040. Häri ingår ”accelererade utbyggnader av förnybar energiproduktion”, som det står i kommunens strategidokument.
Som ett led i detta har kommunen nu klubbat igenom att Gislaved Energi ska bilda ett produktionsbolag tillsammans med PLS Energy Systems för att bygga en energipark längs väg 27, där många tunga transporter passerar.
Parken ska bestå av tre komponenter: en solcellspark (2 MW), en vätgasanläggning (0,5 MW elektrolysör) samt ett energilager med återvunna elbilsbatterier (2 MWh).
– Det blir en trestegsraket om finansieringen går i lås. Först bygger vi en solcellspark med ett batterilager och i steg tre bygger vi vätgasanläggningen, säger Hans Brunström, vd på Gislaved Energi.
– I kommunens elektrifieringslöfte från 2021 ingår att man ska utreda möjligheten att anlägga en multitankstation (el och vätgas) i Gislaved och där skulle vi kunna få avsättning för vätgasen. Det finns också en aktör som planerar att bygga vätgasstationer i närområdet och jag tror att vätgasen kan efterfrågas bland tunga transporter framöver.
Unik kombination
Initiativet kommer från bolaget PLS Energy Systems – beläget i orten Hestra, som också ingår i Gislaveds kommun. Företaget har tidigare utvecklat projekt med återvunna batterier i kombination med solel.
– Men den här kombinationen med vätgas är ny och vi har inte sett att den finns någon annanstans, säger Bengt Palmquist, vd på PLS Energy Systems.
– Från början var min idé att göra en lösning som skulle göra Hestra offgrid, men sedan började vi prata Gislaved Energi om att bygga en energipark. Och nu efter ett par år har planerna tagit form på allvar.
Solelen ska antingen lagras i energilagret eller producera vätgas beroende på prisläge. Är det lågt pris kan bolaget köpa el via nätet också till parken. Anläggningen ska styras via en AI-robot, som optimerar produktion och försäljning i realtid beroende på elpriser, vätgasbehov etc. En viktig intäktskälla blir även att sälja tjänster på Svenska kraftnäts frekvensmarknad, där batteriernas snabba reaktionstid passar bra in.
Använda batterier
Det speciella med energilagret är att det består av använda batterier från elbilsfordon. Det handlar om 2 MWh lagringskapacitet som ska inrymmas i tre containrar.
– Efter att batteriernas garantitid i bilen tagit slut får de ett andra liv. En bil behöver väldigt mycket effekt vid start, men vi använder batterierna på ett mjukare sätt. Vi kan använda dem i 20-25 år till. På så sätt blir det ju också en stor miljövinst, konstaterar Bengt Palmquist.
Det blir också billigare. Cyklingskostnaden (att tömma och fylla på batteriet) ligger på halva priset mot nya batterier. Än så länge är dock utbudet av elbilsbatterier ganska lågt, men det lär bli en ordentlig ökning framöver då många av första generationens elbilar faller för åldersstrecket.
Jobbar med finansieringen
Satsningen kommer kosta runt 44 miljoner kronor. Vi hoppas också få stöd till projektet från både EU och staten på olika sätt
– Vi har också ett lokalt näringslivsbolag som jobbar med finansieringslösningar. Företag och privatpersoner kan då vara med och finansiera – det kan skapa ett lokalt engagemang, säger Hans Brunström.
– Det behövs lite nytt tänk i Sverige. Någon behöver börja och dra och ta de första stegen i energiomställningen.
Om all finansiering går i lås är målet att hela anläggningen ska vara i gång till 2024.
Gislaveds energipark
Solel: 4 600 paneler med en total effekt på 2 MW.Elproduktion: 1,85 GWh per år.Vätgasproduktion: 20 ton per år (200 personbilars årsförbrukning).Energilager: 2 MWh lagring – tre 20-fotscontainrar med återvunna elbilsbatterier.
Johan Wickström
