Drygt 100 företag och organisationer har ställt sig bakom uppvärmningssektorns färdplan som togs fram inom ramen för Fossilfritt Sverige.
– Samverkan är nyckeln för att denna sektor ska kunna åstadkomma dessa förändringar och vi kan se att det har skett flera framsteg sedan färdplanen överlämnades till regeringen under våren 2019, säger Kjerstin Ludvig, på Profu och projektledare för innovationsklustret Utvecklingsplattform uppvärmning.
Hon pekar på flera konkreta åtgärder:
– Utfasningen av fossila bränslen går snabbt, det finns ett ökat fokus på att minska plast till energiåtervinning, fjärrvärmebranschen har tagit stora kliv mot negativa utsläpp och vi kan också se att effekt uppmärksammas alltmer även inom uppvärmning.
Efterlyser politiska åtgärder
Men även om mycket görs finns det utmaningar. Det handlar bland annat om att de sista oljepannorna behöver fasas ut i värmeverk och i mindre fastigheter, plasten i restavfallet måste minska rejält och det behövs långsiktiga incitament för negativa utsläpp.
– En del av detta kan inte aktörerna inom uppvärmningssektorn göra själva utan det behövs också politiska åtgärder. Inom färdplansarbetet presenterade vi i höstas vad som krävs av politiken och styrmedel för att komma framåt.
– Politiker måste verka för att fasa ut de fossila bränslena och direktverkande el för uppvärmning av byggnader. Sektorn behöver hjälp med att möjliggöra bio-CCS genom en långsiktighet och det behövs en revision av de styrmedel som påverkar hur mycket plast som går till energiåtervinning. Dessutom behöver skatten på biooljor tas bort för att därigenom få incitament till att fasa ut fossila bränslen, säger Kjerstin Ludvig.
Digital plattform för styrning av energi
Samtidigt pågår det flera intressanta projekt inom uppvärmningssektorn. Under seminariet presenterades några av dessa projekt. Bland annat e-Flex – en digital plattform för handel och styrning av energi som utvecklats av Kraftringen och Regionfastigheter i Skåne tillsammans med fyra företag och organisationer. Arbetet påbörjades förra året och ska pågå till slutet av 2024.
I e-Flex ingår fem testobjekt på sjukhusområdet i Lund. Under nästa år kommer man där genomföra skarpa pilotstudier då man ska köpa och sälja fjärrvärme, fjärrkyla, lågtempererad spillvärme och eleffekt i den digitala plattformen.
– Som energibolag behöver vi skapa incitament för kunderna att anpassa sitt effektuttag. Vi behöver också jobba med effekteffektivisering, säger David Edsbäcker, som arbetar med affärsutveckling inom värme och kyla på Kraftringen.
– Här ser vi att e-Flex kan bidra till att lösa några av de utmaningar som energibranschen står inför och som bland annat orsakas av en ökad väderberoende elproduktion, kapacitetsbrist i elnätet och ökad elanvändning inom transportsektorn och där Boverkets byggregler driver på en ökad eluppvärmning, fortsätter David Edsbäcker.
Målsättningen med projektet är att skapa ett flexiblare och mer robust energisystem genom att automatiskt låta kunden anpassa sitt energiuttag beroende på hur förutsättningarna ser ut i det överliggande energisystemet. Energibolag och fastighetskunderna ska dela på den vinst och miljönytta som detta ger.
– Många fastighetsbolag har dessutom en outnyttjad resurs i form av spillvärme. Den vill vi ta tillvara och det ingår också i e-Flex, säger David Edsbäcker.
Elektrobränsle i Örnsköldsvik
Ett annat projekt där samverkan mellan olika parter är centralt är den kommande produktionen av elektrometanol i Örnsköldsvik. Ett stenkast från Övik Energis kraftvärmeverk Hörneborgsverket kommer Sveriges första kommersiella anläggning – FlagshipOne – för produktion av elektrometanol att byggas. Bakom initiativet står Göteborgsbolaget Liquid Wind, som utvecklar och bygger storskaliga anläggningar för framställning av elektrometanol. Det koldioxidfria bränslet framställs av vindkraftsbaserad el och koldioxid från biokraftvärmeverket. I industriprojektet ingår även Siemens Energy och Alfa Laval.
– Det som driver projektet är att sjöfarten behöver bränsle som är energitätt och har låg miljöpåverkan. Där finns en stor efterfrågan på ett koldioxidfritt bränsle, säger Rickard Pellny, strateg på Övik Energi.
– På Övik Energi har vi har lång erfarenhet av industrisamarbeten inom det industriområde där FlagshipOne ska byggas. Där finns bland annat tillräckligt med elkapacitet, tillgång till processånga, tillgång till kyla från fjärden och biogen koldioxid som är lättillgängligt, säger Rickard Pellny.
Anläggningen i Örnsköldsvik blir företagets första och r 2024 beräknas produktionen av elektrometanolen komma i gång. Liquid Winds mål är att bygga 500 sådana anläggningar runt om i världen.
Potential på 10 miljoner ton bio-CCS
I FlagshipOne används koldioxiden från kraftvärmeverket (CCU), men i många kraftvärmeverk kommer det framöver snarare handla om att lagra koldioxiden (CCS). Om koldioxiden kommer från biobränsle så innebär en lagring att det blir minusutsläpp av koldioxiden, vilket också ses som en av de mest intressanta teknikerna för att få negativa utsläpp.
Jenny Gode, senior konsult vid Profu, har lett ett omfattande projekt kring bio-CCS i fjärrvärmesektorn som initierats av Energiforsk och som avslutades i februari.
– Uppvärmningsbranschen har en potential på över 10 ton minusutsläpp av biogena utsläpp och det finns redan nu konkreta planer på projekt på 1 ton negativa utsläpp för år 2030, säger Jenny Gode och fortsätter:
– Det här är en beprövad teknik, men det handlar om en ny tillämpning vilket kan ge Sverige exportmöjligheter av kunskap. Men för att projekten ska förverkligas krävs en långsiktig finansiering, för detta är rätt kostsamt.
Det finns ett driftstöd för bio-CCS, men det räcker inte menar Jenny Gode och pekar på att det på längre sikt även behövs olika marknadslösningar.
– Just finansiering är en av de forskningsområde som vi behöver analysera vidare och som Profu tillsammans med Energiforsk tittar vidare på i ett fortsättningsprojekt, säger Jenny Gode.
Handbok för att minska plastmängden
En fråga som har varit mycket debatterad under senare år är plast i avfall vilket orsakar fossila utsläpp. Här har regeringen lagt på avfallsförbränningsskatt för att mindre mängder plast ska förbrännas. Energibolagen har varit kritiska till detta och menar att de inte har rådighet över att plasten slutligen hamnar hos dem. Det krävs att flera aktörer samverkar för att det ska ske en förändring.
Energiföretag, kommuner och fastighetsägare har därför i ett projekt inom Värmemarknad Sverige tagit fram en handbok för att minska plast till energiåtervinning. Boken gavs ut i februari och omfattar goda exempel, initiativ och åtgärder för att en minskad mängd plast ska hamna i energiåtervinningen.
Ett av de företag som har ingått i projektet är Akademiska Hus, som bygger och förvaltar högskolor och universitet runt om i hela landet och har 16 olika energileverantörer.
– Vårt mål är att hela värdekedjan från bygge till drift av våra byggnader ska vara klimatneutrala till 2035. Hälften av vår klimatpåverkan kommer från energileveranser. Där behöver vi därför jobba mycket med driften för att klara våra mål, säger Li Lövehed, gruppchef för energi och teknik på Akademiska Hus.
– Som fastighetsägare är vi en del av problemen eftersom vi genererar plastavfall, men vi är också en del av lösningen och vi behöver ge våra brukare bra förutsättningar att minska den fossila plasten och se till att det finns bra förutsättningar att sortera plastavfallet. Men det är en komplex fråga och vi kommer att jobba med lokala delprojekt för att gå vidare med detta, säger Li Lövehed.
Att kedjan med plast från tillverkning till återvinning är komplex är något som Jenny Sahlin vid Profu håller med om. Hon har varit projektledare för handboken och en uppföljare är redan på gång.
– Redan vid lanseringstillfället av handboken efterfrågade många om en uppföljare med ett bredare anslag än enbart värmemarknadens aktörer. Det har vi börjat arbeta med nu och vi kommer att involvera producenter och tillverkare av plast, säger Jenny Sahlin.
FaktaVärmemarknaden omsätter 100 miljarder kronor och 100 TWh per år. Fjärrvärmen är största uppvärmningslaget i flerbostadshus och lokaler, medan de eldrivna teknikerna som bland annat värmepumpar är störst i småhusen
Ann-Sofie Borglund
