Den svenska elanvändningen förväntas bli fördubblad fram till 2045. Den nya elproduktionen beräknas till stor del komma från vindkraft och där kan anläggningarna till havs stå för ett rejält tillskott
I höstas blev det också klart att anslutningsavgiften från de havsbaserade vindkraften ska byggas ut och bekostas av Svenska kraftnät och inte av vindkraftsbolagen. Ett viktigt besked menade många vindkraftsexploatörer. Dessutom presenterade regeringen i februari i år landets första havsplaner där man pekar ut lämpliga områden.
Hos Svenska kraftnät finns nu ansökningar om nätanslutning för 42 unika områden på totalt 125 GW. Av dessa överlappar cirka 35 GW varandra, så potentialen är i praktiken 90 GW. Det kan jämföras med att det i hela Europa finns cirka 22 GW havsbaserad vindkraft installerad.
Vattenfall är det bolag som kommit längst i arbetet med havsbaserad vindkraft i svenska vatten. De har 20 års erfarenhet av havsbaserad vindkraft och är en ledande aktör i Europa både för utveckling och drift.
– Nu börjar även den svenska marknaden bli mogen och vårt primära fokus är södra Sverige där vi nu har tre ansökningar klara. Dessa vindkraftsparker har en sammanlagd kapacitet på 2 500 MW (2,5 GW) installerad effekt, säger Johnny Ståhlberg, projektledare och ansvarig för Vattenfalls havsbaserade vindkraftsprojekt i Sverige.
Ansökningarna gäller vindkraftsparker i Kriegers Flak, Stora Middelgrund och Kattegatt syd, vilka samtliga ligger i elprisområde 3 eller 4. Vattenfall hade ytterligare ett projekt planerat – Taggen – som låg utanför Sölvesborg, men det fick läggas ner 2019 efter tio års projektarbete till följd av att Försvarsmakten sagt nej till projektet.
Kriegers flak har kommit längst
Det som har kommit längst av Vattenfalls projekt är vindkraftsparken Kriegers flak som ligger i Östersjön, tre mil söder om Trelleborg. På den danska sidan av detta område har Vattenfall redan byggt en vindkraftspark och på den tyska sidan finns en vindkraftspark sedan 2015. Tillståndet för den svenska delen kom redan 2006, men tillstånden för anslutningsnätet överklagades och marknadsförutsättningarna saknades.
I den ursprungliga planen var det tänkt att Vattenfall skulle bygga 128 vindkraftverk, men idag kan 35–45 verk producera lika mycket energi (2,6 TWh/år).
– 2017 tog vi ett omtag av projektet och påbörjade nya moderna tillstånd. Teknikutvecklingen har gått och fortsätter gå väldigt snabbt. Det är en svårighet när vi söker tillstånd, för vi behöver ta höjd för en större park än vad vi faktiskt bedömer vid ansökningstillfället, säger Johnny Ståhlberg och fortsätter:
– En större park innebär ur vissa aspekter en större miljöpåverkan, så man vill ju inte söka för en större park än vad man faktiskt tror är fallet. För just Kriegers flak sökte vi för vindkraftsverk på 280 meters totalhöjd och många skakade på huvudet åt oss, men nu är det sådana höjder man inom närtid bygger på.
Delar av vindkraftsområdet på Kriegers flak har på senare år klassats som ett Natura 2000-område. Det har gjort att Vattenfall behövt göra grundliga miljöstudier som bland annat omfattar rev, fågel, fisk och tumlare i området. För att minimera påverkan kommer verken att placeras på tillräckligt avstånd från känsliga naturtyper.
Det blir svårt att planera när det är så ovisst hur lång tid det tar för regeringen att godkänna en ansökan.
Väntar på regeringens besked
Natura 2000-tillståndet blev klart i mars 2021 och kompletterade den ansökan som lämnades in till regeringen 2018. Regeringen behöver godkänna ansökan för vindkraftsparken eftersom den ligger i ekonomisk zon.
– Vi förstår att det tar lång tid att godkänna ansökan eftersom det är komplexa frågor, men här går teknikutvecklingen så snabbt och det blir svårt att planera när det är så ovisst hur lång tid det tar för regeringen att godkänna en ansökan, säger Johnny Ståhlberg.
– När ansökan för byggnationen är klar behöver vi ansluta parken till en anslutningspunkt. Den slopade anslutningsavgiften är ett välkommet beslut, men det är fortfarande flera oklarheter hur och när den ska implementeras.
Johnny Stålberg anser att även havsplanerna har varit viktiga för framtida satsningar. Samtidigt tycker han inte att det är klart hur en expandering av stamnätet ska synkroniseras med de beslutade havsplanerna.
– Det är inte självklart hur dessa beslut ska samspela med varandra eller vilket tidsspann det handlar om, säger Johnny Ståhlberg.
– Vi behöver få en tydlighet i hur stamnätet ska se ut för det kommer även att påverka utformningen av våra vindkraftsparker, så det är rätt brådskande att vi får besked var anslutningspunkten kommer att bli och hur vi passar in i Svenska kraftnäts nya direktiv, säger Johnny Ståhlberg vidare.
Efter att en ansökan är godkänd återstår att färdigställa design, göra fler bottenundersökningar och upphandling av komponenter. Om ett investeringsbeslut tas omkring 2025 bör parken kunna leverera 2028.
– Det bygger på att vi får tydliga spelregler inom kort, annars skjuts vår tidsplan framåt i tiden, säger Johnny Ståhlberg.
Många kommuner säger nej till havsbaserad vindkraft och då handlar det om de vindkraftsparker som inte är i ekonomisk zon, det vill säga de som är maximalt 2,2 mil från land (12 nautiska mil).
– Vi har därför valt att lägga våra parker långt från kusten där de inte har lika stor visuell påverkan från land och vi har mött relativt lågt motstånd med våra projekt, menar Johnny Ståhlberg.
Njordr har lång havserfarenhet
Ett annat företag som har långtgående planer för havsbaserad vindkraft är Njordr Offshore Wind. Bolaget är ett joint venture (samriskbolag) mellan norska Njordr och Vindkraft Värmland som utvecklar, projekterar och bygger havsbaserad vindkraft.
– Njordr har erfarenhet från vindkraft både på land och till havs, medan Vindkraft Värmland har stor kunskap inom vindkraftsrelaterad analys samt vindresursestimering. I Norge har vi också medarbetare som tidigare har jobbat inom oljeindustrin, så de har lång erfarenhet av verksamhet till havs, vilket gör att våra kompetenser kompletterar varandra, säger Niclas Erkenstål, operativ chef på Njordr Offshore Wind.
– När vi letar efter områden för vindkraft så försöker vi hitta områden med så lite konflikter som möjligt och som samtidigt har bra vindförutsättningar, berättar Niclas Erkenstål vidare.
De projekt som Njord Offshore Wind arbetar med i Sverige är dels ett projekt fem mil öster om Stockholms yttersta skärgård (Baltic Offshore Delta), dels utanför Blekinges kust (Baltic Offshore Beta). Båda projekten ligger flera mil från land och finns därmed i den ekonomiska zonen.
– Men det finns fortfarande utmaningar, särskilt eftersom Försvarsmakten är restriktiv till vindkraft till havs, säger Niclas Erkenstål.
Fortsatt dialog med försvarsmakten
Det projekt som har kommit längst är Beta som omfattar en vindkraftpark med kring 200 vindkraftverk som ska producera 12–14 TWh. I januari i år blev de klara med samrådsprocessen. Nästa steg är att genomföra en rad studier kring djur och natur i havsmiljön, för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Därefter kommer MKB och tillståndsansökan lämnas in till regeringen.
– Baserat på de yttranden vi fått från olika myndigheter ser det bra ut för Beta. Det förutsätter att vi gör flera analyser, men vi har fått positiva signaler. Försvarsmakten har dock sagt nej till projektet i dess nuvarande utformning, men vi arbetar aktivt för en dialog och kommande samsyn kring projektet. Målet är att anläggningarna ska vara i gång till 2030–2031, säger Niclas Erkenstål och fortsätter:
– Men vi hoppas att tillståndsprocessen ska snabbas upp, så att vi kan bygga detta tidigare.
Motsvarande arbete pågår för Delta, som omfattar en vindkraftspark på 20 TWh, och där blev man klar med samrådsprocessen i februari i år. Man hoppas kunna lämna in en tillståndsansökan i slutet av nästa år.
Positivt med slopade anslutningsavgifter
Precis som för Vattenfall är Njordr Offshore Wind positiva till regeringens besked om havsplaner och anslutningsavgiften.
– De slopade anslutningsavgifterna är viktiga för förutsägbarheten och den påverkar investeringskostnaden och möjligheterna att satsa. Svenska kraftnät kommer att ha en central del i utbyggnaden av havsbaserad vindkraft och här behöver vi snart få besked var anslutningspunkterna kommer att ligga, säger Niclas Erkenstål.
Enligt Svenska kraftnät pågår deras arbete med var anslutningspunkterna kommer att ligga och besked om var de ska placeras kommer att presenteras i samband med att uppdraget redovisas till regeringen den 15 juni.
FaktaVattenfall har tre aktuella ansökningar för havsbaserad vindkraft. Kriegers flak i Östersjön beräknas producera omkring 2,6 TWh, Stora Middelgrund med produktion på 3-3,6 TWh och Kattegatt syd har en beräknad produktion på cirka 5 TWh.Njordr Offshore Wind har två pågående projekt för havsbaserad vindkraft, Baltic Offshore Delta öster om Stockholm som beräknas producera 20 TWh och Baltic Offshore Beta utanför Blekinges kust som ska producera omkring 12–14 TWh.Processen för att utveckla ett havsbaserat vindkraftsprojekt innehåller flera steg. Den genomsnittliga tiden från påbörjad förstudie till att projektet är byggklart är i omkring 7–10 år. Processen omfattar:
Steg 1 – Identifiera lämpliga områden
Steg 2 – Detaljerad förstudie
Steg 3 – Samråd & tillståndsprocessen (inklusive att göra en miljökonsekvensbeskrivning, MKB)
Steg 4 – Skicka MKB och tillståndsansökan till regeringen, om vindkraftparken ligger i ekonomisk zon. Om parken däremot ligger närmare land ska MKB och ansökan skickas till berörd länsstyrelse. Kommunen kan stoppa utbyggnaden genom det kommunala vetot.
Ann-Sofie Borglund
