Den franska kärnkraften har blivit ett slagträ i den svenska debatten, bland annat påstås det att franska elpriser är lägre än de svenska. Det är på ett sätt sant. Eftersom priset till konsumenter till viss del är subventionerat och reglerat. Men el kostar inte mindre i Frankrike än den gör i Sverige. Och någon måste i slutändan betala. I Frankrikes fall ser det ut som att skattebetalarna får ta en stor del av notan.
Denna sommar är marknadspriset på el i Frankrike rekordhögt och Frankrike som normalt är en stor exportör av el måste importera dyr el från grannländerna. Under till exempel tredje veckan i juli var genomsnittspriset på den franska marknaden 475,48 €/MWh, bara marginellt lägre än i Italien som hade högst priser i hela Europa. Samma vecka var priset i södra Sverige (elområde 4) på 132,90 €/MWh.
Hälften av reaktorerna stod stilla
Bakgrunden är de utmaningar som den franska kärnkraften har haft. Frankrike har 56 kärnkraftsreaktorer som normalt står för cirka 70 procent av den el som landet använder (inklusive export). Men hälften av alla kärnkrafsreaktorer i Frankrike stod stilla i juli. Det har inneburit att kärnkraftsel i sommar inte kunnat leverera ens hälften av sin totala kapacitet.
Enligt RTE (motsvarigheten till Svenska kraftnät) låg kärnkraftverkens kapacitet i juli på i snitt runt 23-24 GW, jämfört med total installerad kapacitet på 61,4 GW. (Hittills i augusti är produktionsförmågan något högre, kring 26-27 GW.) Det innebär att kärnkraften för närvarande står för kring 60 procent av den totala franska elproduktionen. Men den totala produktionen är så låg att Frankrike, som varit nettoexportör av el i årtionden (upp till 70 TWh netto årligen den senaste decenniet), nu tvingas importera el från sina grannländer.
Problemen med kärnkraftverken har tre orsaker.
- I 12 reaktorer pågår undersökningar och åtgärder av korrosionsskador. Dessa har visat sig värre att hantera än man först trodde, och väntas nu ta år att åtgärda. Dessvärre är det de nyare och större kärnkraftverken som drabbats av korrosionsskador. Skadorna anses nu bero på en förändring i konstruktionen, jämfört med den ursprungliga (som användes i de äldre och opåverkade verken).
- I 16 reaktorer utförs planerat underhåll och uppgraderingar. Underhållsbehovet är stort och eftersatt, och dessutom försenat på grund av covid.
- Upprepade värmeböljor och den värsta torkan sedan mätningar började göras 1958 gör att vattennivåerna i Frankrikes floder är lågt och vattnet varmt, vilket gör att vissa kärnkraftverk som kyls med flodvatten varit tvungna att stänga eller dra ned produktionen vid flera tillfällen under sommaren. En viss produktionsnivå måste dock hållas för att kunna upprätthålla balansen i elnätet. Sedan en dryg vecka (den 6 aug) levererar till exempel kärnkraftverket i St Alban med en total kapacitet på 2 600 MW endast 700 MW.
Förseningar av nya anläggningar
Förutom problemen med de befintliga kärnkraftverken lyfter RTE fram förseningar av bygget av kärnkraftverket i Flamanville och upprepade förseningar av nya anläggningar för förnybar produktion (i huvudsak vindkraftsparker till havs, solelsanläggningar och, i mindre utsträckning, landbaserad vindkraft) som förklaringar till att Frankrikes elförsörjningsläge är så bekymmersamt, och kommer att fortsätta vara det i flera år. Vintern 2021-2022 förutspås likna den förra. Först under åren 2024-2026 väntas en gradvis förbättring av försörjningsläget i Frankrike, enligt RTE.
Men redan nu har produktionstappet under sommaren givetvis stor betydelse för Frankrike och närliggande länder. Nettoexporten till Italien, som i hög grad är beroende av el från Frankrike, har fortsatt, men från Storbritannien, Tyskland, Schweiz och Belgien flödar dyr el från främst gas- och kolkraftverk in i Frankrike.
Dessutom har upprepade värmeböljor gjort att efterfrågan på el i Frankrike liksom många andra länder på kontinenten varit högre än normalt samtidigt som värmen och den svåra torkan gör att tillgången på vattenkraft är lägre än normalt. Enda trösten är att tillgången på solel varit hög mitt på dagarna när det varit som varmast.
För att lindra effekterna av höga elpriser för konsumenter och företag tvingade president Macron elproduktionsbolaget EDF att under perioden april–december i år sälja ytterligare 20 TWh el till subventionerat pris. EDF, som producerar all kärnkraftsel i Frankrike, går normalt med förlust i sin konsumentverksamhet, och måste sedan tidigare sälja en fjärdedel av sin kärnkraftsel (100 TWh) till sina konkurrenter till subventionerat pris, för närvarande 0,0462 euro per KWh (46 öre/KWh).
Mer gas- och kolkraft ersätter
Bortfallet av kärnkraftsel har kompenserats med utökad produktion av dyrare kolkraft och naturgasbaserad inhemsk el och inköp av el på den öppna marknaden. För att uppfylla sina åtaganden har EDF har alltså fått köpa dyr el till marknadspris och sälja den billigt till kontrakterade och/eller lagstiftade priser.
Facit för EDF:s del är en nettoförlust på 5,3 miljarder euro under första halvåret 2022. Men EDF är en internationell koncern och den franska verksamheten har gått sämre än så. Högre priser höjde visserligen resultatet med cirka 4 miljarder euro. Men de reglerade elpriserna har kostat bolaget 6,2 miljarder euro. Och bortfallet av 27,6 TWh i kärnkraftsproduktionen jämfört med första halvåret 2021 gjorde att EDF tvingades köpa in externt producerad el till mycket höga priser, vilket minskade rörelseresultatet med cirka 7,3 miljarder euro. Även den historiskt låga vattenkraftsproduktionen sänkte rörelseresultatet med 1,4 miljarder euro.
EDF ägs till 84 procent av den franska staten, som är på väg att nationalisera bolaget. Trots detta lämnade EDF den 9 augusti in en stämning av den franska staten på 8,3 miljarder euro som man vill ha som kompensation för de merkostnader som beräknas uppstå på grund av påbudet att sälja ytterligare 20 TWh el till subventionerat pris. Oavsett hur detta slutar så blir det skattebetalarna som får betala notan, även om det inte syns på elräkningen.
Macron uppmanar till energisparande
EDF räknar trots produktionsproblemen med att kunna leverera totalt 280–300 TWh kärnkraftsel i år. Men den gas och det kol som nu går åt till elproduktion driver inte bara upp elpriset, utan naggar även på svårfyllda vinterlager. Det driver upp priset på gas, som 40 procent av de franska hushållen behöver för värma sina hem i vinter.
Fram till i sommar har franska politiker litat till subventioner och prisregleringar för att dämpa de negativa effekterna av de höga energipriserna. Men på självaste nationaldagen, den 14 juli, tog Macron bladet från munnen och meddelade att fransmännen även måste spara energi. Närmare bestämt ska 10 procent av den nuvarande energikonsumtionen bort till 2024.
Macron talade om att det behövs en allmän mobilisering bland hushåll, företag och myndigheter för att spara energi eftersom Ryssland sannolikt kommer att strypa gastillförseln till Europa. Och det handlar inte bara om morötter. Till exempel bötfälls butiker som har öppna dörrar med luftkonditioneringen på och starkt upplysta skyltar.
Här kan du se den franska elproduktionen i realtid.
Carl Johan Liljegren
