– Det råder både en utbudskris och en efterfrågeboom samtidigt. Utbudskrisen blev tydlig i pandemin och kriget i Ukraina har accentuerat dessa problem. Det går att göra en lång lista på olika råvaror och komponenter från Ryssland och Ukraina som energibranschen är beroende av, säger Niclas Sigholm, vd på Sigholm och pekar på bland annat stål, ammonium och nickel.
Många trodde att problemen med leveranserna av olika komponenter skulle vara borta när coronapandemin klingade av, men eftersom det fortfarande är stora nedstängningar i framför allt Kina så har problemen fortsatt. Det är exempelvis tio gånger dyrare att transportera en container idag än före pandemin och därtill är leveranstiderna rejält förlängda.
Ökade bränslekostnader
Andra problem är bristen på bränslen som bioolja, RT-fis, pellets och biobränsle och att priserna på bränslen ökar. Ytterligare faktorer som påverkar kostnaderna för energibolagen är rejält dyrare råvaror.
Priserna på rad råvaror har ökat den senaste 12-månadersperioden enligt IEA (International Energy Agency). Det handlar bland annat om kisel (som används i bland annat solceller) som har ökat med fyra gånger, stål (som används i bland annat fjärrvärmerör) som har ökat med 50 procent och koppar (används i kraftledningar) som har ökat med 70 procent.
– Vi har därmed brutit det långgående trenden med att priserna för satsningar inom förnybart har sjunkit. Samtidigt så har priserna för naturgas och kol ökat ännu mer, så att producera med förnybart blir ändå lägre än alternativen, säger Arne Bergvik, energistrateg på Sigholm.
– Även fast kostnaden för förnybart har ökat så har elpriserna ökat desto mer. Energibolagen kan med andra ord ta ut de ökade kostnaderna på sina kunder – än så länge, säger Arne Bergvik vidare.
Kraftig ökning av efterfrågan
Parallellt med problemen med utbudet så finns det en kraftig efterfrågeökning på förnybar energi, vilket beror på en ökad elektrifiering och att man i Europa vill minska beroendet av rysk energi.
– Det finns samtidigt väldigt god tillgång på kapital i form av bland annat pensionspengar, vilket gör att de massiva investeringarna kommer att fortsätta. Det gör att efterfrågan på råvaror kommer att fortsätta vara stark trots att inflationen är drivande, säger Niclas Sigholm.
Sedan 2019 har kostnaden för att producera el i Europa ökat rejält. 2019 var kostnaden för att producera el med gaskraftverk i snitt 33 euro/MWh och med kolkraftverk i snitt 42 euro/MWh. Idag är motsvarande kostnad för gaskraften cirka 430 euro/MWh och kolkraften 280 euro/MWh.
– Inkluderat är också priserna för utsläppsrätter, som nästan har tredubblats under perioden. Det är idag svårt att producera el i Europa under 3,50 kronor/kWh, säger Arne Bergvik.
Vad innebär då dessa stora omvärldsförändringen i praktiken för energibolagen?
När både elpriser och fjärrvärmepriser ökar blir det extra viktigt att kommunicera de ökade priserna med kunderna på ett bra sätt, för det är inte lätt för kunderna att överblicka och förstå varför priserna ökar så mycket menar Niclas Sigholm och Arne Bergvik. Nästa steg är att visa på vad energibolaget kan erbjuda kunderna för att de ska kunna använda mindre energi.
– Det ger tydliga incitament för kunder att energieffektivisera och här bör energibolagen hjälpa dem med olika typer av energitjänster, säger Niclas Sigholm.
– Ska man hjälpa kunderna att komma från de dyraste timmarna, ska man prissätta el och fjärrvärmen så att det snabbt ger ett genomslag för kunderna, så att de får ett incitament att spara energi, säger Niclas Sigholm.
Komponentbrist försvårar ytterligare
Ytterligare ett problem är att energibolag tvingas lägga ner projekt till följd av att de inte får tag i komponenter. Vissa leverantörer svarar inte ens på offertförfrågan, därför att de helt enkelt inte kan leverera.
– Vi ser också att leverantörer lämnar offerter som endast räcker i 48 timmar, annars gäller inte priset. Det leder till en stress i beslutsfattande på energibolag och det är lätt hänt – om man inte har koll på sin data och sin konsumtion – att i en bristsituation köpa på sig för mycket, säger Niclas Sigholm och poängterar hur viktigt det är att företagen har korrekt informationsdata över sina tillgångar och underhållsbehov.
– Då tar man besluten utifrån fakta och inte utifrån känslor, vilket annars är risken när man blir stressad, säger Niclas Sigholm.
Därutöver behöver energibolagen bygga tätare relationer med sina kritiska leverantörer, så att de vet vad leverantörerna kan leverera. Det är också bra att samarbeta med andra energibolag, för att därigenom minska riskerna, till exempel kring reservdelslager och kritiska komponenter.
Det är en omskakande snabb marknadsförändring hos många energibolag. Detta är inte business as usual.
”Tillsätt fler personer på inköp”
Hur väl är energibolagen riggade för den situation som nu sker?
– Det är en omskakande snabb marknadsförändring hos många energibolag. Detta är inte business as usual, säger Arne Bergvik och han får medhåll från Niclas Sigholm.
– Energibolag behöver göra en förflyttning genom att exempelvis tillsätta fler personer på inköp för att hantera kontakter med leverantörer, öka insatserna i kommunikativa åtgärder eller ökat antal personer som kan inköp som kan säkra flera typer av bränslen, säger Niclas Sigholm och fortsätter:
– Om man inte gör några sådana praktiska förändringar då jobbar man ju på som business as usual och då kommer man knappast att prestera annorlunda mot vanligt, trots att det är det man behöver. Här blir ledskapet viktigt, för utvecklingen går fort nu. Man måste ta sin egen situation och kundernas situation allvar, avslutar Niclas Sigholm.
Ann-Sofie Borglund
