Elektrifieringen av fordonsflottan går snabbt framåt. Idag rullar runt 140 000 helt drivna elbilar på Sveriges vägar, en dryg fördubbling på ett år. Och under de närmaste fyra åren kommer denna siffra nästan femdubblas, enligt myndigheten Trafikanalys prognoser.
Utvecklingen ställer stora krav på snabb utrullning av ny laddinfrastruktur. Även här går kurvan stadigt uppåt men inte lika snabbt som för bilarna. Idag finns drygt 15 200 laddpunkter, en ökning med drygt 20 procent sedan maj 2021.
För elnätsföretagen innebär denna utveckling att det blir fler elkunder och nya affärsmöjligheter. Men samtidigt finns stora utmaningar för att klara av att leverera den tillkommande effekt som krävs för alla nya laddpunkter.
Nytt verksamhetsområde
Det är bakgrunden till Energiföretagens satsning på e-mobilitet, som är ett nytt verksamhetsområde för organisationen.
– Det är ju en enorm utveckling där prognoserna pekar rakt uppåt och där många av våra medlemsföretag blir påverkade. Därför är detta ett viktigt område för oss, säger Martin Olin, som ansvarar för e-mobilitet på Energiföretagen.
Genom EU:s Ren energi-paket som träder ikraft i sommar får dock inte elnätsföretag äga laddpunkter. (Dock kan det bli aktuellt med enstaka undantag i framtiden, vilket Ei utreder nu.) Däremot är det ju elnätsföretagens ansvar att ansluta laddpunkterna till nätet.
Den stora utmaningen för många elnätsföretag är kapacitetsfrågan. I en del fall har laddoperatörer fått vänta länge innan de fått effekten levererad, till exempel det norska bolaget Recharge som nu ska rulla ut 1 000 laddpunkter i Sverige.
– Elnätskapaciteten är utmanande, framför allt när det gäller anslutning av snabbladdare med höga effekter. Det kräver en hel del utredningar kring konsekvenser och påverkan för elnätet, säger Martin Olin.
– Och om det kommer många ansökningar på kort tid kan det bli tufft. För elnätsbolagen gäller det att se till helheten – man har ju ansvar för alla kunder i sitt nät. Det gäller att ha ett elsystem i balans och där kan ju till exempel batterier och efterfrågeflexibilitet stötta systemet på sikt.
Flexibla nätavtal
En aktuell fråga som man tittar på är möjligheten att införa så kallade flexibla nätavtal på platser i nätet med kapacitetsbrist.
– Med ett flexibelt avtal kan en kund, i det här fallet laddoperatören, nyttja sin abonnerade effekt fullt ut så länge det finns kapacitet i elnätet. I sällsynta situationer, när akut kapacitetsbrist riskerar att uppstå, tillåter kunden att elnätsägaren tillfälligt styr ned uttaget av effekt. Fördelen är att man kan installera fler laddstationer i ett tidigare skede, innan tidskrävande nätförstärkningar är på plats, säger Martin Olin.
Den storskaliga utbyggnaden av infrastruktur kommer vara komplex – det är dyrt att gräva upp gator och det finns ibland en osäkerhet kring de faktiska behoven på sikt. De större elnätsföretagen har ofta en organisation och resurser att ta tag i och analysera frågorna, medan det kan vara mer utmanande för de mindre företagen.
– Det är viktigt att elnätsföretagen kan lära av varandra och att vi samordnar oss i branschen, då blir det också enklare för laddoperatörerna som kommer ansluta laddstationer i många olika nätområden. säger Martin Olin.
"Vi måste förstå varandras perspektiv"
Hittills har Energiföretagen startat två arbetsgrupper med medlemsföretag – en för elnät och en för laddinfrastruktur – där tanken är att man ska ta ett helhetsgrepp på branschgemensamma frågor som rör laddinfrastruktur, till exempel remisser på kommande regelverk, kontakter med myndigheter samt att utbyta erfarenheter med varandra.
Det behövs också samordning med övriga aktörer, menar Martin Olin. Det är många inblandade aktörer i denna nya infrastruktur som energiföretagen behöver ha en dialog med: kommuner, regioner, fastighetsägare, laddoperatörer och slutkunder.
– Vårt fokus är ju att möjliggöra att utbyggnaden av laddinfrastruktur sker i takt med marknadens behov. Vi måste förstå varandras perspektiv och hur vi kan arbeta effektivt, säger Martin Olin.
Johan Wickström