En central del i revideringen av förnybartdirektivet är hållbarhetskriterierna för biobränsle och under sommaren 2021 föreslog EU-kommissionen nya, hårdare regler för bioenergi i direktivet. Dessutom har EU-kommissionen föreslagit delegerade akter för kaskadanvändning av biomassa. Kaskadanvändning innebär att skogsindustrin primärt ska producera långlivade produkter som exempelvis brädor, kartonger eller blöjor, därefter återvinna och i sista hand ska biomassan gå till förbränning.
– Vi tycker att principen med kaskadanvändning av biomassa är bra, men det är svårt att reglera den genom lagstiftning. I Sverige avverkar vi ju inte träd till bioenergi, eftersom priset på virke är flera gånger högre än grot. Det gör att vi nästan uteslutande använder rester från andra verksamheter, säger Raziyeh Khodayari, ansvarig för miljö, hållbarhet och tillförsel på Energiföretagen.
– Desto mer oroande är Europaparlamentets förslag, säger Raziyeh Khodayari vidare.
Ny definition av skogsbränslen
Det var den 14 september i år som Europaparlamentet röstade igenom förslaget till Förnybartdirektivet, då med flera skarpare lagförslag än vad EU-kommissionen föreslagit. Europaparlamentet vill bland annat att värme- och kraftvärmeverk med en sammanlagd effekt av biomassa på minst 7,5 MW ska omfattas av hållbarhetskraven. Idag är gränsen 20 MW.
De vill också införa en ny definition av primära skogsbränslen, vilket innebär att användningen av restprodukter från skogen, som exempelvis grenar och toppar (grot) och brand- och insektsskadade träd kommer att begränsas och på sikt fasas ut. Dessa restprodukter för ungefär 20 procent av den tillförda energin i svenska värmeverk.
– Här ser vi det största hotet för användningen av fasta biobränslen i den svenska fjärrvärmebranschen. När man bygger en biobränsleanläggning i Sverige behöver man ha en säkerhet att det finns tillgång på biobränsle. Om Europaparlamentets förslag går igenom kan det stoppa energibolagen att bygga nya anläggningar, säger Raziyeh Khodayari.
EU-kommissionens egen forskningsorgan JRC (Joined Research Center) redovisar i sin egen rapport från 2021 att grot och andra rester från skogsverksamheter är hållbara. Detta avseende kriterier om bevarande av biologisk mångfald och andra miljömål.
– Trots detta vill Europaparlamentet begränsa och fasa ned användningen av grot, utan att ha gjort en konsekvensanalys, påpekar Raziyeh Khodayari.
Europaparlamentet vill också inleda en nedfasning av så kallade primära skogsbränslen till 2030 och dra in allt ekonomiskt stöd till dessa bränslen. Det är då oklart om svenska värmeverk som använder primära skogsbränslen kan få ekonomiskt stöd från Klimatklivet och Industriklivet eller stöd för att bygga bio-CCS-anläggningar.
Om Europaparlamentets förslag går igenom kan det stoppa energibolagen att bygga nya anläggningar.
Allvarliga konsekvenser för energiförsörjningen
Profu har, på uppdrag av Växjö Energi, Kraftringen och Stockholm Exergi, gjort en analys vad det kan få för konsekvenser för den svenska energi- och transportsektorn om parlamentets förslag genomförs. Den visar att påverkan på fjärrvärmeleveranser är betydande eftersom fjärrvärmen blir dyrare. Det försämrar även den svenska effektbalansen och ökar utsläppen av växthusgaser.
Enligt analysen beräknas systemkostnaderna för energi och transporter öka med 7–8 miljarder euro den kommande 25-årsperioden. De ökade kostnaderna bedöms leda till att leveranserna av svensk fjärrvärme minskar med cirka 30–40 procent. Det i sin tur leder till en övergång till andra uppvärmningsalternativ, framför allt elbaserade uppvärmningsformer. Om fjärrvärmen minskar, så minskar också möjligheterna att använda spillvärme från industrier och andra källor som datacenter, vätgasproduktion och flytande biobränsleproduktion. Det minskar också möjligheten att producera el genom kraftvärme.
– Det leder till en rad allvarliga konsekvenser. Effektbalansen kommer att försvagas när mer el används till uppvärmning medan elproduktion minskar i kraftvärme. För år 2040 kommer elexporten att minska med 12 TWh och det handlar om el som ersätter fossila bränslen i andra länder. Det i ett läge när Sverige behöver fördubbla elproduktionen fram till år 2045, säger Raziyeh Khodayari och fortsätter:
– Dessutom skulle utsläppen av växthusgaser i Sverige öka med 40–50 miljoner ton under perioden 2025–2050 . Sett till hela EU räknar man med att utsläppen av växthusgaser kommer att öka med 100 miljoner ton per år om biobränslebaserad fjärrvärme ersätts med gas.
– Även produktionen av biodrivmedel kommer att minska i Sverige, men också produktionen av biokol och pyrolysolja som bland annat Kraftringen har planer på, skulle försvinna om Europaparlamentets förslag genomförs, säger Raziyeh Khodayari.
Många möten om direktivet
Sedan den 5 oktober har det varit flera trilogmöten i EU, vilket innebär att EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet har gemensamma möten för att diskutera igenom lagförslagen och ta fram en position som alla parter kan stå bakom. Det har varit väldigt många delar av Förnybartdirektivet som varit uppe under hösten och den 15 december kommer de att ha möte om bland annat hållbarhetskriterier för biobränsle och kaskadanvändning av biomassa. Sverige liksom de flesta medlemsstater tycker ungefär som EU-kommissionen.
Ministerrådet och Kommissionens förslag står nära varandra, medan Europaparlamentets position är långt ifrån vad medlemsstaterna tycker.
– Ministerrådets position är rimliga och genomförbara och ligger nära EU- kommissionens förslag medan Europaparlamentets förslag kommer att ha förödande konsekvenser för Sveriges energisystem i ett läge vi behöver fördubbla elproduktionen för att elektrifiera transporter och industrin. Att de står så långt från varandra gör att det finns en risk att de inte kommer överens denna vecka och då kommer frågan att hamna under det svenska ordförandeskapet, avslutar Raziyeh Khodayari.
Om de däremot kommer överens träder lagen i kraft 20 dagar efter Kommissionen publicerar det reviderade direktivet.
Ann-Sofie Borglund
