Sverige planerar att på drygt 20 år dubblera sin elanvändning, vilket innebär ett elbehov på cirka 300 TWh 2045. Samtidigt behöver vi fasa ut cirka 80 TWh under denna period på grund av åldersstrecket. Det innebär att man måste tillföra cirka 10 TWh ny elproduktion per år under denna period.
– Det motsvarar att Sverige skulle bygga en kärnkraftsreaktor om året i drygt 20 år. Nu kommer ju inte det att ske, men det kan vara bra att sätta den kommande utbyggnaden av ny elproduktion i perspektiv, säger Eolus vd Per Witalisson och fortsätter:
– Det visar på behovet av nationell samling och breda politiska uppgörelser med systemperspektiv. Det är centralt att politikerna lyssnar på industrin och involverar alla branscher som är berörda av en sådan utbyggnad.
Per Witalisson tycker att det är bra att regeringen har energi som en av hörnpelarna i Tidöavtalet och att de utgår från ett prognosticerat elbehov på minst 300 TWh till 2045.
– Om de menar allvar med planeringsmålet har det enorma konsekvenser för vad som måste göras. Sveriges näringsliv och energibranschen kommer att investera enormt mycket pengar och resurser i att gå i den riktningen och då måste den vara trovärdig, säger Per Witalisson, som både ser stora möjligheter och flera utmaningar med att satsa på vindkraft i Sverige.
Tre havsvindparker i pipen
Eolus, som startade som vindkraftsprojektör i Sverige redan 1990, har idag även verksamhet i Norge, Finland, Baltikum, Polen och USA. Just nu har företaget 786 MW landbaserad vindkraft under byggnation (varav cirka 400 i Sverige) och 1 691 MW vindkraftverk är i ett sent utvecklingsskede. Förutom att bygga och utveckla vindkraftsparker satsar de även på solkraft och energilagring, som batterier, vätgas och bränsleceller.
– Vi säljer när allt är klart och bygger då åt en kund. Därefter ansvarar vi för drift, både tekniskt och kommersiellt, förklarar Per Witalisson.
Eolus är nu mitt i utvecklingsarbetet för tre stora havsbaserade vindkraftparker längs de svenska kusterna. Ett exempel är vindkraftparken Västvind som planeras utanför Göteborg. Parken på 1000 MW beräknas producera omkring 4–4,5 TWh.
– Västvind kan komma att anslutas på Hisingen och kan därmed bli en mycket viktig pusselbit när en rad stora industriella satsningar ska etableras där och det enorma behov av el som förväntas.
Det handlar om bland annat om Northvolts batterifabrik, stora elektrifieringssatsningar i Göteborgs Hamn och ett kluster för utveckling av elflyg.
Västvind ligger på gränsen mellan Territorialhavet och ekonomisk zon och utbyggnaden behöver därför prövas av regeringen. Eolus är nu mitt i tillståndsprocessen och förbereder en miljökonsekvensbeskrivning.
Bolaget planerar för ytterligare två stora vindkraftsparker till havs – Sjollen i Öresund på 300 MW och Blekinge Offshore på 1 000 MW utanför Karlshamn. Sjollen kan anslutas direkt vid Öresundsverket i Malmö eller vid Barsebäck. Blekinge Offshore kan anslutas vid Karlshamnsverket. Dessa anslutningsplatser är de bästa i södra Sverige enligt Per Witalisson.
Det är så mycket pengar och tid nedlagda i dessa projekt, men vi får se vad en eventuell förändring av anslutningsavgiften innebär för fördyrning
Oroväckande besked
Den tekniska utvecklingen för vindkraftverk har gått väldigt snabbt. Varje verk som Eolus planerar till havs är på 15–20 MW vilket gör att det behövs färre vindkraftverk än tidigare, men de måste stå längre ifrån varandra eftersom rotorerna blir så stora. Det kan vara rotordiametrar på upp mot 250 meter i diameter och den svepta arean blir enormt stor.
Att regeringen nu vill stoppa Svenska kraftnäts uppdrag att bygga ut stamnätet till havs är oroväckande, tycker Per Witalisson.
– Det var en del av energiöverenskommelsen och det har aktörer i branschen rättat sig efter och investerat 100-tals miljoner i projektutveckling utifrån detta. Det kommer behövas väldigt mycket havsbaserad vindkraft och ju längre ut från land de byggs desto dyrare blir det med överföringen med elanslutning.
– För vår del berörs vi inte i så stor utsträckning för våra projekt är rätt kustnära och är projekterade utifrån landbaserade anslutning som redan finns. Vi har dock några projekt i tidigt utvecklingsskede som ligger längre ut till havs och som berörs av detta.
Eolus planer ligger än så länge fast. De avvaktar vad regeringen och Svenska kraftnät säger vidare i denna fråga.
– Det är så mycket pengar och tid nedlagda i dessa projekt och behoven är så uppenbara så vi vill ju så klart helst genomföra dem, men vi får se vad en eventuell förändring av anslutningsavgiften innebär för fördyrning av projektet.
Långa tillståndsprocesser
Utöver de havsbaserade vindkraftsparkerna planerar Eolus en lång rad landbaserade vindkraftsparker i SE3 och SE4.
– Det handlar om 500 MW som vi kan bygga ut inom de närmaste fem åren. Under många år har vi haft fokus på SE3 och SE4 eftersom elbehovet är så stort där, säger Per Witalisson.
Han ger intrycket av att ha en positiv inställning till att merparten av deras planerade satsningar kommer att bli förverkligade, men samtidigt finns det flera tydliga hinder för den svenska vindkraften som bekymrar honom.
– De långa tillståndsprocesserna är ett problem. Det är förfärligt att det ska ta 3–4 gånger så lång tid att utveckla projekt som att bygga dem. Det ger onödigt dyra projekt och därmed onödigt dyr el.
Han pekar också på att det dessutom ger en osäkerhet för alla inblandade, det vill säga projektutvecklare, lokala konsumenter, närboende, berörda kommuner, nätbolag och Svenska kraftnät.
En annan viktig branschfråga är att skapa incitament så att kommuner blir mer positiva till vindkraft. Många kommuner säger idag nej till vindkraft. Per Witalisson tycker att det vore bra med en ersättning till kommunerna, vilket han bedömer också kommer att leda till att fler blir positiva till vindkraft i den egna kommunen.
– Jag tycker att man ska införa en kommunal fastighetsskatt. Det är ett bra och smidigt sätt för kommunerna att få pengar från vindkraftsparker. Kommunal fastighetsskatt har varit en succé i Norge och Finland. Finland är det land i Norden där vindkraften byggs ut mest och där finns också en bra lokal acceptans. Där blir det tydligt vad vindkraften gör för den kommunala kassan under 30–35 år.
Försvarsmaktens intresse är av yttersta vikt – men det behövs en bättre dialog än idag.
Försvaret säger ofta nej
Även Försvarsmakten, som har en stark ställning som remissinstans, säger nej till många vindkraftsprojekt.
– Alla projektutvecklare tar hänsyn till Försvarsmaktens kända intressen när vi utvecklar projekten och det är enormt stora ytor som hör till deras verksamhetsområden. Detta är en stor utmaning för oss projektutvecklare. Försvarsmaktens intresse är av yttersta vikt och med det följer ett stort ansvar. Men det behövs en bättre dialog än idag.
– Energiförsörjning måste vara en viktig del av totalförsvarets intresse. I flera andra länder arbetar vi med säkerhetsklassade konsulter som är en brygga mellan projektutvecklare och försvaret, vilket har fungerat bra. De kan hitta kompenserande åtgärder som gör att vissa projekt på så sätt kan genomföras. Nu får vi antingen ja eller nej från försvaret.
Försvarsmakten meddelade i augusti att de inte kommer att svara på några hindersremisser förrän i mars nästa år.
– Under samma period ska projektutvecklare lägga ner hundratals miljoner kronor på risk eller stoppa projektutveckling med de negativa konsekvenser som det medför med försenade tidplaner.
Det går ju tvärtemot planerings- och utvecklingsmål vad gäller ny elproduktion, säger Per Witalisson.
I andra länder är det enklare att samarbeta med försvaret, enligt Per Witalisson, till exempel i Finland och Danmark. Några länder, exempelvis Nederländerna, har valt modeller med auktioner och där staten har pekat ut godkända områden där det går att bygga vindkraft. Då har försvaret godkänt dessa områden. Därefter görs en auktion och det företag som kan bygga vindkraftsparken till lägst kostnad vinner anbudet.
– Det hade varit en alternativ modell för Sverige vad gäller för framför allt havsbaserad vindkraft. Att arbeta på det viset gör ju att det är förutsägbart och projektutvecklarna tar mindre risk, avslutar Per Witalisson.
Eolus
Eolus är en stor projektör inom vindkraft men arbetar också inom solel och lagring inom hela värdekedjan från projektutveckling till drift.
Sedan starten 1990 har Eolus medverkat vid uppförandet av 666 vindkraftverk med en effekt om 1414 MW. Företaget är verksamt i Norden, Baltikum, Polen och USA och hade en omsättning på drygt 2,6 miljarder kronor 2021.
Ann-Sofie Borglund
