Rapporten är gjord av Profu och den undersöker de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att möta framtidens behov av kyla. En svårighet är att det idag inte finns någon tillförlitlig offentlig statistik över hur stort behovet av kyla i Sverige är. Det beror bland annat på att alla inte rapporterar in den kyla som produceras med el.
En sammanvägning av den statistik och rapporter som finns visar att behovet av levererad kyla i Sverige idag kan utgöra omkring 5–7 TWh, men siffran är osäker. På grund av denna osäkerhet har rapportförfattarna haft svårt att dra slutsatser om framtidens behov, men ett par scenarioanalyser som nyligen gjorts visar att efterfrågan på komfortkyla kan komma att öka med omkring 1,3 TWh i Sverige under de kommande decennierna.
– De mest drivande faktorerna för att efterfrågan på kyla sannolikt kommer att öka i Sverige är en högre levnadsstandard som gör att vi ställer högre krav på vår inomhuskomfort, säger Julia Renström, som är en av författarna till rapporten.
– Vi förväntar oss att det ska vara ett behagligt klimat inomhus, nästan oavsett vilken temperatur det är utomhus. Vi har blivit vana vid att ha luftkonditionering från bilen, på kontoret och i affärer.
Klimatförändringar driver
Den andra drivande faktorn är klimatförändringar som leder till ett varmare klimat:
– Vi vill inte leva med en värmebölja inomhus, men det är osäkert om och när vi får se en tydlig brytpunkt för bostadsmarknaden vad gäller kyla. Det råder delade meningar när vi pratat med olika aktörer kring när vi kan få se mer kyla i bostäder, men där finns absolut en stor potential, säger Julia Renström.
Idag används komfortkyla främst på kontor, i affärer och på sjukhus. Där står fjärrkylan för omkring 25 procent av lokalernas kylbehov. Kyla används även i form av processkyla i industrier och datacenter. Här kan det ske en rejäl ökning av kyla de kommande åren till nya såväl datacenter som etableras i Sverige som till nya industriapplikationer. Samtidigt finns ett ökat intresse av att effektivisera processerna och utnyttja restvärmen, vilket påverkar hur stort kylbehovet blir.
– Den största reella ökningen framöver kan tänkas ske på nya kontor, där kyla numera är en hygienfaktor, men vi tror också att datacenter och nya industrier kommer att efterfråga mycket kyla, säger Julia Renström.
Lokala förutsättningar styr
De kyllösningar som används i Sverige är fjärrkyla och decentraliserade kylmaskiner med en rad olika tekniker, som kompressorkyla, värmepump, absorptionskyla och sorptiv kyla. Valet av fjärrkyla kontra decentraliserade kylmaskiner beror till stor del på de lokala förutsättningarna. Där det är tätbebyggt kan det finnas goda förutsättningar för fjärrkyla.
Nu ökar intresset för fjärrkyla och den byggs ut i allt fler kommuner. För energibolag blir det dessutom allt viktigare att kunna erbjuda både värme och kyla.
– Det blir allt tydligare att kunder främst efterfrågar ett behagligt inomhusklimat året runt och inte si eller så många kilowattimmar värme eller kyla. Det kan därför bli viktigt för energibolag som säljer fjärrvärme att även kunna erbjuda kyla för att behålla värmeaffären, säger Julia Renström.
– Samtidigt vet vi att det för en del energibolag kan vara svårt att få fjärrkyla att bli en lönsam affär. Det kan förklaras av att många kunder endast har ett kylbehov, som inte kan mötas med frikyla, några månader om året. För att få en bra affär är det därför viktigt att ha billig produktion – som restvärme eller frikyla, men också en stor kundbas i tätbebyggda områden, säger Julia Renström.
Lagring kan få större betydelse
Hon poängterar också att lagring av kyla kan få allt större betydelse. Det svenska klimatet gör att kyllasten ofta har mycket höga dygnsmedelvariationer under dagar med stora kylbehov. Genom att ha kyllager kan kylan produceras under låglastimmarna och lagras under natten för att sedan använda den under topplasttimmarna. Kapaciteten på anläggningen som producerar kylan kan därigenom dimensioneras för att möta höga dygnsmedeleffekter, snarare än toppeffekten.
– Det finns verkligen intressanta möjligheter för energibolag kring kyla eftersom efterfrågan förväntas öka. Samtidigt är det en utmaning att vi inte vet hur många som använder kyla idag och hur många som vill ha kyla framöver. Det är en stor osäkerhet.
– Vi vill därför jobba vidare med dessa frågor och göra djupare analyser av dagens och framtidens efterfråga på kyla. Där vill vi också fördjupa oss i vilka kunderna är och hur man kan lösa deras kylbehov på det mest hållbara och kostnads- och energieffektiva sättet, avslutar Julia Renström.
Sverige är störst på fjärrkylaSverige är idag störst i Europa på att producera fjärrkyla, följt av Frankrike. Totalt finns omkring 66 mil fjärrkylaledningar i Sverige. Den totala levererade mängden fjärrkyla i Sverige uppgick till knappt 1 TWh under 2020. Cirka 40 av Energiföretagens medlemsföretag levererar fjärrkyla idag.
Läs mer: Rapporten ”Kartläggning av kylamarknaden. Tekniska och ekonomiska förutsättningar för att möta framtidens behov av kyla” av Julia Renström, John Johnsson och Kjerstin Ludvig kan laddas hem här
Ann-Sofie Borglund