Varje år lämnar landets cirka 150 elnätsföretag uppgifter om bland annat avbrott, uttagen och inmatad energi samt spänning för alla anläggningspunkter till Energimarknadsinspektionen (Ei). Efter granskningar och analyser, som tar nästan ett år, släpper Ei en rapport om elnätens leveranssäkerhet.
Strax innan årsskiftet blev rapporten för 2020 klar och den visar att landets elkunder kan vara relativt nöjda när det gäller sina elleveranser (även om den stormiga inledningen av detta år kanske leder till andra slutsatser i en framtida Ei-rapport).
– 2020 var på det hela taget ett bra år – både när det gäller medelvärdet av antalet avbrott och längden på elavbrotten. Det var inte heller några stora stormar eller andra leveranssäkerhetspåverkande händelser under 2020 som under 2019 och 2018, säger Albin Emanuelsson, analytiker på Ei.
Drygt hälften har inga avbrott
Om en elkund har fler än 11 avbrott under ett år räknas det som dålig elkvalitet enligt Energimarknadsinspektionens föreskrifter (EIFS 2013:1). Under 2020 hade 0,3 procent av elkunderna fler än 11 avbrott, vilket är en av de lägsta siffrorna sedan Ei började samla in dessa data 2010. Drygt hälften av kunderna, 52 procent, hade inga avbrott alls under 2020, vilket är lite bättre än normalt.
Enligt ellagen får ett avbrott inte överstiga 24 timmar. Under 2020 drabbades strax under 6 000 lokalnätskunder av minst ett avbrott på över 24 timmar, vilket också det är lägre än de flesta år sedan Ei började samla in data men fortfarande sex gånger så högt som för 2017.
Motsvarande siffra för 2019 (då stormen Alfrida drog in) var 85 500 kunder. Den genomsnittliga avbrottstiden per kund och år var 75,1 minuter. Omräknat i tillgänglighet innebär det att leveranssäkerheten under 2020 var 99,982 procent.
Ökad tillgänglighet och färre avbrott innebär också lägre samhällsekonomiska kostnader.
– Kostnaderna för elavbrott under 2020 låg på 1,1 miljarder kronor jämfört med 1,7 miljarder 2019. Det är minskning med drygt 34 procent, säger Albin Emanuelsson.
Färre avbrott i tätorter
Tittar man geografiskt kan man konstatera att det är tuffare med leveranssäkerheten i glesbygdsområden, till exempel i stora delar av västra Norrland.
– Det är generellt sett sämre redundans i landsbygdsnät med begränsade möjligheter till omkoppling, eftersom nätet är glesare. Då blir det mer exponerat för väderrelaterade störningar. Det är i genomsnitt färre avbrott i tätortsnät, säger Albin Emanuelsson.
För de elnätsföretag som inte kan leverera enligt ellagen blir det konsekvenser:
– De blir ålagda att förklara vad som orsakat störningen och hur de ska motverka att det inte sker igen. Nätföretagen måste också betala ersättning till de kunder som drabbats av avbrott som varat längre än tolv timmar. Även intäktsramen påverkas – incitamenten kan falla ut olika beroende på hur leveranssäkerheten ser ut, säger Albin Emanuelsson.
En hög leveranssäkerhet kan medföra ett tillägg på intäktsramen, medan en låg leveranssäkerhet kan innebära att det blir avdrag på intäktsramen.
Fler producerar egen el
Rapporten visar även att andelen hushållskunder som levererade in el på lågspänningsnätet ökade kraftigt under året. I snitt matade 1,07 procent av kunderna in el på nätet under 2020, vilket är kraftig ökning från 2019 då motsvarande siffra var 0,67 procent – och sju gånger fler än då Ei började samla in denna data 2016.
Kommunerna med högst och lägst avbrottsfrekvens
Högst avbrottsfrekvens (avbrott/kund)
Åsele 7,39
Storfors. 6,24
Ödeshög 5,88
Nordmaling 5,73
Gällivare 5,50
Lägst avbrottsfrekvens (avbrott/kund)
Lomma 0,08
Danderyd 0,12
Staffanstorp 0,15
Mullsjö 0,17
Hammarö 0,19Läs mer i rapporten HÄR
