Arvidsjaurs Energi är ett bolag med ett förhållandevis litet fjärrvärmenät på cirka 440 anslutna kunder. 2018 ansökte bolaget om investeringsstöd från Klimatklivet för att finansiera hälften av kostnaden på 32 miljoner för en ny biobränslepanna på 5–6 MW. Pannan skulle bland annat användas för att fasa ut torv ur bränslemixen, minska mängden biopellets och även minska oljeanvändningen något.
Men planerna blev början på en långdragen rättstvist när Naturvårdsverket meddelade att Arvidsjaurs Energis anläggningar är stora nog för att omfattas av EU:s system för utsläppshandel (ETS). Anläggningarna bedöms överskrida gränsvärdet på 20 MW installerad effekt trots att de i praktiken aldrig levererar detta, då kunderna inte har kapacitet att ta emot så mycket värme.
Följden blir dels att investeringen inte kan få stöd av Klimatklivet, då stödet endast får delas ut till aktörer som inte omfattas av ETS. Dessutom måste bolaget fortsättningsvis köpa utsläppsrätter samt sköta administrationen som krävs när man omfattas av ETS-systemet.
Rättstvist i domstol
Arvidsjaurs Energi bestred Naturvårdsverkets bedömning vilket ledde till en rättstvist i Mark- och Miljödomstolen samt senare Mark- och Miljööverdomstolen. Bolaget fick emellertid avslag från den förstnämnda medan den sistnämnda inte beviljade prövning.
Nu menar Björn Lundberg, vd och styrelseordförande för Arvidsjaurs Energi, att tvisten är avslutad då bolaget inte har resurser att driva den längre. Kärnan i själva konflikten handlar om osäkerheten kring hur Arvidsjaur Energi kommer påverkas ekonomiskt.
– Det blir ju en stor ökad kostnad för oss om vi behöver bekosta hela pannan själva i stället för att Klimatklivet står för hälften. Men vi vet dessutom inte hur vår inkludering i ETS-systemet kommer påverka oss i praktiken. Framför allt gällande den fria tilldelningen, säger Björn Lundberg.
Osäkra villkor för vissa fjärrvärmeverk
Huvudskälet till osäkerheten är alltså den fria tilldelningen. För att ETS-systemet inte ska bidra till att verksamheter flyttar utanför Europa så tilldelas aktörerna, beroende på verksamhet, en viss mängd gratis utsläppsrätter – den fria tilldelningen. I Sverige finns många anläggningar med stor andel biogena växthusgasutsläpp. För dessa anläggningar kan tilldelningen kapa bolagets kostnader för ETS-systemet rejält eller rentav vara en nettovinst om bolaget tilldelas fler utsläppsrätter än det behöver göra av med.
Men det finns en osäkerhet kring den fria tilldelningen för fjärrvärmeanläggningar som bara förbränner små mängder fossilt bränsle. Detta gör att Arvidsjaurs Energi inte med säkerhet kan garanteras någon fri tilldelning av utsläppsrätter. Dessutom finns ett förslag från EU-kommissionen om att anläggningar som har mer än 95 procent biogent utsläpp ska undantas från utsläppshandeln i framtiden. Osäkerheten gör att Arvidsjaur Energis nya biobränslepanna tills vidare inte blir av alls.
– Det är synd att det blev så här. Våra beräkningar visar att den här nya pannan skulle ha sänkt våra utsläpp med 2 685 ton koldioxid per år, vilket utslaget på dess livslängd på 30 år motsvarar hela 80 000 ton koldioxid, säger Björn Lundberg.
Ökad komplexitet
Dn juridiska och ekonomiska komplexiteten som värmebolag behöver hantera har ökat under senare år, framför allt genom föränderliga och komplicerade EU-regelverk som på olika sätt överlappar med svensk lagstiftning.
– Det har absolut skett en ökning av komplexiteten och den administration som krävs över tid. Mer styrs från Bryssel idag och dessutom så sker juridiska förändringar där betydligt oftare numera, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen.
En ytterligare utmaning när EU flyttar fram sina positioner är att unionen har en annan inställning än svenska myndigheter när det gäller att anpassa sin kommunikation till intressenterna.
– Det är lite av en generell kulturskillnad där man tyvärr inte tar samma hänsyn som i Sverige till att försöka göra regler lättbegripliga för de som berörs av dem. Även synen på administrativ börda skiljer sig åt. Argument om att utforma regler för att minska mängden administration de ger upphov till slår inte riktigt lika högt i EU som i Sverige, säger Erik Thornström.
Att hänga med i svängarna är helt enkelt svårt – särskilt för mindre energibolag. Erik Thornström rekommenderar emellertid att göra det bästa av situationen genom att utnyttja de resurser som finns. Exempelvis genom att gå på Energiföretagens informationstillfällen och läsa organisationens medlemsnyheter någon gång i veckan. Även Naturvårdsverkets nyheter är en bra informationskälla kring utvecklingen av ETS.
– Häng särskilt med i flödet kring vad som händer i Bryssel. EU-politik präglas av långa ledtider och utdragna diskussioner med många aktörer, vilket lätt kan ge missuppfattningen att ingenting händer, säger Erik Thornström.
Men rätt vad det är så mynnar diskussionerna ut i konkreta åtgärder och lagstiftning med stor påverkan på svensk energisektor. Många frågor som förhandlas i EU just nu kanske faller in i våra regelverk om tre–fyra år.
Är det några särskilda förändringar av ETS-systemet vi kan vänta oss de kommande åren?
– Regelverken håller på att bli mer detaljerade och breddade då även sektorer som exempelvis byggnadsuppvärmning kommer ingå. Den fria tilldelningen av utsläppsrätter är även på väg att fasas ut och lär inte vara kvar efter 2030. Kostnaderna för att släppa ut väntas också bli ännu högre under kommande år med allt ambitiösare utsläppsmål, säger Erik Thornström.
Linus Olin
