Syftet med den nya strategin är att illustrera vad som krävs för att fjärrvärmesektorn ska kunna bidra till negativa utsläpp genom bio-CCS (infångning och lagring av biogen koldioxid) till 2045. Strategin har utvecklats av Energiforsk tillsammans med ett 15-tal företag och organisationer inom fjärrvärmebranschen. Nu ska arbetet tas vidare av Energiföretagen Sverige och Avfall Sverige, tillsammans med deras medlemsföretag
Att man valt 2045 i strategin beror på att den har sin utgångspunkt i uppvärmningssektorns färdplan, där målet är att sektorn ska vara en kolsänka från 2045. Det är också året då Sverige ska uppnå negativa utsläpp. Men redan till 2035 kan uppvärmningsbranschen bidra med 3–4 miljoner negativa ton utsläpp per år genom CCS-teknik, enligt strategin. Detta kräver dock att en rad förutsättningar är uppfyllda.
– Det som är viktigast att göra i närtid är att villkoren för driftstöd blir klara och beslutade av regeringen och att det sker en snabb statsstödsprövning gentemot EU-kommissionen, så att stödet fungerar i praktiken, säger Lina Enskog Broman, ansvarig för kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla på Energiföretagen.
– Parallellt med detta behöver det utvecklas en kommersiell marknad för negativa utsläpp. Stockholm Exergi, som är det företag som ligger längst fram i planerna på en bio-CCS-anläggning, har redan nu kontakt med flera potentiella kunder, säger Lina Enskog Broman vidare.
Gemensamma regelverk
I strategin lyfter man fram att för att kunna etablera en kommersiell marknad för handel med negativa utsläpp behöver det bland annat finnas EU-gemensamma regelverk för mätning, rapportering och verifiering av bio-CCS-krediter. Även äganderätten till utsläppen kommer att bli en viktig fråga i denna handel och något som måste utredas snarast.
– I Sverige finns ett brett politiskt stöd för bio-CCS. Det är viktigt, eftersom vi behöver få långsiktighet i dessa frågor, säger Lina Enskog Broman och fortsätter:
– Mer bekymmersamt är det på EU-nivå. Sverige ligger främst i världen vad gäller bio-CCS, men vi behöver ha en gemensam marknad och gemensamma förutsättningar i EU för negativa utsläpp. Tyvärr är EU-kommissionens ambitioner väldigt låga vad gäller negativa utsläpp, vilket kan fördröja detta arbete.
Avtal om lagringsutrymme
Ytterligare en fråga som är viktig att lösa inom kort är lagringskapaciteten för den infångade koldioxiden. Lina Enskog Broman pekar på att Sverige bör skriva ett avtal om lagringsutrymme med Norge som har stor lagringskapacitet i Nordsjön. Hon tycker även att det är viktigt att Sverige har kontrakt med andra länder, så att det blir konkurrens om lagren, och dessutom undersöker lagringsmöjligheter nationellt.
I strategin lyfter man också fram behovet av särskilda styrmedel för att realisera potentialen för bio-CCS vid förbränning av avfall.
– Där finns en problematik att man har utsläpp från både biogena avfall och fossila avfall från plast. Det är viktigt att se hur vi kan minska dessa utsläpp samt nyttja de biogena delarna till negativa utsläpp, säger Lina Enskog Broman.
Det är med andra ord många delar kring bio-CCS som behöver förtydligas och lösas, men även om mycket är oklart finns här en stor potential. Det menar Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen.
– Genom bio-CCS kan fjärrvärmebolag bidra till att Sverige når klimatmålet att efter 2045 uppnå negativa utsläpp. Men det innebär också att bolagen får ytterligare en möjlighet att bidra till cirkulär ekonomi och det skapar även nya affärsmöjligheter, säger Åsa Pettersson.
Ladda ner strategin här.
Ann-Sofie Borglund