Agila coacher, dataanalysspecialister och it-arkitekter. Nya titlar poppar upp som speglar energiföretagens utveckling. Samtidigt finns det fortfarande brist inom mer traditionella yrkesområden. Men även här blåser nya vindar.
– Det behövs kompetens både för det energisystem vi har idag och för att utveckla det nya. Energiomställningen driver på och digitalisering är en möjliggörare. Vi är inte den enda branschen som befinner sig på den resan och konkurrensen om de vassaste kompetenserna är hård, säger Henrik Markefors, HR-direktör på Eon.
Han beskriver Eon som fortsatt ingenjörstungt, men med en skillnad.
– Det här en bransch som verkligen är i omstöpning. Idag jobbar vi med komplexa energisystem och lösningarna blir alltmer integrerade. Det räcker inte längre att bara kunna en specifik del, man måste se helheten.
Ingenjörstungt, men det finns också ett fortsatt stort behov av montörer och installatörer i branschen.
– Den kompetensen är helt nödvändig för att våra kunder ska få ta del av nya smarta produkter. Det kan handla om solpaneler, laddlösningar eller om utrullningen av smarta elmätare.
Berätta om möjligheterna
För att attrahera rätt kompetens i framtiden behöver branschen bli bättre på att berätta om vilka möjligheter som finns. Inte minst för att göra en hållbar omställning av samhället möjlig.
– Många yngre vill gärna jobba med något som har ett högre syfte, som att utveckla nya innovativa, hållbara lösningar som påverkar hela samhället. Vi måste nå ut med att detta är en extremt spännande resa, säger Henrik Markefors och fortsätter:
– Vi behöver också bli och upplevas som en inkluderande bransch. Mångfald gör oss inte bara bättre. Det är en förutsättning för att vi ska kunna hitta all den talang som behövs för att vi ska lyckas med vår strategi.
Något annat som lockar med just Eon tror Henrik Markefors är bolagets internationella prägel. Verksamheten finns i 15 länder. Möjligheterna att få jobba utomlands är stora.
– För tio år sedan var vi mer landsbaserade. Nu behöver vi dela kunskap eftersom många områden är gränsöverskridande, som elektromobilitet. Eller fjärrkyla och fjärrvärme som är etablerat i Sverige, men superintressant för delar av Europa som inte längre vill vara beroende av gas.
Sagobok till sexåringar
En utmaning för energibranschen är att många går i pension de närmaste åren. Det finns en oro för att utflödet av nyutbildade från universitet, högskolor och yrkeshögskolor är för litet. På Mälarenergi är därför strategin att väcka nyfikenhet för branschen i tid.
– Vi har tagit fram en egen sagobok som vi delar ut till alla sexåringar. I mellanstadiet, högstadiet och på gymnasiet har vi en rad aktiviteter och studiebesök, säger Carina Wrangskog, kompetensspecialist på Mälarenergi, och tillägger:
– Vi samverkar också med flera yrkeshögskolor och högskolor. Vi sitter med i deras råd för att påverka inriktningen på utbildningar på alla nivåer,
På Mälarenergi finns ett ständigt behov av olika typer av ingenjörer, tekniker, projektledare och distributionselektriker. För att bidra till återväxten valde bolaget att tillsammans med några andra stora företag starta elektroteknikutbildningen på Mälardalens högskola. Även behovet av nyare kompetenser kopplade till digitaliseringen och den gröna omställningen har ökat.
– Vi behöver systemtekniker som kan analysera all den data vi samlar in. Det behövs också affärsutvecklare som kan hitta morgondagens innovativa lösningar. Exakt vilka vet vi inte idag. Därför har vi ständigt örat mot marken för att förstå vad som händer i vår omvärld, säger Carina Wrangskog.
"Vi behöver utmana oss"
De senaste åren har det varit tydligt att energibranschen måste bredda sin rekrytering för att klara den framtida försörjningen. Det handlar om att bli mer inkluderande, locka fler kvinnor och sökanden med utländsk bakgrund.
– Vi behöver komma ifrån att Kalle ersätter Kalle och se den potential som finns. För att öka mångfalden behöver vi utmana oss och komma ifrån vissa fördomar vi alla bär på, säger Helena Liliendal-Hansen, rekryteringsspecialist på Kraftringen.
Ett konkret sätt att uppnå detta är att göra urvalsprocessen anonym. Varken kön eller namn syns. Kraftringen har också valt att ställa ett antal urvalsfrågor i stället för att be om ett personligt brev.
– Personer som skriver bra och som har svenska som modersmål får ofta komma på intervju. Nu frågar vi i stället efter sådant som är mer objektivt och anpassat till den kravprofil tjänsten har.
Kraftringen har stort behov av bland annat elnätsingenjörer, beredare, elmontörer och projektledare. En lärdom efter pandemin är att det gäller att vara mer snabbfotad än någonsin.
– Trycket är extremt högt. Det är som om en propp gått ur. Nu är det väldigt mycket arbetstagarens marknad. Många har inte tålamod med långa rekryteringsprocesser och söker ofta flera jobb samtidigt. Framför allt gäller det unga förmågor, säger Helena Liliendal-Hansen.
För att säkra den framtida kompetensförsörjningen jobbar även Kraftringen nära skolorna.
– För unga står miljön högt på agendan. Redan i grundskolan pratar vi om vilka häftiga saker man kan få jobba med i den här branschen. För en skoltrött elev i nian kan det bra att veta att en utbildning till elmontör innebär att snabbt få jobb och en bra lön, säger Helena Liliendal-Hansen.
Susanne Glennegård
