På kvällen den 6 december 2021 gick den genomsnittliga effektanvändningen i det kommunala fastighetsbolaget SISAB ner med 500 kW under en timme. Det var en kall kväll och effektbehovet var högt – så de 50-tal förskolor som bolaget förvaltar kunde därigenom bidra till Stockholms effektmarknad sthlmflex, som drivs av Svenska kraftnät, Ellevio och Vattenfall Eldistribution.
Samma dag hade Vattenfall Eldistribution blivit nekat ett tillfälligt ökat abonnemang från Svenska kraftnät, vilket gjorde läget lite akut.
– Det fanns ett starkt behov av extra nätkapacitet och det var den signal vi gick på. Vi måste handla på en prognos i förebyggande syfte och köper effekt i förhållande till det uttagstak vi har i vårt regionnät, säger Yvonne Ruwaida, affärsstrateg och projektledare för sthlmflex på Vattenfall Eldistribution.
2 100 resurser till förfogande
SISAB:s fastigheter är kopplade till Ellevios nät i centrala Stockholm, men den extra effekten kunde ändå nyttjas av Vattenfall Eldistribution, som har ansvar för elnäten i de 26 omgivande kommuner som också ingår i sthlmflex. Det beror på att regionnätsägarna i Stockholm kan utbyta resurser och abonnemangsväxla via Svenska kraftnät inom ramen för sthlmflex.
Effektbudet från SISAB levererades av techföretaget Myrspoven som agerar flexleverantör och sköter marknadsbevakningen åt fastighetsbolaget. Myrspoven är en av de åtta flexleverantörer (se faktaruta) som ingår i sthlmflex. Totalt har dessa företag drygt 2 100 resurser till förfogande, till exempel värmepumpar, laddstationer och fastigheter, där effekten kan skruvas ned om det behövs. Minimibudet på marknaden är 0,1 MW och köpet ska kunna ske fram till två timmar innan drifttimmen.
Utvecklade affärsmodeller
Under denna andra säsong av sthlmflex (som pågår december 2021–mars 2022) har affärsmodellerna utvecklats för att se vilken marknadsdesign som fungerar bäst.
– Flexeleverantörerna kan erbjuda tillgänglighet dygnet runt, veckoflex eller säsongsflex under vissa timmar. De får då också betalt oavsett om de avropas för att de ska få täckning för de startkostnader som finns. Det blir ju en säkrare affär för dem då, säger Yvonne Ruwaida.
Vissa leverantörer säljer förvalda timmar under en vecka eller en säsong – och dessa bud varvas med fria bud. Det billigaste priset aktiveras först på marknaden om det uppstår ett effektbehov. Totalt kan sthlmflex erbjuda 150 MW effekt, dock inte vid samma tidpunkt.
Förra säsongen, vintern 2020-21, avropades 2276 MWh under totalt sju handelsdagar, med ett snittpris på 485 kr. Denna vinter har startat försiktigt och totalt fram till 10 januari har 873 MWh avropats, med ett något högre pris i snitt 897 kr.
– Det har inte varit så mycket aktivitet ännu och lite tidigt att utvärdera ännu. Jag hoppas att det blir kalla dagar i januari och februari så att det blir fler affärer. Vi måste också bli bättre på att kommunicera att vi behöver bud i god tid, till exempel att vi ska avropa 40 MW under de kommande två veckorna, säger Bengt Johansson, affärsutvecklare på Ellevio.
Trösklar att delta
Det finns vissa trösklar för att delta. Företagen måste strukturera upp de flexresurser som finns, ordna med fullmakter så att aktörer kan få tillträde och uppdatera it-system så att resurserna går att styra och koppla in
Många av flexresurserna hanteras av tredjepartsaktörer, som till exempel Myrspoven. Ett annat företag som hanterar flexresurser är Skellefteå Kraft som ingår i handeln genom att styra belysningen i Svegros växhus på Färingsö (1 000 kW i belysning) och hantera värmepumpar i två bostadsrättsföreningar.
För många flexaktörer är det viktigt att också kunna delta på andra marknader, till exempel Svenska kraftnäts frekvens- och balansmarknader.
– Man ska sömlöst kunna delta i andra marknader, till exempel hos Svenska kraftnät. Då blir businesscaset bättre med fler intäktströmmar. För fastighetsbolag kan det också innebära att man får fördelaktigare lånevillkor eller grön finansiering genom att bli certifierade som grönare fastigheter, säger Bengt Johansson.
Gemensamma standarder
Att skapa bra förutsättningar för flexmarknader är en central del i EU:s så kallade ren energi-paket som nu successivt införs på den svenska elmarknaden. I Sverige pågår utöver sthlmflex även projektet CoordiNet i Uppsala, Skåne och Gotland.
På sikt behövs det gemensamma standarder för att underlätta för potentiella flexleverantörer att delta. Nu arbetar fyra elnätsbolag bolag, bland annat Vattenfall och Ellevio, med att ta fram en marknadsmässig produkt för köp av flexibilitet med gemensamma standarder.
– Vi tar fram ett skelett på hur en sån här marknad kan se ut och vad som krävs för olika produkter, till exempel när det gäller budstorlekar, avropstider och it-system. En flexleverantör ska kunna delta enkelt på olika marknader, genom att krav, standarder för utbyte av information etc är så enhetliga som möjligt, säger Bengt Johansson.
Det är också viktigt att marknadsplatsen rimmar med de nya EU-regleringarna och att Energimarknadsinspektionen är med på tåget. Men väl på plats kan flexmarknaderna bli en viktig del för att klara de utmaningar som finns i energisystemet, menar Yvonne Ruwaida:
– Får vi till flexhandeln och kan styra elnätet mer effektivt är det en win-win-situation för alla aktörer. De här resurserna finns ju men ingen har fångat upp dem ännu. Med de höga elpriser som vi har nu kanske intresset att skaffa sig förmågan att flex ökar, säger hon.
Åtta leverantörer i sthlmflexUnder vintern 2021-22 pågår sthlmflex mellan 30 november till 31 mars. Åtta flexleverantörer deltar med totalt 2 128 flexresurser, till exempel värmepumpar eller laddstationer.
De åtta flexleverantörer som deltar i sthlmflex är: Tibber, Entelios, Skellefteå Kraft, Stockholms Hamnar, Stockholm Exergi, Myrspoven, Arenabolaget och Krafthem.
Läs mer på https://www.svk.se/sthlmflex
Johan Wickström
