CCS, alltså infångning och lagring av koldioxid, har raskt seglat upp som en av framtidsmetoderna för att få ned Sveriges växthusgasutsläpp. Energimyndigheten lämnade under november 2021 ett förslag på hur ett statligt stödsystem kan se ut för att uppmuntra energisektorn att investera i bio-CCS.
Nästa höjning av ambitionerna kom redan samma månad, då oppositionens budgetförslag som klubbades igenom utökade ramen för bio-CCS under perioden 2026–2046 från 6 miljarder till 36 miljarder kronor. Men stöden omfattar som antyds av namnet enbart CCS för biogena bränslen. Inte CCS för exempelvis förbränning av icke-biogent avfall.
Martin Tofft, affärsområdeschef för kraft och värme på Öresundskraft, menar att denna gränsdragning är olycklig.
– Vi är väldigt positiva till att staten inser att det behövs investerings- och driftstöd för att uppmuntra implementeringen av CCS-teknik. Den är tyvärr rätt dyr. Men vi tycker det är synd att icke-biogent avfall undantas från stödmöjligheten. Det gör det svårare för aktörer som oss att få de ekonomiska kalkylerna för den här typen av investeringar att gå ihop, säger Martin Tofft och fortsätter:
– Och det är ju väldigt viktigt för klimatet att även avfallsförbränningsdelen av Sveriges energisektor blir fossilfri.
40 procent icke-biogent avfall
För Öresundskrafts del är cirka 60 procent av avfallet biogent och därmed berättigat till stöd. Men 40 procent av avfallet är icke-biogent. Om bolaget skulle installera CCS-teknik på sitt kraftvärmeverk skulle det därmed endast vara möjlig att buda in till den omvända auktionen med 60 procent av volymen som en ren biobränsleanläggning skulle kunna.
– När det rör sig om investeringar i storleksordningen 1–4 miljarder kronor med betydande tillkommande kostnader för drift och transport så gör ju detta stor skillnad, säger Martin Tofft.
– Jag förstår att staten är angelägen av att uppmuntra så kallade negativa utsläpp, vilket man inte får med CCS för icke-biogent avfall. I stället får man ”bara” nollutsläpp eller nästan nollutsläpp. Men i praktiken är det så att det mesta av det icke-biogena avfallet vi eldar med idag ändå inte kommer kunna återvinnas på något annat sätt än via energiåtervinning under överskådlig framtid. Så det är ju viktigt att även koldioxiden härifrån fångas upp.
"Upphovsföretagen till plasten bör betala"
Ett möjligt finansieringsalternativ menar han skulle vara om man lyckas hitta kunder för de biogena minusutsläppen som är villiga att stå för merkostnaden som någon sorts klimatkompensation. Samt att man för de fossila merkostnaderna låter upphovsföretagen till plasten vara med och betala för den fossila klimatkompensationen. Annars menar han att risken är stor att många CCS-satsningar inte blir av.
För Öresundskrafts del skulle det vara vara möjligt att avskilja hela 200 000 ton koldioxid per år om man installerade CCS-teknik. I Sverige finns det fler än 35 avfallsförbränningsanläggningar, vilket han menar innebär att frågan har stor betydelse.
– I en framtid där fjärrvärmen måste vara kvar och det behövs mer och mer el är det viktigt att avfallsförbränningen är både konkurrenskraftig och fossilfri, säger Martin Tofft.
Öresundskraft har redan börjat utreda olika typer av CCS-lösningar ifall det senare skulle bli aktuellt att installera dem. Bland annat i form av tester och provdrift med en pilotanläggning med en budget på 14 miljoner kronor, där Energimyndigheten skjutit till 3,5 miljoner kronor och Öresundskraft bekostar resten.
– I det fallet handlar det om avskiljning av koldioxid från rökgaser med HPC-teknik (hot potassium carbonate) som inte testats i så stor utsträckning ännu. Vi har även sedan ett par månader tillbaka påbörjat miljötillståndsprocessen för att få använda CCS, säger Martin Tofft.
– Jag vill vara tydlig med att vi tycker att staten är på helt rätt väg när det gäller att börja med sådana här stödsystem för CCS, och vi har en bra dialog med myndigheterna och upplever att de lyssnar på oss. Vi vill bara se till att dessa system blir utformade på ett så bra sätt som möjligt för att få ned Sveriges koldioxidutsläpp, avslutar Martin Tofft.
Linus Olin
