Efter drygt 2,5 års arbete har nu Klimaträttsutredningens slutrapport landat på regeringens bord. Förväntningarna har varit höga på den 700-sidiga luntan, där man utrett möjligheterna att få större genomslag för klimatet i lagstiftningen.
En central fråga för utredarna var att se om det går att ge klimatet en större tyngd i tillståndsprövningarna gentemot andra intressen.
– Men det finns ett mycket begränsat rättsligt utrymme för detta och det skulle troligen leda till längre processer, sa Ina Müller Engelbrektson, utredningssekreterare, när hon presenterade förslagen på ett webbinarium anordnat av Energiföretagen.
– Dock föreslår vi en klimatanpassad platsvalsregel. Det kan till exempel innebära att man kan placera en vindkraftspark på en plats där det blåser lite mer även om det bullrar.
En stor del av rapporten handlar om tillståndsprocesserna för elnät, vilket ju är en akilleshäl för att klara elektrifieringen. Idag tar tillståndsprocesserna allt längre tid, trots att behoven är större än någonsin. Att bygga en högspänningsledning kan ta 10-12 år, men regeringens ambition är att halvera dessa tider.
–Idag ökar ledtiderna och det är en trend som vi måste stoppa. Men det har inte varit möjligt att föreslå något alexanderhugg. Det är skruvar och muttrar och effektiviseringar i varje del, där alla måste bidra, säger Li Axrup, utredningssekreterare.
Luftledningar ska prioriteras
Bland utredningens förslag är det en hel del som efterfrågats av branschaktörer, framför allt att frågan om teknikval tydliggörs – luftledning kontra kabel. Detta är en mycket vanlig tvistefråga i större elnätsprojekt, som kan leda till långa rättsliga processer.
Här föreslår utredningen att luftledningar ska vara regel för ledningar på 130 kV och uppåt och att regeringen ska kunna meddela föreskrifter med kriterier för teknikval.
– Vi är mycket positiva till utredningens förslag. Och det som kommer få störst påverkan på oss är förslaget att växelströmsledningar med en spänning på 130 kV och uppåt som utgångspunkt ska byggas som luftledning, säger Per Eckemark, chef för Svenska kraftnäts nätdivision.
Förhandsbesked om lämplighet
Utredningen föreslår också att det ska finnas en möjlighet att få ett förhandsbesked om en ledning som kräver linjekoncession kan anses som lämplig enligt ellagen. Idag kan en sådan lämplighetsanalys ta lång tid och innehålla en mängd parametrar. Men nu ska det räcka med att bedöma om ledningen behövs och är tekniskt ändamålsenlig.
– Både teknikvalsfrågan och lämplighetsbedömningen är jätteviktiga frågor för oss. Det här kommer att spara tid för alla, säger Ingela Lindqvist, jurist på Energiföretagen.
Ett annat av utredningens förslag är att ledningar med linjekoncession ska undantas från förbuden mot påverkan i områden som omfattas av biotopskydd eller strandskydd. Dessa undantag beviljas nästan alltid idag, men de tar tid – och de kan vara många:
– På en mil ledning ansöker vi i snitt om 13 generella och 3 särskilda biotopskydd samt 9 strandskyddsdispenser. Därför är detta förslag viktigt för oss, säger Per Eckemark som också tycker att förslaget att Energimyndighetens ska peka ut områden som är av riksintresse för energidistribution är betydelsefullt.
Skyndsam remittering
Svenska kraftnät ska totalt bygga 590 mil stamnät och 200 nätstationer till 2040 (som en jämförelse har Svk byggt 90 mil de senaste 30 åren). Och man planerar för 39 koncessionsansökningar bara under de närmaste fem åren.
– Mot denna bakgrund är det mycket välkommet med en så omfattande och väl genomarbetad utredning. Om förslagen går igenom kommer det att få stora positiva effekter för våra möjligheter att korta ledtiderna och effektivisera vårt arbete, säger Per Eckemark
Är det något som du saknar?
– Vi hade gärna sett att en avvägningsregel infördes i miljöbalken för att väga in en verksamhets klimatnytta. Men vi ser ingen anledning att ifrågasätta utredningens slutsats om att det finns ett begränsat rättsligt utrymme för detta, säger Per Eckemark.
Nu ska utredningen ut på en skyndsam remittering.
– Vi vill att det här ska gå undan. Jag hoppas att frågan hanteras skyndsamt så vi kan sätta igång och tillämpa alla förslagen så snabbt som möjligt. Det krävs för att klara elektrifieringen, säger Ingela Lindqvist.
Johan Wickström