Sverige ska bli världsledande på att ta hand om kärnavfall, sa klimat- och miljöminister Annika Strandhäll när hon i januari meddelade att regeringen gett klartecken till SKB (Svensk kärnbränslehantering) att bygga ett slutförvar i Östhammar efter närmare 40 års utredande.
Många i energibranschen drog en suck av lättnad efter att en byråkratisk långbänk fått en lösning. Beslutet var en i raden av positiva besked för landets kärnkraftsaktörer på senare tid. De senaste månaderna har Energimyndigheten investerat 124 miljoner kronor i kompetenscenter för kärnkraft och i utvecklingen av en ny svensk småskalig reaktor (SMR) från Blykalla. Och i mitten av mars lanserades Kärnfull Next, som ska hjälpa industrikunder att bygga småskalig kärnkraft .
De senaste tio åren har annars präglats av en successiv avveckling av kärnkraft. Fyra reaktorer – Ringhals 1 och 2 och Oskarshamn 1 och 2 – har tagits ur drift. Låga elpriser, effektskatt och dyra investeringar för att uppgradera dem säkerhetsmässigt blev spiken i kistan.
Vi kommer åtminstone att köra dem en bit in på 2040-talet och sedan kan de eventuellt förlängas upp till 20 år till
Vattenfall utesluter inte ny kärnkraft
Men nu är inga nya avvecklingar i sikte. Elbehovet är rekordstort och de sex reaktorer som finns kvar är uppgraderade med oberoende härdkylning och kommer köras minst till 2040–2045. Samtidigt har kärnkraftens roll blivit ännu viktigare i takt med den kritiska energisituationen till följd av Ukrainakriget – och ett helt nytt prisläge.
– Lönsamheten har varierat under senare år. Det var extremt låga priser 2020, men väldigt höga priser 2021. Samtidigt säkrar vi ju elförsäljningen i förtid. Men den befintliga kärnkraften är väldigt konkurrenskraftig – vi producerar elen för 22–24 öre/kWh, säger Torbjörn Wahlborg, chef elproduktion på Vattenfall.
Vattenfall äger fem av landets sex reaktorer, som samtliga har runt 40 år på nacken.
– Vi kommer åtminstone att köra dem en bit in på 2040-talet och sedan kan de eventuellt förlängas upp till 20 år till. Det kommer dock kräva en del investeringar. Vi kommer ta beslut om hur vi ska göra med detta runt 2030, säger Torbjörn Wahlborg.
På Vattenfall utesluter man inte att bygga ny kärnkraft, även om det inte finns några konkreta planer just nu. Man följer utvecklingen noga och tittar både på konventionell teknik och SMR-reaktorer. Vattenfall samarbetar bland annat med estländska Fermi Energia kring utvecklingen av SMR.
– Det här ett sätt för oss att lära oss tekniken samtidigt som vi stöttar estländarna. En utmaning är att få till konkurrenskraftiga kostnader. Det krävs serietillverkning och internationell licensiering med samarbete mellan kärnkraftsländer för att klara detta.
I Sverige handlar det också om juridiska begränsningar: var man får bygga kärnkraft och hur många reaktorer det får vara.
– Men att ändra platsregeln i miljöbalken är ju inte så svårt. En större utmaning är att få till föreskrifter för att bygga ny kärnkraft. Det saknas både för SMR och konventionella verk. Och min bedömning är att det tar ett par år att få fram sådana föreskrifter.
Hur ser du på kärnkraftens roll i framtiden?
– Den kommer att ha en viktig roll i många år och jag tror att det kan komma att byggas ny kärnkraft om det blir lönsamt. Men vi behöver politiskt och folkligt stöd. Det är olyckligt att synen på kärnkraft är så polariserad, säger Torbjörn Wahlborg.
Viktigast för oss är att det finns en långsiktighet och tydlighet i politiken
OKG efterlyser långsiktighet
Konkurrenten OKG, som ägs av Uniper och Fortum, driver landets största reaktor, O3 i Oskarshamn (1 450 MW). Det var på denna plats som den svenska kärnkraftseran inleddes 1972, med starten av O1.
Fjolåret blev ett rekordår då O3 producerade 11 TWh.
– Vi har drifttillstånd till 2045 och har börjat titta på vad som krävs för en livstidsförlängning. Men det dröjer nog till 2030 innan vi beslutar oss, säger Johan Lundberg, vd på OKG.
Förutsättningarna är goda med högt elbehov och borttagen effektskatt.
– Men det politiska klimatet är ju inte så inbjudande för kärnkraftsinvesteringar. Ändå är det en fossilfri baskraft och en produkt som elnätet behöver. Kärnkraften kompletterar den växande vindkraften.
För att investera i ny kärnkraft handlar det inte så mycket om marknadsmekanismer för OKG:
– Viktigast för oss är att det finns en långsiktighet och tydlighet i politiken, så att det inte blir nya premisser inför varje mandatperiod. Vi behöver snabbare tillståndsprocesser och långsiktighet för alla kraftslag, konstaterar Johan Lundberg.
OKG är också med i utvecklingen av den nya svenska minireaktorn från Blykalla, en blykyld anläggning på 55 MW. Efter Energimyndighetens stöd är det nu klart att en pilotanläggning på 2,5 MW ska byggas i Oskarshamn och stå klar 2024.
– Vi är med och undersöker möjligheterna med dessa anläggningar, nån måste ju ta lead för denna teknik. Vi får se om konceptet fungerar och om det kan bli lönsamt.
Även när det gäller lagring och flexibilitet ser OKG nya affärsmöjligheter. Sedan tidigare har företaget en elektrolysör för att producera vätgas för kylning av reaktorn.
– Vi var på gång att stänga den för några år sedan, men nu sitter vi på lite vätgas också, och det kan vi bygga på ytterligare i takt med ökad efterfrågan. Vi skulle också kunna ha en stor batteripark här, säger Johan Lundberg.
Med tanke på det ökande elbehovet – kommer ni att satsa på ny storskalig kärnkraft?
– I dagsläget finns det ingen plan för detta, men med rätt investeringsförutsättningar skulle jag inte utesluta det. Särskilt om vi kan få betalt för systemtjänster, som vi levererar gratis idag, säger Johan Lundberg.
Högst sannolikt att kärnkraften livstidsförlängs om det är tekniskt möjligt
Energimyndigheten räknar med kärnkraft i framtiden
Vad säger då de ansvariga myndigheterna om kärnkraftens framtid? Att uttala sig om värdet av specifika kraftslag ligger inte i myndigheternas roll. Dock kan man konstatera att Energimyndigheten hade med livstidsförlängd kärnkraft i samtliga sina fyra långtidsscenarier (från 2021). I dessa scenarier räknar man med ett stadigt ökande elpris.
– Det är svårbedömt men enligt våra analyser är det högst sannolikt att kärnkraften livstidsförlängs om det är tekniskt möjligt eftersom det är lönsamt. Samtidigt är det svårt att bedöma – det kan komma nya tekniker som ändrar kalkylen, säger Martin Johansson, enhetschef och ansvarig för scenariearbetet på Energimyndigheten.
I ett av scenarierna blir det till och med lönsamt att bygga ny kärnkraft, vilket är första gången i dessa analyser.
– Vi har satt en viss produktionskostnad och i denna strikta ekonomiska modell kommer ny kärnkraft med. Men det ska ju finnas finansiärer också.
Hur ser den optimala energimixen ut?
– Vi har en avreglerad energimarknad så det är inte vår roll att hitta en optimal mix. Det ska finnas prissignaler och marknadsmekanismer som styr investeringarna rätt. Men man ska inte låsa fast sig på produktionssidan – elanvändningen kan göras mer flexibel med vätgaslager, datahallar och elbilar.
Klarar vi oss utan kärnkraft?
– Skulle man stänga av kärnkraften i närtid skulle det påverka stabiliteten mycket. Näten är anpassade för de flöden vi har och behöver svängmassa och spänning etc. På längre sikt går det att anpassa systemet för stabilitet på andra sätt, till exempel genom mer flexibilitet, säger Martin Johansson.
Det finns en risk att systemet blir mindre robust utan kärnkraft
Polarisering i forskarvärlden
Även inom forskarvärlden finns det en viss polarisering kring kärnkraften. Det finns de som menar att kostnaderna blir alldeles för höga och att riskerna är för stora. Sedan finns det forskare som tycker att kärnkraften är helt nödvändig för att klara klimatutmaningen och som motsätter sig mer vindkraft.
Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftsteknik på KTH, ogillar denna polarisering. Hon har arrangerat flera seminarier med syfte att ge kunskap inom området. I slutet av förra året arrangerade hon ett seminarium på KTH kring kärnkraftens framtida roll med röster från alla läger.
– Det är olika ståndpunkter i denna fråga och jag ville ha med alla argument. För mig som forskare är det viktigt att få fram den bästa tekniken – oavsett om det är sol, vind eller kärnkraft, säger Lina Bertling Tjernberg.
Hon tycker att SMR kan vara en spännande framtida teknik.
– Jag tror att det är en teknik som kommer inom överskådlig tid. Blir det volym i tillverkningen kommer de gå ner i pris också. Men jag tror inte att de ska ligga överallt.
– Kärnkraft är förknippat med risk och vi har stora platser för kärnkraft som systemet är uppbyggt kring. Däremot måste man tänka om kring maxantalet reaktorer – det är inte ett relevant mått.
Hon menar att Sverige skulle klara sig utan kärnkraft i framtiden, men det är förenat med en risk.
– Min bedömning är att vi tekniskt skulle kunna hantera energiförsörjningen i Sverige utan kärnkraften. Vi skulle kunna nyttja olika tekniker för energilagring och utnyttja nya möjligheter med flexibilitet. Men det finns en stor risk att det blir ett mindre robust och oskäligt dyrt system och dessutom kan det leda till negativa totala effekter för klimatet, säger Lina Bertling Tjernberg.
Systemet är riggat för att det inte ska bli ny kärnkraft
"Alla fossilfria kraftslag behövs"
På Energiföretagen är man noga med att lyfta helhetsperspektivet: alla fossilfria kraftslag behövs för att klara omställningen.
– De kraftslag som går att bygga ut i stor skala är vindkraft och kärnkraft. Ökad kärnkraft kan också möjliggöra ökad vindkraft. Mer planerbar kraft är nödvändig för att öka överföringskapaciteten i stamnäten, säger Calle Berglöf, kärnkraftsexpert på Energiföretagen.
Den fördubblade elanvändningen under kommande decennier gör det svårt att komma runt kärnkraft, menar han, och hänvisar bland annat till Svenska kraftnäts systemutvecklingsplan:
– Svk har slagit fast att vi inte kommer klara klimatmålen med bara väderberoende kraft, plus lager och flex. Ny planerbar kraft är avgörande för elektrifieringen. Svk har hittills fått kärnkraftverkens stödtjänster gratis – de har ingått på köpet. Och de är svåra att införskaffa på andra sätt.
Men kan kärnkraften verkligen konkurrera i pris – finska Olkiluoto blev ju väldigt dyrt till exempel?
– Det är en speciell och komplicerad EPR-reaktor. Men det går att bygga mycket billigare, visar exempel från bland annat Sydkorea. Och det är vad vi också ser i Energiforsks nya prisstudie – där hamnar ny kärnkraft på samma kostnad som havsvindkraft för en given kalkylränta.
Men även om ny storskalig kärnkraft är en möjlighet lyfter Calle Berglöf fram SMR som den mest intressanta tekniken nu.
– Genom SMR kan vi komma ner i risknivå och kapitalkostnad. Och dessa anläggningar kommer ju inte bara leverera el, utan även värme, som kan bli extra intressant för investerare, säger Calle Berglöf.
Nu finns också hugade investerare i branschen vilket Kärnfull Next visat. Men det finns fortfarande juridiska och politiska utmaningar, menar Calle Berglöf.
– Systemet är riggat för att det inte ska bli ny kärnkraft. Det finns inga anpassade regelverk och tillståndsprocesser. Och man skulle behöva ändra i Miljöbalken också när det gäller maxantal reaktorer och förläggningsplatser.
Politikerna bör inte lägga sig i kraftslag, menar Calle Berglöf, utan skapa förutsättningar för att alla fossilfria energislag ska kunna konkurrera på samma villkor. Och han tycker sig nu se en ändring i regeringens syn.
– Energiminister Farmanbar har varit tydlig. Om det finns investerare kan han tänka sig att se över regelverket. Jag hoppas att han gör det nu.
Det finns stora möjligheter att SMR kan spela en roll längre fram
"Tveksamt med ny storskalig kärnkraft"
På Energiforsk är kärnkraft ett av verksamhetens fem temaområden.
– Idag är kärnkraften superviktig för vårt energisystem och jag tror att det kan finnas ekonomiska fördelar med att förlänga drifttiden för de reaktorer vi har. Att bygga ny storskalig kärnkraft är mer tveksamt. Här har industrin en hel del att bevisa, säger Markus Wråke, vd för Energiforsk.
– När det gäller SMR finns det stora möjligheter att de kommer att spela en roll längre fram. Men även här måste man få ner kostnaderna för att de ska kunna konkurrera.
I början av året presenterade Energiforsk en studie som jämförde priset mellan alla kraftslag. Här landade kärnkraften på cirka 50-60 öre per kWh, att jämföra med landbaserad vindkraft som kostar runt 30 öre/kWh. Kostnaden för ny kärnkraft är dock mer osäker då det finns färre referensexempel att utgå från.
– Samtidigt är det viktigt att påpeka att allt inte fångas av genomsnittlig produktionskostnad i kr/kWh. Om man ser på kraftslagens systemvärde ligger kärnkraften bättre till än vindkraft. Det går att producera elen när priset är högt, säger Markus Wråke och fortsätter:
– Det finns även andra fördelar med kärnkraft. Den tar förhållandevis lite plats i naturen, infrastrukturen är redan uppbyggd och vi har en massa kompetens. Sådana aspekter blir allt viktigare nu när trycket på att snabbt få fram mer fossilfri el ökar.
Johan Wickström
