Analysen omfattar investeringsbehovet för det svenska elnätet – inklusive transmissions-, region- och lokalnät – fram till 2045 och har utgått från Energiföretagens scenarioanalys, där energianvändningen förväntas öka från dagens nivå på 145 TWh till 310 TWh till 2045. Totalt handlar det om 670 miljarder kronor fram till 2045.
– Hela kostnaden för dessa investeringar kan inte läggas på kunderna, säger Johan Lindehag, vd på Ellevio när analysen presenterades den 10 mars.
– Staten har tidigare tagit på sig ledartröjan vid stora tekniksprång, exempelvis vid utbyggnaden av bredband i landet. Då pekade de ut färdriktningen och såg till att det fanns ekonomiska förutsättningar för olika aktörer för att genomföra omställningen. Vi behöver se något liknande nu, säger Johan Lindehag vidare.
Vill ha utredning om finansieringen
Johan Lindehag efterlyser en utredning för att se hur energisystemets förändring ska finansieras, vilket är något som även Energiföretagens vd Åsa Pettersson efterfrågar.
– Det blir tydligt att elnätet är en möjliggörare för den stora elektrifiering som samhället står inför. Det handlar samtidigt om mycket pengar som ska investeras och det är bråttom. Alla är överens om att vi behöver halvera tillstånden, men vi är inte där. Det krävs en byråkratisk innovation genom att tillsätta resurser, säger Åsa Pettersson.
De största satsningarna behöver genomföras fram till 2035. Anledningen till att det är bråttom är dels de stora industrisatsningar som nu pågår som kräver mycket mer el, dels för att stora delar av det svenska elnätet börjar nå slutet av sin livslängd.
Drygt hälften av det totala investeringsbehovet utgörs av reinvesteringar i befintliga anläggningar i region- och lokalnät, medan den största ökningen av nya anslutningar och kapacitet kommer att behöva ske i Svenska kraftnäts stamnät.
Snabbare tillståndsprocesser
Lotta Medelius-Bredhe är generaldirektör på Svenska kraftnät och hon anser, liksom många andra aktörer, att det krävs en snabbare tillståndsprocess för att de ska kunna öka takten på utbyggnaden, men hon pekar även på andra faktorer som behövs.
– För att vi och andra aktörer ska kunna bygga ut elnätet i ett snabbare tempo behöver vi också rätt kompetens och fler personer som arbetar med dessa frågor och det behövs också en välfungerande leverantörsmarknad. Det är många länder som just nu genomför liknande satsningar och många som efterfrågar komponenter, säger Lotta Medelius-Bredhe.
– Vi behöver dessutom arbeta med att öka acceptansen i samhället för de stora infrastrukturprojekt som ska genomföras. Med så stora satsningar kommer även konflikterna att öka, säger Lotta Medelius-Bredhe.
Detta är något som även Ellevio pekar på i sina slutsatser av analysen, nämligen att de ser att det behövs en statlig funktion för att driva elektrifieringsarbetet och som även bör ha en roll i att lösa lokala konflikter.
Störst ökning i norra Sverige
Vad gäller elanvändningen kommer det ske stora förändringar var den används. Idag har södra Sverige den högsta elanvändningen i landet, men en stor ökning kommer att ske i landets norra delar. Detta genom industrisatsningar som bland annat LKAB (55 TWh) och H2 Green Steel (12 TWh). Det förväntas även ske en allt högre elanvändning i Västsverige med industriella satsningar i Göteborg och Stenungsund.
Enligt Swecos analys kommer det att behöva anslutas cirka 170 TWh ny elanvändning till elnätet fram till 2045, det innebär cirka 7 TWh per år. Mycket av den tillkommande industriella elanvändningen kommer att ha en ganska jämn lastprofil, vilket gör att topplasten inte dubbleras även om elanvändningen blir dubbelt så hög.
Den tillkommande elproduktionen kommer huvudsakligen att komma från land- och havsbaserad vindkraft. Det ställer höga krav på elnätsinfrastruktur, både i form av anslutningar till havs och förstärkningar på land.
Krävs politiska överenskommelser
Annika Winsth är chefekonom på Nordea och har under en längre period följt energibranschen. Hon ser att den stora omställningen som nu pågår innebär möjligheter för Sverige, inte minst genom en ökad konkurrenskraft, men hon ser också orosmoln i form av politisk oenighet.
– Politiken behöver jobba för att underlätta omställningen och se till att vi lockar bästa studenterna, bolagen och investerare till Sverige. Det behövs breda politiska överenskommelser som håller över tid om företag och investerare ska våga satsa. Vi har inte råd att detta ska handla om partipolitik, säger Annika Winsth.
Hon får medhåll från Joachim Rosenberg, vd för Volvo Energy.
– Vi investerar i produktion av eldrivna lastbilar och de rullas nu ut i hög hastighet. Redan om några år kommer de eldrivna transporterna var billigare än de med fossila bränslen. Vår begränsning på den svenska marknaden är att det är problem att ladda dessa fordon.
– Vi behöver grön energi till rätt plats och till rätt pris. Det är bråttom, vi har inte tid med partipolitik kring energifrågorna, säger Joachim Rosenberg.
Enligt energiminister Khashayar Farmanbar (S) är dock inte den politiska oenigheten så stor som den framställs i media där det ofta görs politiska utspel.
– Det finns en politisk enighet i att vi behöver korta processerna för att bygga ut elnät och elproduktion. Och ska vi lyckas med det behöver vi samarbeta över partigränserna och tillsammans med industrin, säger Khashayar Farmanbar.
Han pekar på att för att åstadkomma detta rent konkret så behöver ledtiderna halveras till 2025, vilket också är ett mål i den nyligen presenterade elektrifieringsstrategin.
– Två åtgärder som blir viktiga för att lyckas med detta är att införa ett mer digitalt arbetssätt i tillståndsprocesserna och att man i högre utsträckning arbetar parallellt med processerna hos olika aktörer.
_ Men vi behöver också en ny marknadsmodell som premierar smarta nät och olika stödtjänster, säger Khashayar Farmanbar avslutningsvis.
Så här fördelar sig investeringarnaCirka 670 miljarder kronor behöver investeras i elnätet till 2045 och detta fördelar sig på följande sätt:53 % utgörs av reinvesteringar i befintliga anläggningar – att ersätta dagens elnät som faller för åldersstrecket.6 % utgörs av fortsatt vädersäkring av lokal- och regionnät.12 % utgörs av kapacitetsökning och nya anslutningar lokalnät.29 % utgörs kapacitetsökning och anslutningar i transmissions- och regionnät.Läs rapporten här
Ann-Sofie Borglund
